Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 38, den 16 juni 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROKIGT UTOMLANDSNYTT.
LLOYD-GEORGE,
Englands finansminister talar i Wales.
Den 30 maj afled en af samtidens allra
märkligaste personligheter: Wilbur Wright,
flygkonstens förste utöfvare. Amerikanare till
födseln, var han och brodern Orville sedan
barnaåren sysselsatta med flygproblem först sàsoin
leksaksmodeller men snart nog såsom
målmedvetna konstruktörer af en egen flygmodell.
Årslånga experiment följde och 1905 kunde de hålla
biplan-modellen i 40 minuters glidflykt.
Visserligen flög Farnian l’/a min. redan i januari 1908.
men dà Wright s. i. i augusti gjorde sin första
uppstigning i Frankrike och än mera den 31
december s. à. dà han företog en långfärd pä 1 t.
31 min. dà erkändes han af hela världen såsom
"den första flygmänniskan". Sedermera har han
finansiellt exploiterat sin uppfinning och
fullbordat den. ,
Den 2 juni ägde täflingar rum vid Auteail, dà ett pris om
10,000 francs var utfäst för den som med tillhjälp af ett
"aviette"-vingpar kunde lyfta sin velociped och flyga 10 meter. Af alla
- 25 -
Efter fotografi. Kliehi ■ Bevyt Silfver™—
"AVIETTE–TÄFL1NGAR I AUTEUIL.
de täflande lyckades ingen, men den härvid afbildade "avietten*
konstruerad af aeroplanfirman Voisin, ansägs ha de bästa
förutsättningarne.
FRAM LONDONSTREJKEN: Arbetarnes ledare konferera med regeringen, medan arbetareskaror utanför afvakta resultatet-
London—strejken har ännu när detta
skrifves icke kunnat afslutas —
Regeringen medlar förgäives. Arbetsgifvarne
äro emot en uppgörelse med en part
som de icke anse hålla aftal. — Därest
icke regeringen nu lyckas finna en för
båda antaglig lösning torde den
natio-nalstrejk öfver hela landet förkunnas
hvarmed arbetarnes ledare länge hotat.
Innerst rör hela strejken frågan huruvida
arbetsgifvarne skola ha frihet använda
organiserade eller icke organiserade
arbetare efter eget godtfinnande, hvilket
fackföreningarne bestrida men hvilken
rätt arbetsgifvarne häfda till det yttersta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
