Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 39, den 23 juni 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA WHITLOCK.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Den 13 juni fyllde den framstående pedagogen
och ledarinnan af den svenska
kvinnorösträttsrörelsen, fröken Anna Whitlock, sextio år. Det var en
mäikesdag i ett lif, fylldt af fruktbärande och
gagnande verksamhet, och storartad var också den
hyllning, som kom fröken Whitlock till del.
Redan kl. 9 på morgonen begynte raden af
uppvaktningar: från forna elever med en statyett af Ruth
Milles och en textad adress, upptagande namn på
samtliga hennes elever ända irån hennes skolas
startande; vidare från lärarinnorna från Whitlockska
samskolan med en kaffeservis i silfver; från en
deputation af samtliga skolföreståndarinnor i
Stockholm; från en deputation slutligen från
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt med en grupp
af Cail Milles, "Lekande elefanter", hvilken
ursprungligen skänkts af konstnären till förmån för den
internationella rösträttskongressen, men inlösts af de
olika lokalföreningarne för att hedra ledarinnan,
jämte följande adress: "Gåfvan, minne från stolta
dagar, redan kär Dig ju vorden, bringar från tusende
kvinnor i Norden, hälsning och tack på din
60-års-dag. Ledare, hell! Må Du segra en dag!"
Härtill slöto sig hundratals telegram från när och
fjärran, från statsmän, författare och konstnärer.
Man kan ha olika meningar om den kvinnliga
rösträttsrörelsen, men meningarne kunna icke vara
delade om värdet af fröken Whitlock’s lifsgärning,
ej heller därom, att hennes insats i nämnda
rörelses tjänst hör till de mest sympatiska.
Arina Whitlock är född den 13 juni 1852 och
härstammar på mödërnet från en ursprungligen finsk
släkt. Hennes moder, född Forsgrén, skildras som
en kvinnlig finansiär utan många likar och det
säges, att hon från henne ärft både sin skarpa
intelligens, sin energi och ihärdighet, den
organisationsförmåga och det varma sociala intresse,
som för henne äro så utmärkande egenskaper.
Tidigt började hon ett själfständigt arbete: ännu
endast sjuttonårig tjänstgjorde hon som lärarinna i
Adolf Fredriks folkskola. Följande år kom hon i
samma egenskap till Finland och bröt där blott
adeitonårig väg för det första folkbiblioteket och
den första arbetarföreläsningsverksamheten. Sedan
genomgick hon Högre lärarinneseminariet och hade
därefter lyckan få företaga en längre utrikes resa,
som blef af största betydelse för hennes andliga
utveckling. I Paris kom hon sålunda att vistas
under ett af den tredje republikens svåraste krisår,
och det var härunder som hos henne ytterligare
utvecklades det brinnande intresse för det politiska
lifvet, hvilket allt ifrån barndomen behärskat henne
och som sedan aldrig öfvergifvit henne. Under
Paris-vistelsen skref hon korrespondenser till
Aftonbladet och äfven senare har hon allt emellanåt
idkat journalistisk verksamhet.
Efter hemkomsten blef fröken Whitlock
medarbetare i Nordisk Familjeboks redaktion samt
började samtidigt tillsammans med sin väninna, fröken
Ellen Key den läskurs för barn, hvilken senare
utvecklat sig till den nuvarande samskola, som bär
hennes namn. Alltid en initiativtagare var det hon som
nu åstadkom de första skollofskolonierna i Sverige.
Jämväl lät hon sina omfattande kunskaper komma
Stockholms arbetareinstitut till godo: hon var dess
första kvinnliga föreläsare och undervisar där sedan
sjutton år i geografi. Äfven var det hon, som
tog initiativet till de sociala undervisningskurser
hvilka numera äro vanliga i de högre flickskolorna
i vårt land och utan tvifvel haft en betydelse för
utvecklingen af samhällsintresset hos den svenska
nutidskvinnan, som knappast kan öfverskattas.
Likaledes var det hon, som i hufvudstaden igångsatte
kvinnornas andelsförening Svenska hem, hvilket
företag trots alla motigheter i början krönts med
den största framgång.
I den kvinnliga rösträttsrörelsen har fröken
Whitlock från början intagit en framstående plats. Hon
blef den första ordföranden i Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt och är det efter ett
afbrott på tre år åter för närvarande. Hon har
hufvudsakliga förtjänsten af rörelsens organisation och
har vid viktiga tillfällen fört dess talan, såsom vid
kvinnornas bekanta uppvaktning hos stadsminister
Lindman och vid demonstrationsmötet i
Fenixpalat-set i år med anledning af den nuvarande
regeringens rösträttsproposition. Härvid har särskildt
kommit henne till godo hennes ovanliga förmåga att ena
och medla. "Det är underligt", har hon nyligen
yttrat, "att jag, som i min ungdom alltid kände eit
behof af att ställa mig i opposition mot dem jag
talade med, nu på äldre dagar blifvit den, som fått
till uppgift att så ofta stå som medierska mellan
olika uppfattningar och partier. Men det beror väl
därpå, att jag alltid sökt att förstå människorna och
finna deras bevekelsegrunder och därför aldrig
blifvit någon oresonlig partimänniska".
Det är väl ock i främsta rummet denna egenskap,
detta rika förstående, som gjort hyllningen på
sextioårsdagen så innerlig och storartad. Måtte åt Anna
Whitlock ännu länge förunnas kraft att fortsätta sin
gagnande pedagogiska och samhälleliga verksamhet
SVERIGES STÖRSTA JÄRNVÄGSOLYCKA
(se bilderna å sidorna 617 och 618)
Den fasansfulla tilldragelse vid Malmslätts
järnvägsstation, hvilken i en tidig morgontimma den
16 juni kostade 20 människors lif och svårt
skadade 14 andra, har när detta n:r af H. 8. D. når
allmänheten, så in i minsta detalj skildrats af
dagspressen, att en ingående beskrifning här torde vara
öfverflödig. Vi hänvisa i stället till våra allt
förtydligande bilder. Hvad som händt, är följande:
Det från Malmö kommande kontinentaltåget var
försenadt, med anledning hvaraf särskilda
anordningar i och för möte med andra tåg träffats. Möj
ligen har ordern härom ej rätt uppfattats, möjligen
har stoppsignalen vid Malmslätt ej observerats.
Kontinentaltåget rusade in på orätt spår och
sammanstötte med utomordentlig kraft med ett därå
stående godståg. Lokomotiven borrade sig in i
hvarandra, boggie- och andra vagnar krossades, de
innevarande dödades i stort antal, 18 genast och af
skadorna 2 senare. Hela familjer, framstående män
i sina bästa år, barn och mödrar rycktes bort, —
bland dessa många utlänningar.
Det hela är en alltför ohygglig sak för att H. 8. D.
skall vilja uttala dom eller omdöme. Och sorgen
öfver hela vårt land är för stor att genast kunna
släppa fram onda tankar. Trafiksäkerheten å svenska
statens järnvägar har städse åtnjutit det bästa
anseende, måtte detta ej rubbas af hvad som nu timat,
men fastmer och just tillfölje däraf stärkas i högsta
möjliga grad. Katastrofer sådana som denna kunna
blifva till nationalolycka i mer än ett afseende.
- 610 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
