Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40, den 30 juni 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTUS A. WALLER.
TILL PORTRÅTTET A FÖREGÅENDE SIDA
Det är ett synnerligen anmärkningsvärdt
förhållande, att de svenska kommunalförfattningarne
kunnat fortfara att gälla under ett halft århundrade utan
att behöfva underkastas någon revision i afseende
på sina principiella delar. Än anmärkningsvärdare
är detta, när man tager i betraktande, att den i
dessa författningar föreskrifna organisation är
densamma för alla städer med undantag endast för
hufvudstaden, som har sin egen
kommunalförordning, och städer med mindre än 3,000 invånare, i
hvilka ingen stadsfullmäktiginstitution behöft
upprättas, därest invånarne ej själfva det beslutit.
Förklaringen härtill är att söka däri, att
kommunalförfattningarna byggt på en högt utvecklad
medborgaranda i stånd att framkalla det oegennyttiga
oaf-lönade arbete i det allmännas tjänst, som utgör den
lokala själfstyrelsens innersta kärna, och att denna
medborgaranda visat sig i rikaste mått finnas för
handen. 1 synnerhet ha naturligtvis krafven på den
enskildes villighet att göra uppoffringar af tid,
intresse och arbete i kommunens tjänst varit stora i
Göteborg, som under den gällande kommunalord.
ningen växt från ett jämförelsevis obetydligt
stadssamhälle på omkring 40,000 invånare till en
storstad med mer än fyrdubbla folktalet. Ingenstädes
har emellertid den kommunala själfstyrelsen satt
vackrare frukter än här, och den utveckling, staden
uppvisat under en följd af
stadsfullmäktigordföran-der sådana som Carl Fredrik Waern, J. J. Ekman,
Olof Wijk, August Wijkander och Axel Carlander,
torde icke finna många motstycken. Bland de
verksammaste nu lefvande kommunalmännen därstädes
under de första båda årtiondena är den man, hvars
blild H. 8. D. återgifver på sin första sida.
Justus Adalrik Waller är född i Göteborg den
20 augusti 1848. Efter vanlig skolundervisning blef
han elev vid Göteborgs Handelsinstitut, som han
genomgick åren 1863-65. Därefter inträdde han
omedelbart på kontor i fädernestaden och utvidgade
därunder vunnen erfarenhet genom anställning i
Newcastle åren 1870-72. Vid återkomsten till
Göteborg sattes han rätt snart i tillfälle till själfständig
verksamhet, i det han 1874 blef chef för det tv^ år
tidigare grundade Trävaruaktiebolaget i Göteborg,
hvilket under hans ledning utvecklat sig till ett
synnerligen solidt och vinstgifvande företag.
Hans affärsverksamhet har emellertid icke
inskränkt sig härtill, utan han har låtit sin begåfning
och sitt intresse komma äfven flere andra
aktiebolag till godo.
Sålunda inköpte han jämte ett par andra
intressenter 1887 från England ångaren Apollo och
följande år ångaren Juno, hvilka båda i juni 1888
öfverlåtas på det af hononm jämte W. R. Lundgren
och C. A. Hallberg grundade Rederiaktiebolaget
Concordia, hvars ångbåtsflotta under den följande
tiden alltjämt ökats. År 1888 nybyggdes likaledes
för hr Waller och medintressenter èn ångare för
kanalfart, hvilken småningom fick så många kamrater
att desamma år 1902 öfverlätos till ett särskildt
bolag, Rederiaktiebolaget Unda, som småningom
utvidgat sin verksamhet att omfatta jämväl
Nord-och östersjöfart.
Af öfriga bolag, i hvilkas utveckling hr Waller
tagit en ledande del, må nämnas Göteborg-Lundby
Tomtaktiebolag.
Redan tidigt togs Waller i anspråk för det
kommunala lifvet, hvarvid han fick gå den i Göteborg
vanliga vägen: från revisor i kommunala verk till
suppleantbefattningar i styrelser och därefter till
stadsfullmäktigskap och mera kräfvande ordinarie
ledamotskap.
- 626 -
Det skulle föra för långt att uppräkna samtliga de
uppdrag Justus Waller under årens lopp innehaft i
Göteborg. Redan i början på 1880-talet fick han
tillfälle att som revisor sätta sig in i så betydande
förvaltningsgrenar som de, hvilka lydde under
dåvarande styrelsen för Göteborgs hamn- och
älfar-beten samt fattigvårdsstyrelsen. År 1888 utsågs han
till suppleant i drätselkammaren. Vid ordinarie
stadsfullmäktigevalet 1890 valdes han till ledamot af
kommunalrepresentationen och insattes 1895 af denna
som ordinarie ledamot i drätselkammaren, inom
hvilken han småningom avancerade till ordförande.
Här faller hufvudparten af Wallers kommunala
verksamhet. Särskildt skall hans minne bevaras åt
eftervärlden genom hans framgångsrika sträfvanden
för bringande af kontrollen öfver stora
Bergslagsbanan i händerna på Göteborgs stad och hans
insatser för lösningen af Göteborgs centralhamnsfråga.
Visserligen voro till en början meningarne delade
om riktigheten af hamnens förläggande på
Lundby-sidan, men i samma mån tiden gått och försök att
vinna en lösning af hamnfrågan i annan riktning
visat sig fåfänga, har den meningen vunnit stadga,
att han och hans meningsfränder härvid
representerat den verkliga framsyntheten. Detsamma torde
bli framtidens mening om hans hållning i afseende
på stadens tomtpolitik. Han har verksamt bidragit till
att Göteborgs stad numera på alla sidor är i besittning
af så omfattande tomtområden, att den är i tillfälle
att fullkomligt kunna behärska
utvidgningstendenserna i olika riktningar. Naturligtvis är allt detta
icke på långt när ett verk af Justus Waller ensam.
Men det kan icke förnekas, att det till en mycket
väsentlig del varit hans sällsynt klara och
öfvertygande framställningskonst, som inom
kommunalrepresentationen lyckats åstadkomma majoritet för
de ofta för ögonblicket stora anspråk på
skatteförmågan ställande krafven från drätselkammaren
under den tid, han var en af dess mest fiamträdande
ledande män. — Under åren 1905 — 1908 var han
stadsfullmäktiges vice ordförande.
Sedan 1908 har Waller, under klok hushållning med
sina krafter vid tilltagande ålder, börjat draga sig
tillbaka från de kommunala uppdragen: det ligger
icke för hans natur att sköta ett uppdrag endast till
hälften. Med nämnda års utgång afgick han ur
stadsfullmäktige. I drätselkammaren kvarstod han
ännu några år, men afsade sig sin plats äfven där
sistlidet år. Däremot kvarstår han alltjämt på sin
plats i den för närvarande mer än annars
betydelsefulla hamnstyrelsen i hvilken han invaldes 1907.
Likaledes representerar han ännu alltjämt
Göteborgs stad i Bergslagernas järnvägsaktiebolags
styrelse. Under tiden för hans ledamotskap i denna har
bl. a. genomförts föreningen af dess,
Stockholms-Västerås—Bergslagens-banans och
Gäfle—Dala-järnvägens drift under en gemensam trafikförvaltning.
Det har endast berott på hr Waller själf, att han
icke af Göteborgs stadsfullmäktige insatts i Första
kammaren: han afböjde på sin tid erbjudet val.
Men af regeringen har han tagits i anspråk dels som
järnvägsfullmäktig (sedan institutionens tillkomst
1907), dels för den samma år tillsatta kommittén
för utarbetande af ny frakttaxa på statens
järnvägar och nya bestämmelser angående samtrafik,
äfvensom utredning angående särskilda export- och
transito-tariffer. 1911 utvidgades kommitténs
uppdrag att jämväl omfatta frågan om nya
bestämmelser för persontrafiken.
Att hoppas är att Justus Waller ännu länge skall
blifva i stånd att ägna sin sällsynta kraft åt det
allmännas tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
