Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40, den 30 juni 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS HAMN.
När Carl IX och Gustaf II Adolf inriktade sina
bemödanden på upprättandet af ett nytt stadssamhälle
vid Göta älf i närheten af dennas utlopp i Kattegat,
leddes de af tanken, att detta stadssamhälle skulle
bli en hufvudinfarts- och hufvudutfartsväg tör Sveriges
handel. Tre hundra års historia har visat
riktigheten af denna kungstanke. Ehuru i folkmängd
endast Sveriges andra stad, är Göteborg i afseende på
handel och sjöfart dess främsta, och dess hamn är
den enda svenska, som kan göra anspråk på ett
mera framstående rum i raden af europeiska
världshamnar. Än mera torde detta bli fallet efter
fullbordan af den utbyggnad af hamnen åt
Hisings-sidan (i Lundby och Tingstads vassar), hvarom
Göteborgs stadsfullmäktige den 23 sistlidne maj fattade
beslut. Tills vidare skola vi med ledning af
panoramabilder i detta nummer af H. 8. D. taga oss en
promenad långs de nuvarande kajerna.
Börja vi därvid med hamnens östligaste och högst
upp belägna del, Lilla Bommen, stå vi inför en
bassäng, som i norr begränsas af den del af
Hisings-landet, dit de nybeslutade kajerna äro afsedda att
till ungefär en tredjedel af sin längd förläggas. Mot
söder är staden gräns, den s. k. Hultmans holme,
med tvenne längre kajsträckor, nämligen vid
Gullbergs strandgata och S:t Erics torg. österifrån
infaller Göta älf, medan den öfver älfven utlagda
Hisingsbron bildar afslutningen i väster. Lilla
Bommens hamn tjänar uteslutande den inrikes sjöfarten
och är ett slags centralhamn för de fartyg, som
trafikera Göta kanal och insjöarna uppåt landet.
Hisingsbron, som nyligen inköpts af Göteborgs
stad, är på midten försedd med svängbro för
passage af in- och utgående fartyg. När den var
färdigbyggd (1874) ansågs den med sin längd af 187
meter synnerligen storartad, men tillfredsställer nu
icke längre samfärdselns behof, utan kommer att
inom den närmaste tiden ersättas med en ny
kommunikationsled — om med tunnel eller högbro är
ännu icke bestämdt.
På andra sidan Hisingsbron
vidtager den s. k. Stora
Bommens hamn. På älfvens norra
strand ses upplag vid upplag,
skeppsvarf, fabriker och andra
industriella anläggningar. Här
kommer inseglingen att ske till
de beslutade nya kajerna på
nordsidan (1,165 meter permanenta
kajer med 9 meters djup) och
fördenskull kommer älfven
västerut att i motsvarande mån
fördjupas. Hit tänker man sig ock
den blifvande frihamnen förlagd.
På stadssidan ligger en lång rad
ångbåtar, först rederiaktiebolaget
Sveas (f. d. Södra Sveriges),
vidare Göthas, hvars båtar gå på
belgiska och nordfranska hamnar,
Svenska Lloyds med reguliära
trader på Hamburg och
Medel-hafshamnar, halländska båtarne
m. fi. Kajen med angränsande
områden har under tidernas lopp
erhållit flera namn, af hvilka
Magasinskvarteret, Franska tomten
och Packhusplatsen äro de inom
sjöfartskretsar mest använda. Det
vidsträckta kajområdet har
flerdubbla järnvägsspår, rymliga
varumagasin jämte ett stort
tullpackhus. För det tyngre godsets
behandling äro uppställda fasta
lyftkranar. Då hvarenda meter af
kajen oftast är alldeles upptagen af båtar i reguliär
fart, har man för beredande af plats för mera
tillfälliga sådana ute på älfven och parallelt med kajen
förankrat en serie bojar med mer än en
skeppslängds afstånd inbördes.
Bortom Packhuset passera vi en svängbro öfver
Stora Hamnkanalen — Göteborgs äldsta
hamnanläggning, men nu endast använd af vedskutor o. d.
— och befinna oss omedelbart på en lång molo af
sten, den s. k. Stenpiren, vid hvilken Bohusländska
kustens ångare äro förtöjda. Somliga af dessa
sträcka sin route inomskärs ända till Kristiania.
Här finnes ett godt tillfälle att iakttaga den lifliga
rörelsen i hamnen. Otaliga små kraftiga
bogserbåtar ila fram eller draga efter sig väldiga pråmar,
s. k. lador, som på afstånd se ut som små flytande
hus, och med dem blanda sig galeaser, holländska
koffar och alla möjliga andra farkoster. På
motsatta sidan af älfven lägger man märke till
Götaverken.
Lämna vi Stenpiren och fortsätta västerut,
anträffa vi först de danska postångarne på
Fredriks-havns-routen och några andra utlandsfarare samt
komma därefter till den om sommaren lifliga Äng
slupsbryggan, där de den närmaste skärgården
trafikerande ångsluparne lägga till.
Kajen sträckte sig på 1860-talet icke längre än
hit, men sedermera har den successivt förlängts,
så att den nu sträcker sig nära nog ända ut till
Carnegieska bruket. På vägen västerut passera vi
en ny svängbro — öfver Rosenlundskanalen,
till-läggsplats för fiskebåtar och andra mindre
farkoster, mest sådana som ha torgvaror att afyttra —
och komma sedan efter hvartannat till Nya kajen,
Masthuggskajen och den under anläggning varande
Stigbergskajen. Här har man för närvarande att
söka Göteborgs modernaste kajanläggningar. Stora
magasin upptaga främmande länders produkter. De
reguliära jätteångarne på Nordamerika, Afrika,
Australien, Ostasien och Argentina intaga här last till
Fo’o. Backlund, Göteborg.
GOTEBORGS HAMN: En af de stora iranarne.
KIUM: Bengt Sl(tr*r,fin
- 634 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
