Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 42, den 14 juli 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR BALCK.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Om någon svensk i dessa olympiska dagar borde
ha skäl att vara glad och stolt öfver att hans land
har hela världens blickar med intresse och sympati
riktade på detsamma, så är det väl öfverste V. G.
Balck i Stockholm.
Han har blifvit kallad den svenska idrottens fader,
och man kan väl utan öfverdrift påstå, att utan
honom hade de Olympiska Spelen icke i år varit
förlagda till Stockholm. Ty det var främst genom hans
utomordentligt goda förbindelser i utlandet och hans
uppträdande till Sveriges förmån på den
internationella olympiska kommitténs sammanträde i Berlin
1909, som det där beslöts, att Olympiska Spelen
år 1912 skulle hållas i Sveriges hufvudstad. Och
sedan har han såsom ordförande i
Centralföreningen för idrottens främjande äran af idén med
idrottslotteriet, genom hvilket de nödvändiga medlen
anskaffades till Stadions byggande och spelens
finansiering. Därtill kommer, att han nedlagt ett
utomordentligt arbete såsom ordförande i den
svenska olympiska kommittén under dess tre-åriga
arbete på organiserandet af spelen. Qår allt väl, hvarpå
åtminstone hittills mycket tyder, tillkommer äran
däraf icke minst Viktor Balck.
Balck föddes den 25 aprill844 i Karlskrona samt
ägnade sig först åt sjömansyrket. Från den tiden
lefver också ännu hos honom kvar en varm kärlek
till sjön, och vackra sommardagar får man alltjämt
se honom ute med sin kutter på Baggensfjärden.
Men 1861 inträdde han som kadett å Karlberg
samt ägnade sig därunder med stor ifver åt
gymnastik och fäktöfningar. På den militära banan
avancerade han raskt, blef löjtnant 1875, kapten 1884,
maior tio år senare, öfverstelöjtnant 1900 och
öfverste’ 1904. Därjämte tjänstgjorde han som lärare vid
Gymnastiska centralinstitutet, hvars föreståndare han
var åren 1905-1909.
Det var dock vid sidan om denna sin verksamhet,
som han skulle vinna sin största berömmelse. Redan
tidigt insåg Balck, att den frivilliga öfningen af
gymnastik och idrott var föga utvecklad i Sverige i jämförelse
med hvad fallet var it i många andra länder, och han satte
in hela sin utomordentliga energi på att i detta afseende
åstadkomma ett annat sakernas tillstånd. I sådant
syfte började ha : arbeta på gymnastikens spridning
äfven utanför skolans område och stiftade 1875
Stockholms gymnastikförening samt 1878Stockholms
gymnastik- och fäktkluob, som fortfarande äga bestånd,
och hvilkas styrelser han leder. Så småningom tog
han också initiativet till eller medverkade vid
bildandet af flere bland hufvudstadens största
idrottsföreningar, såsom Stockholms roddförening, Stockholms
allmänna skridskoklubb, Föreningen för
skidlöpningens främjande och Sällskapet för befrämjande af
skolungdomens fria lekar. När Svenska
gymnastik-och idrottsföreningarnas riksförbund på sin tid
stiftades blef han en af dess själfskrifna ledare, liksom
han äfven är hufvudet för Centralföreningen för
idrottens främjande, hvilkens understödjande verksamhet
varit af så stor betydelse för landets idrottslif.
Under de många år han verkat till förmån för
idrotten i vårt land och till höjandet af ungdomens
hälsa och kraft har han äfven haft tid att verka för
Sverige utåt, och särskildt genom en mängd
framgångsrika resor med gymnastik- och
sportmanna-trupper i utlandet bidragit till häfdandet af landets
ära. nr 1909 fick han ock jämte Zeppelin och Jean
Charcot mottaga det Olympiska diplomet, en
utmärkelse, som ungefär motsvarar
hedersledamot-skap i den Internationella Olympiska komitén.
V. OLYMPIADEN.
olympiska fotbolltaflingarna.
Femte Olympiadens fotbolltäflingar fick det
resultat, som förutspåtts i H. 8. D.: England,
Danmark, Holland.
Slutstriden utkämpades den 4 juli på aftonen i
Stadion, som nästan fyllts från golf till tak af
intresserade åskådare af alla nationatiteter. Nere på
planen blef striden het mellan de engelska och
danska fotbollspelarna, och på läktarna gingo
lidelsernas vågor högt och brusande. De mest
brokiga och kraftiga uttryck för bifall eller missräkning
fyllde luften, och på de nederst belägna
åskådareplatserna blef det så småningom ganska riskabelt
att uppehålla sig på grund af neddansande
projektiler i form af sittdynor, diverse frukt o. s. v.
Kronprinsen blef, då han under en hvilostund
uppenbarade sig bland de täflande, föremål för lika
hjärtliga som lifliga hyllningar. Hans popularitet är
stor äfven bland främlingarna.
Själfva spelet ådagalade, att England fortfarande
står främst bland fotbollspelande nationer.
Danskarne hade beslutat att göra sitt yttersta för att
besegra albionsönerna, men de kunde icke. I
början ai matchen foicerade engelsmännen flera
goals, innan danskarna riktigt kommit i farten, och
sedan en af de sistnämndas bäste spelare,
Buch-wald, vid ett fall råkade bryta armen, minskades
danskarnes chanser ytterligare. Vid rasten ledde
engelsmännen med 4—1, men därmed hade också deras
herravälde nått sin kulmen. Trots en vakans höllo
danskarna under andra halftiden sina motståndare
stången, och det enda mål, som gjordes, var af
danskarna genom deras bäste man, den svensk-
födde Nils Middelboe. Slutresultatet blef alltså 4-2
till Englands förmån.
Omedelbart efter matchens slut syntes Buchwald
med spjälad arm promenera öfver planen. Det är
andra gången denne sympatiske idrottsman råkat
ut för armbrott på svensk fotbollsplan.
Tredje pris i fotbollstäflingarna eröfrades af
Holland genom en öfverlägsen seger öfver finnarne
med 9—0. I semifinalmatcherna hade England
besegrat Finland med 4—0 och Danmark vunnit öfver
Holland med 4—1 efter en intressant match.
I konsolationsserien besegrade Österrike Norge
med 1—0, Tyskland slog Ryssland med 16—0
och Italien affärdade Sverige med 1 — 0, det
sistnämnda ett resultat, som var ganska öfverraskande
för oss svenskar och nog var en obehöflig
motgång. Italienarne spelade dock betydligt bättre än
vid matchen mot finnarne, under det att
svenskarne spelade under sin klass. Semifinalerna
resulterade i Ungerns seger öfver Tyskland med 3—1 samt
Österrikes öfver Italien med 5—1. Slutstriden stod
alltså mellan Ungern och Österrike, hvarvid Ungern
segrade efter ett vackert men hårdt spel med 3—0.
olympiska skjutningarna.
Den 29 juni—5 juli ha a banorna vid Kaknäsoch
Råsunda de olympiska skjutningarna försiggått med
för Sverige synnerligen hedrande resultat, i det att
Sverige nått "den högsta poängsumman af alla de
tio täflande nationerna och eröfrat det största
antalet pris. Särskildt Amerika hade sändt sina bästa
skyttar i talrik trupp till spelen för att om möjligt göra
rent hus, men dessa förhoppningar stäckades genom
- 658 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
