Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46, den 11 augusti 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
SIUU: Bengt j^Mi^nt
HUIS TEN BOSCH, där den Första Fredskonferensen samlades.
dande i de mellanfolkliga sederna samt krigsbrukens
rättsliga begränsande och reglering, stadgade ett
fredsarbetets organisation, som ensamt kunde bära
detsamma till fruktbringande utveckling.
Världsparlamentet kom till och 1915 sammanträder det till sin
tredje ordinarie session.
Sin permanenta karaktär symboliserar
Haaginstitutionen genom skiljedomstolens internationella
byrå. Dennas befogenheter inrymmas väsentligen
i art. 15, 16, 43, 47 och 50 af 1907 års första
konvention. Den har allmänt taget att sköta löpande
förvaltningsärenden (till stor del bestående i
korrespondens rörande skiljedomstolens sammansättning
och möten), utväxling af skrifter före och under
tribunalets sessioner. Som sekretariat tjänar den
för de ordinarie som speciella skiljedomstolarna samt
för undersökningskommissionerna. Enligt art. 48,
mom. 3 tjänar byrån till "internationell breflåda", i
det hvarje makt i konflikt äger att tillställa den en
not med begäran om skiljedom, hvilken byrån då
äger att delge motparten. Vidare skulle byrån tjäna
till arkiv för skiljedomsfördrag, skiljedomar, lagar,
allmänna förordningar och urkunder belysande hur
ett utslag fullföljts, samt för förhandlingsprotokollen.
Då de skiljedomsaffärer som varit före ej äro fler
än de 13 år, under hvilka byrån
funktionerat, har emellertid "dess
arbetsbörda blifvit så lätt att den
äfven anförtrotts utgifvandet af
de allmänna skiljedomsfördrag,
som makterna traktatsenligt äga
att tillställa den och äfven andra
liknande uppgifter synas ligga
inom dess kompetenssfär.
Sålunda öfverväger Administrativa
Rådet (bestående af i Haag
ackrediterade diplomater) ett förslag
att i likhet med den
panamerikanska byrån utge en periodisk
tidskrift med de dokument och
handlingar af icke hemlig natur,
hvilka äro af intresse för
skiljedomsväsendets teoretiska och
praktiska utveckling. Den torde
äfven komma att utge de
ratifikationer af Haag-konventionerna,
som genom holländska
utrikesdepartementet tillställes den samt
i en code samla de artiklar af
vetenskaplig art, som omedel-
bart anknyta sig till de frågor,
hvilka Haag-institutionen har på
sitt program.
Byrån är f. n. inrymd i en
liten men smakfull lokal
(Prin-segracht 71); dess af staterna
subventionerade budget uppgår
till c:a 30,(00 floriner. Sekreterare
äro baron Michiels van
Ver-duynen samt Jhr. Roëll, (den
senare en vän af Sverige som
han besökt under
Grisebådar-affären). Då byrån om ett år
inflyttar i Fredspalatset torde de
planerade reformerna ta gestalt,
och en utvidgning af personalen
äga rum. I hvarje fall blir detta
en nödvändighet, då den efter
1915 blir de då förmodligen
upprättade internationeilrättsliga- och
prisdomstolarnas sekretariat.
Hvad angår Skiljedomstolen
själf är det endast dess
medlemsförteckning som är permament. Hvar och
en af de 44 signatärmakterna utse några
företrädare och bland dessa äga de tvistande parterna
att utse sina domare. En unik ära för vårt land
är det därvidlag att landshöfding Hj. L.
Hammarskjöld ej mindre än tre gånger valts till president.
Efter att 1910 ha ledt Grisebädar- och
Casa-Blanca-affärerna har han nämligen kallats att nu i
september afgöra den fransk-italienska tvisten med
anledning af Manoubas och Kartagos beslagtagande.
En utomordentlig hedersbevisning åt svensk
förhandlingskonst!
1913 blir. ett fredsföringens klang- och jubelår,
då Fredspalatset kommer att invigas under
storartade högtidligheter. Holland förbereder en kedja af
utställningar i samtliga sina städer för att hälsa
främlingsströmmen och ett tjugutal kongresser och
konferenser af internationell natur komma att
samlas till "fredens metropol". Kanske skall man dock
ej finna det Carnegieska palatset en fullt värdig
symbol för det arbete det är ägnadt åt. Det ligger
på en hänförande plats i början af de världsberömda
alléerna ut till Scheveningen, materialet är
präktigt, till utsmyckningen ha alla europeiska nationer
jämte Japan och Brasilien bidragit; lx/2 million dol-
KJiehi ■ Bengt SUfr^nparr
<?fter fotr^ra/l.
BUITENHOF MED RIDDARSALEN, där den Andra Fredskonferensen samlades.
— 725 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
