Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 48, den 25 augusti 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Till venster: PAUL OTLET, Generalsekreterare för Institut Intern, tle Bibliographie och Off. centr. des Assoc-
Intern-Till höger: STATSMINISTERN A. BEERNAERT, Nobelpristagare.
initiativrike, energiske sekreterare, norrmannen, d:r
Chr. L. Lange har från början af sin verksamhet
accentuerat den tendens af parallell samverkan som
Unionens vördade president och nestor, excellensen
Beernaert, tillika ordf. i den int. Sjörättskommitén,
förut framhäft som en drifvande nödvändighet.
Unionen räknar f. n. cirka 3,000 parlamentariska
ledamöter d. v. s. fjärdedelen af samtliga ledamöter i 20
parlament och har vid sin stundande 17:de konferens
i Gènève ett allsidigt och betydelsefullt program,
som ställer den i teten vid sidan af de institutioner,
som rent vetenskapligt eller praktiskt ha att utreda
de frågor Unionen vill bereda parlamentarisk sanktion
till världsfredens betryggande.
Vid en öfverblick skall man emellertid finna, att
det f. n. existerar mellan 4- och 500 internationella
associationer.på den mänskliga
verksamhetens alla fält, och för att få
denna väldiga utveckling af
internationalismen att löpa i banor som
samfälldt syfta mot likartade mål,
återstår ett "gigantiskt
organisationsarbete. Det är detta, som Office
Central des Associations
Internatio-nales i Bryssel satt till sitt mål att
underlätta och befrämja.
Dess direktörer: senator La
Fontaine samt vetenskapsmännen M.
Paul Otlet och C. Van Overbergh
hade under ett decenniums
intensivt arbete på skapandet af Det
internationella bibliografiska institutet i
Bryssel skaffat sig en organisatorisk
erfarenhet, som kom en
världskongress, till hvilken 132 internationella
förbund samlades 1910 under
utställningen, att kalla dem till ledare för
denna office, som man beslöt att
upprätta som en samlande och
enande medelpunkt för
internationalismens mångfaldiga organ.
Belgiska regeringen ställde lokaler till
förfogande (4.200 kv.-m.) för sekre-
FJItr pOTlrtitt.
FIL. D:R FRIH. L. STAEL VON
HOLSTEIN, vid OJf. centr. des
Assoc. Int. Författare af v dra tvä
uppsatser om Internationella
Institutioner.
tariatet och biblioteken (75.000 volymer) i en del af
K. Muséet (3, bis rue de la Régence) och för det
Internationella Muséet i Palais de Cinquantenaire.
Carnegie gaf ett välbehöfligt årligt subsid på 75.000 francs.
Och arbetet tog vid. Det gällde till en början att
göra hela den internationella rörelsen känd; i tvenne
volymer om 1.500 och 2.000 sidor föreligger nu en
Anhuaire med en fullständig redogörelse för samtliga
institutioners historia, program, medel och mål. Det
framstod som en nödvändighet att skaffa
internationalismen en egen tribun, och det har nu utkommit
fyra förträffliga nummer af den månatliga tidskriften
La Vie Internationale. Man finner där orienterande
artiklar öfver den politiska, ekonomiska och
vetenskapliga utvecklingen ur det mellanfolkliga
närmandets synpunkt, redogörelser för internationella
konferenser (bl. a. rörande socker-, opium-,
dyrtids- och växelfrågorna), notiser
om neutralitetsdebatterna,
luftseglingen, senaste epokgörande
uppfinningar, de olympiska spelen, etc.;
meddelanden om ett 100-tal kongressers
program, en fullständig förteckning
öfver samtliga internationella
sammankomster, som hittills bestämts
för de närmaste åren. I det andra
numret ingår äfven en redogörelse
för de arbeten Officens
Centralkommission hade för händer under sitt
sammanträde i april. Där beslöts
bl. a. att nedsätta 6 kommittéer, hvilka
äga att i olika länder understödja
Officens väsentliga program, nämligen
att fastare organisera och gruppera
de internationella institutionerna,
befrämja deras ekonomiska utveckling
och juridiska ställning, befordra
enhetliga vetenskapliga metoder och
uttrycksmedel, sammanföra ett
möjligast fullständigt bibliotek rörande
internationalismen och tillhandahålla
dossierer öfver densammas skilda
frågor och organ. Hittills ha 11 mill:o-
1’Jlrr jsortra k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
