Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 53, den 29 september 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTENOR och HERMAN NYDQVIST.
TILL PORTRÄTTEN A FÖREGÅENDE SIDA.
FÖRSTA ANLÄGGNINGEN (boningshus t. v., verkstadsbyggnad och gjuteri t. h.). Foto. 1861.
En af vårt lands äldsta mekaniska verkstäder,
Nydqvist & Holms i Trollhättan, har i dagarne
upplefvat tillfredsställelsen att se det tusende vid
densamma tillverkade lokomotivet ånga ut ur sin
uppsättningslokal. Äfven i annat hänseende har 1912 varit
ett bemärkelseår för verkstaden. Den 31 januari
fyllde den ende kvarlefvande af dess grundläggare,
äfven den bland dem, som varit den svenska
loko-motivfabrikationens egentlige skapare och därigenom
tillika grundaren af verkstadens berömmelse i vårt
lands industrihäfd, Antenor Nydqvist, 95 år. Den
9 april kunde hans son, Herman Nydqvist, faderns
efterträdare som verkstadens ledare, fira sin
half-sekelsfest under den talrika verkstadspersonalens
uppriktiga och enhälliga hyllning. Och
midsommaraftonen slutligen hade sextiofem år förflutit sedan
Antenor Nydqvist och Carl Olof Holm i Johan
Magnus Lidströms frånvaro lade grundstenen till den
äldsta — för öfrigt ännu kvarstående —
verkstadsbyggnaden. Firman har med anledning häraf
beslutit celebrera leveransen af det tusende
lokomotivet med en praktfullt utstyrd, rikt illustrerad, 225
stora kvartsidor stark minnesskrift, i hvilken texten
författats af d:r Sigurd Hansson i Göteborg, hvilken
minnesskrift i dagarne är färdig att utsändas.
Johan Henrik Antenor Nydqvist — Sveriges
industriidkares nuvarande Nestor — härstammar från
en gammal värmiandssläkt, som i början af
1700-talet antog namnet Nyqvist, hvilket dock senare,
väl på grund af släktens härstamning från Nyeds
socken, ändrades till Nydqvist. Han är född i
Stock-hoImden31 jan.
1817, son till
kirurgie
magistern Herman
Nydqvist och
hans maka
Elisabeth Christina Nordqvist.
Sin första
undervisning fick
han dels i
hemmet och i
pension å Fogelsta
gård, dels i S:t
Jacobi Högre
Apologistskola
i Stockholm,
hvarefter han
15-årigblef elev
vid det då
ny-upprättade, när-
mast med en mekanisk yrkesskola jämförliga
Teknologiska institutet, från hvilket han följande år
utexaminerades. Här hade han knutit en sedermera
betydelsefull ungdomsvänskap med en tre år äldre
elev vid institutet, Johan Magnus Lidström, hvilken
emellertid ännu några år fortsatte sina studier som
föreståndare för verkstadsarbetet vid institutet.
Nydqvist åter kom 1833 tillika med sin äldre broder som
praktikant till G. F. Hennigs under anläggning
varande spinneri i Mölndal, där bröderna bl. a. voro i
tillfälle att vid uppsättningen taga noggrann kännedom
om en del för detta spinneri från England
importerade nya maskiner, hvilken kännedom sedermera
skulle komma dem väl till pass. Här gjorde de
bekantskap med fabriksmästaren Carl Olof Holm, (f.
1804) som då var anställd å J. W. Buschs spinneri
därstädes, och trädde med honom i ett förhållande
af varm vänskap och förtroende, hvari snart äfven
Lidström indrogs. I maj 1836 anträdde de
emellertid en utländsk studieresa, därunder det första
längre uppehållet gjordes i Chemnitz, hvarunder de
arbetade å Haubolts verkstäder. Dessa sysselsatte
sig bl. a. med maskiner för spinneribehof, och då
man där ännu ej vunnit kännedom om de nya
konstruktioner, som kommit till användning vid det
Hennigska spinneriet i Mölndal, blefvo de
synnerligen välkomna: de törsta i Chemnitz tillverkade
maskinerna af det nya slaget fabricerades efter de
svenska ynglingarnes ritningar och monterades af
dem. Här bortrycktes emellertid den äldre, äfven
han högt begåfvad, brodern af döden och Antenor
Nydqvist fick
ensam
fortsätta, därvid
ytterligare praktiserande på olika
österrikiska
och
schweiziska verkstäder
samt slutligen
vid de
berömda Köchlinska
verken i
Mül-hausen i Elsass. [-Ickemirstden-na-]
{+Ickemirstden-
na+} sistnämnda
praktik blef
betydelsefull: för
de franska
järnvägarnes behof
tillverkades vid
denna tid i Mül
Htftrr f Jntrrt\fl,
DET FÖRSTA LOKOMOTIVET. "<"■>■ """"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
