Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7, den 17 november 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN 6 NOVEMBER I MEUCHEN OCH LÜTZEN.
r
*%■«
Efter fotogrtfi.
Kliché: Kem. A.-B. Bengt SÜfoenparre,
DET INRE AF KYRKAN I MEUCHEN, MED DET NYA MINNESMÄRKET ÖFVER OUSTAF ifTTDOi-K.
De, som förr varit med om att fira Qustaf Adolfsdagen i
Liit-zen, fruktade att kyrkoinvigningens pomp och ståt i Meuchen,
dit en svensk biskop, en tysk generalsuperintendent och
representanter för .preussiska och svenska regeringarna och andra
höga herrar väntades, skulle störa den enkla men städse
hjärtegripande festligheten i det lilla Liitzen, men dessa
farhågor visade sig ogrundade. Alla de högt uppsatta personerna
gingo med iden
långa
processionen från
Liit-zens torg 1 ill
Schwedenstein
öfver de fält,
där striden
brann som allra
hetast under den
kusliga
höstdagen den 6
november 1632.
Nu liksom då
bröt solen fram
och kastade
glans öfver uni-
former och fanor. Då kämpade tyska och svenska
protestanter sida vid sida; nu gingo de broderligt tillsammans till
minneskapellet, där de gemensamt uppmanades att fasthålla vid
de höga ideal, som förde Qustaf Adolf till martyrdöden. För
den svensk-tyska förbrödringen var det en händelse som såg
ut som en tanke, att dagens predikant var den bekante
frisinnade teoloeen dr Söderblom, som från Sveriges förnämsta
universitet i Uppsala kallats till universitetsprofessor i Leipzig.
Han framhäfde ock den svenska synpunkten att Gustaf Adolf
kämpade och dog för religionsfrihetens ¾eliga sak. Han unnade
äfven katolikerna samvetsfrihet och ansåg att i Quds sanna
kyrka skulle intet själatyranni få finnas. Så följde ett tal af
pastor Baentsch, Liitzen.
fven i Meuchen-kyrkan, som med pietet och fin smak
restaurerats af Landesbaurat Hieke, stodo tyskar och svenskar i
samlad vördnad inför hjältekonungens minne, och
generalsuperintendenten Jacobis vältaliga anförande gjorde djupt intryck
på de närvarande. Under festbanketten omedelbart efter
gudstjänstens slut framhäfde flere talare den kulturgemenskap, som
rådde mellan Sverige och Tyskland, och de sympatier de båda
folken hade för hvarann i följd af gemensam härstamning och
gemensamma intressen.
G. B-st.
I MEUCHENS KYRKA BEVARADE
RUSTNINGSPERSEDLAR som bars af
hjelte-konutigen vid Liitzen.
Kliché: Kem.. Å.-B. Bengt Sujversparns, StIUm Gbg.
PROCESSIONEN I LÜTZEN D 6 NOVEMBER.
- 99
Efter fotnr/mfi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
