Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 7, den 17 november 1912
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR S DAG
obehöfliga i väster, sägas vara under transport för
att deltaga i den turkiska öst-arméns slutliga
krossande och — intåget i Konstantinopel. Dessa
förflyttningar ske, beträffande grekerna, sjöledes.
Vid Adrianopel har ingen väsäntlig förändring
in-trädt i de stridandes förhållande till hvarandra. I
staden börja lifsförnödenheter tryta, och tyfus lär
härja.
Å den västra krigsskådeplatsen ha två synnerligen
viktiga händelser inträffat, af hvilka den ena möjligen
kan komma att få vidtgående följder för hela
världsdelen. Grekerna ha den 8. nov. utan strid intågat
i Saloniki och den serbiska 3. armén, under
Janko-vitsch som förut opererat i Novi-Bazar och
Gammal-Serbien, har förenat sig med montenegrinska norra
armén under Vukatisch och tågar mot Adriatiska
hafvet, där det efterlängtade målet är hamnstäderna
S. G ovanni di Medua, Alessio och Durazzo.
Beträffande den grekiska armén, har den gått fram
på bred front med högra flygeln mot Saloniki-viken
och hufvudkrafterna under kronprinsens befäl
inriktade mot Saloniki. Denna viktiga stad, näst
Konstantinopel det Europeiska Turkiets största stad, har
nu, såsom ofvan nämnts gifvit sig och dess garnison,
omkring z5,000 man, bland hvilka en del af den
utefter Värdar tillbakaträngda västarmén sannolikt
befinner sig, gifvit sig fången. Därmed har det
grekiska målet för kriget vunnits, och en del af
denna högra flygel kan öfverföras till den östra
krigsskådeplatsen. Den vänstra flygeln har vid
Floriria och Baniza, söder om Monastir, stött på
öfverlägsna turkiska afdelningar och tvingats att där
t. v. göra halt.
Den antydda vilktigaste händelsen är emellertid
serbers och montenegriners gemensamma
besittningstagande af den albanska västkusten mellan
Montenegro och Durazzo, en åtgärd som visserligen
ännu ej är ett faktum men som, emot Österrikes
protest och hot om ingripande, synbarligen är i
görningen.
Om de serbiska arméernas operationer under den
senaste veckan har det varit märkligt tyst. Man
vet endast att 2. armén (Stefanovitch) efter
intagandet af Prilep närmar sig Monastir från norr samt
anar att 1. armén (kronprinsen) med sina grupper i
Vandars, Strumas och Mestas dalgångar
koncentreras mot Seres, där man antager, att resterna af
turkiska armen samlats.
Den montenegrinska hufvudarméns ansträngningar
att bemäktiga sig dubbelfästningen Skutari-Tarabosj
hafva ännu icke krönts med framgång. Här har
man den för den turkiska krigaräran uppfriskande
synen af ett segt och hjältemodigt försvar, ledt i
Skutari af Essad pascha och i Tarabosj af Hassan
Riza Bey. Till Montenegros understöd har nyligen
anländt serbiskt belägringsartilleri under general
Ziokovitsch.
Längst i sydväst ha grekerna lyckats taga
hamnstaden Preveza, men Janina är ännu ointaget.
* *
*
Om orsakerna till den turkiska arméns
demoralisation och däraf följande ständiga nederlag och
slutliga tillintetgörelse skrifver en författare i en
österrikisk militärtidning:
«_ _ _ Forska vi efter de omständigheter,
hvilka efter så kort tid kommit den turkiska arméns
förut fasta fogir att lossna, stöta vi först och främst
på politiken. Därigenom att såväl officerare som
soldater under de senare åten lifligt deltagit i de
politiska striderna, har disciplinen inom armén på
många sätt lidit. Jämte politiken har utsträckning
af värnplikten till kristna och judar haft ett dåligt
inflytande på andan i hären. Före 1909 bestod den
turkiska armén af endast muhamedaner och var
därför en verklig nationell armé. Införandet af
kristna och judar i hären har naturligtvis i första
hand af konfessionella orsaker framkallat allvarliga
svårigheter, hvilka väsentligt stegrats genom
språkfrågan. Det turkiska språket är naturligtvis
tjänste-och kommandospråk. Af de främmande elementen
förstår endast ett fåtal detta språk, under det att de
turkiska officerarne i allmänhet icke äro mäktiga
något annat språk än det egna.
Slutligen väger äfven den omständigheten tungt
i vågskålen, att man har försummat att uppfostra den
turkiska soldaten för det moderna kriget.––––-"
Sammanställer man detta uttalande med det
under senare tiden framhållna faktum, att under den
nya regimen allt annat fått gå framför försvaret, att
de penningsummor, som varit afsedda för armé och
flotta, för deras öfning och utrustning, fyllande af
officersvakanserna, anskaffning af krigsfartyg m. m.
i stället användts för agitationsändamål i den inre
politikens splittrande tjänst, då förstår man––––-
I glänsande motsats härtill ha serber och
bulgarer offrat allt för sina arméer, sättande andra
intressen i efterhand, och förete nu i den stora
kraftmätningen, hvar för sig, ett enigt folk i vapen.
Ha vi svenskar något att lära däraf i dessa dagar?
O. R.
Text till bild å sid. 101.
Vid det i dagarne förrättade, af häftiga politiska fäjder
föregångna presidentvalet i Amerika, har demokraternas kandidat
Thomas Woodrow Wilson erhållit 442 elektorsröster, medan de
båda republikanska partiernas kandidater Taft och Roosevelt
fått endast resp. 12 och 77 röster.
Född 1856, ägnade sig Wilson efter aflagd studentexamen åt
juridiska studier, praktiserade som advokat, men lämnade snart
denna bana för att koncentrera sig på ett omfattande verk om
Förenta staternas samhällsskick, hvilket, när det år 1885
utkom, väckte den största uppmärksamhet och med ens för
författaren öppnade en lysande karriär på lärarebanan.
Under de närmast följande sjutton åren var Thomas Wilson i
egenskap af professor i statsvetenskap och historia fästad vid
olika universitet, därvid han som föreläsare och skriftställare
gjorde en betydande insats i amerikanskt kulturlif.
Ar 1902 blef han rektor för den gamla aristokratiska
högskolan Princeton och rönte varmt erkännande för det sätt på
hvilket han modärniserade det här tillämpade otidsenliga
studieväsendet. Men då han ville fortsätta på reformernas väg
och sökte utjämna klasskillnaden mellan de rika och de
fattiga studenterna, möttes han från penninghåll af så häftigt
motstånd att han tvingades lämna sin befattning.
Värderad, beundrad och känd som god demokrat blef han
samma år, utan att förut hafva intagit något framträdande rum
i det politiska lifvet, vald till guvernör i staten New Jersey.
Det samhällsnyttiga arbete han här utfört och de lysande
personliga egenskaper han därunder visat prof på ha bildat den
platform, från hvilken han nu stigit till Förenta staternas
högsta ärepost.
* * *
Den öfverväldigande demokratiska segern tyder på en
fullständig omvälfning i amerikanska foikets politiska åskådning
sedan tiden för förra presidentvalet, då republikanen Taft
segrade med 331 elektorsröster mot den demokratiske
medtäfla-rens 162 röster. Förklaringen ligger nära till hands. Det
republikanska partiet, som sedan 16 år suttit inne med
envålds-makten, har efter hand förlorat kontakten med folkets stora
massa och blifvit ett högprotektionismens och de stora
finansintressenas parti. I skydd af alltföt höga tullar har
trustväsen-det blomstrat, drifvande upp lefnadsomkostnaderna vida öfver
det rimligas gräns. Dyrtidens vantrefnad har lagt sig öfver
folket och — ett förhållande under liknande omständigheter
konstaterad: äfven i en del europeiska stater — skärpt den
sociala striden och medfört en lavinartad ökning af
oppositionspartierna, ^j
Den nu utkämpade valstriden har förts om protektionisme
och trustväsendet, och utgången bådar ondt för dem båda.
Någon brådstörtad, för landets välstånd, skadlig omhvälfning
af rådande handelspolitiska förhållanden är dock knappast att
befara. Demokraterna äro visserligen frihandlare och fast
beslutna att sänka tullsatsernà, men samtidigt framhålla de, att denna
reduktion ej får skada eller tillin.tetgöra berättigad industri.
- 103 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:45:35 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/14/0119.html
