Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, den 24 november 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅRETS- NOBELPRISTAGARE.
Den tyske författaren Qerhart
hauptmann har, samtidigt med
att han firat sitt
femtioårsjubileum och därvid af sina
landsmän hyllats som Tysklands nu
lefvande störste dramatiker, af
Svenska akademien utmärkts
med årets litterära Nobelpris.
Qerhart Hauptmann, född den 15 nov.
1862 i Salzbrunn Schlesien, och" son till
en där bosatt värdshusvärd, visade
redan tidigt gryende konstnärsanlag. Vid
konstskolan i Breslau studerade han till
bildhuggare, men slog efter några år om
och ägnade sig åt naturvetenskapliga
studier.
Efter hand bröto sig hans
diktareanlag fram, till en början dock endast helt
famlande och osäkra. Först med det
dystra bondedramat "Vor
Sonnenauf-gangu, 1889 slog han igenom som
författare. Motivet i detta drama är
detsamma som, varieradt, återfinnes i de
flesta af hans senare alster, den
lifsför-störande konflikten mellan verkligheten
och’ idealet, den hopplösa kampen att
komma ut ur rådande dystra
förhållanden och nå fram till det hägrande
ljusa målet. Man kan nämna "Einsame
Menschen", där mannen icke vågar göra
valet mellan hustrun, som är honom
likgiltig, och en annan kvinna, som han
älskar, utan löser konflikten genom att
taga sitt eget lif. fven "Fuhrman
Hensch&l" innesluter en kärlekskonflikt
Mil döds. I det gripande sociala dramat "Die Weber’ är det icke individen som
kämpar och går under, men motivet är dock detsamma; i den enskilda människans ställe
står här hopen, arbetarmassan.
Qerhart Hauptmanns alstring har varit rik och man har af hans hand ett stort antal
dramer, Hanneles Himmelsfahrt, Florian Qeier, Michael Kramer o. a. Det diktverk,
som man i författarens eget hemland satt högst, och som gifvit hans namn dess största
glans är "Die versunkene Qlocke", ett versifieradt konstnärsdrama med motiv ur
nutiden men med handlingen förlagd till medeltiden.
Det utmärkande för Qerhart Haupt-
Ffter portratt,
GERHART
Kliché: Bengt Silfversparre.
HAUPTMANN. ~ Nobelpris
i litteratur.
manns diktning är ett starkt
verklighetssinne, paradt med varm idealitet. Han
är den klart seende och fint
förnimmande människoskildraren med en
beundransvärd förmåga att i sina diktade
gestalter inblåsa det lefvande lifvets ande.
Nobelpriset i kemi har
innevarande år delats mellan två
fransmän, professorn vid universitetet
i Nancy d:r V. Grignard för det
af honom uppfunna s. k.
Grig-nardska reagenset samt professorn
vid universitetet i Toulouse P.
Sabatier tör hans metod att
hy-drera organiska föreningar vid
närvaro af fint fördelade metaller.
Victor Grignard är född 1871 i
Cherbourg, studerade under
Bar-bier vid Lyons universitet, där
han 1901 förvärfvade sig
naturvetenskaplig doktorsgrad, och
blef följande år docent. Från 1905
innehade han anställning som
laborator först i BesanQon, sedan
i Lyon för att slutligen 1910
utnämnas till professor i Nancy.
Sin berömmelse har Grignard
förvärfvat s?g genom studiet af
organomagnesiumföreningar och
deras roll vid organiska synteser.
Dessa föreningar äro
mellanpro-dukter vid framställningen af
talrika ämnen såsom karbinoler,
syror o. s. v. och den
Grignard-ska reaktionen, som begagnar
sig af dessa mellanprodukter,
utmärker sig för en vidsträckt
NORSKT GÄSTSPEL.
På stora teatern i Göteborg pågår sedan
någon tid ett intressant gästspel vid
Fröberg-Sjöströmska sällskapet. Det är norska
Na-tionalteatrets primadonna iru Ragna
Wetter-green, som ställt sina krafter till förfogande
för utförandet af den unge isländske dramatikern
Jöhann Sigurjönssons fängslande skadespel
"Bärg-Ejvind och hans hustru" och som i denna
roll firar stora triumfer.
FJteryortrM. Kliché: £fu£5 «V*"V»J*«-
FRU RAGNA WETTERGRfc.EN FRÄN
NORSKA NATIONALTEATERN,
gästspelar f. n. i Göteborg.
— 115 -
Efter portratt. KlicM: "W SUftenparn.
V. GRIGNARD. — Nobelpris i kemi.
användbarhet, så att man numera
kan syntetisera d. v. s. med
konst framställa snart sagdt alla
möjliga organiska föreningar på
ett jämförelsevis lätt och bekvämt
sätt, medan det tidigare varit
dels omöjligt, dels ytterst
besvärligt eller med lifsfara
före-nadt. Under de närmaste åtta
åren efter det Grignard i sin
doktorsafhandling publicerat sin
uppfinning, ha ej mindre än ett
hälft tusental afhandlingar
offentliggjorts om undersökningar,
verkställda med tillhjälp af
densamma, ett det bästa
vittnesbörd om uppfinningens stora
praktiska betydelse.
Paul Sabatier är äldre, född i
Carcas-sonne i departementet Aude den 5
november 1854 och sedan 1882 professor i
kemi i Toulouse. Sina förnämsta arber
ten har han utfört tillsammans med
professorn ,: i kemi vid Institut catholique
i Toulouse Jean Baptiste Senderens.
Sabatier och Senderens ha i synnerhet
ådagalagt den roll, vissa metaller,
såsom nickel, platina, palladium, koppar
o. s. v., spela såsom katalysatorer eller
kontaktsliDstanser. Kroppar hvilka på
grund af sin kemiska byggnad’borde
kunna upptaga väte, men trots de
kraftigaste medel icke kunde förmås därtill,
braktes t. ex. lätt därt 11 genom tillsats
af nickel i fint fördeladt tillstånd och
detta utan att den sålunda tillsatta
metallen undergick den minsta
konstater-bara förändring. fven dessa
upptäckter hafva fått den största praktiska
betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
