- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 14 (1912/1913) /
308

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 20, den 16 februari 1913 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKHET I FJÄRRAN LÄNDER.

KVUshe. Bengt SUfversparre.

[-SVENSK-AMERIKANSKA-]

{+SVENSK-AMERIKAN-
SKA+} NATIONALFÖR- >
BUNDETS I SÖDRA
CALIFORNIEN
STYRELSE: Foton tagen
för H. 8. D. pä
svenska konsulatet i Los
Angeles d. 10 jan.

I. V. konsul G.
Eck-dahl, president. 2. H.
Carlsson, ägare af
tvättinrättning. 3. G.
Larsson, general
su-perintend. i Los
Angeles Pressed Brick Co.,
vice president. 4. E.
Lof, snickerifabrikör.
5. EU. dr. A. Wilson,
rektor för Manual Arts
High School, L. A.
(1,700 elever, 75
lärare). 6. CA. Kunon,
öfverlärare i slöjd för
L. A’s tekn. skolor.
7. R. Hammar,
träd-gärdsentreprenör. 8. S.
Wilson, dep. sheriff
(länsman). 9. Ch.
Jansson, bokhållare. 10. J.
Nordblom, entreprenör.

II. C. /. Nordqvist,
entreprenör. 12. K West,

skräddaremästare*

Civilingeniör G. W.son Cronquist skrifver till oss den 12 jan.
från Los Angeles i Södra Californien: Vid min rundresa i
Amerika (på K. maj:ts uppdrag för studium af tegelskolor och
moderna tegelbruk) har jag kommit så långt v. ut som det är
möjligt. I södra Californien och Los Angeles, har jag därvid
runnit en blomstrande svensk koloni, som söker bibehålla
kontakten med moderlandet och göra hvad den kan för
svenskarnes sammanhållning härute bl. a. genom svenska språkets
talande. Tyvärr finner man likgiltigheten för svenska språket
och svenska seder eljest rätt stor härute i stora vestern. Så
mycket mera skäl då att inför svensk publik visa dem heder
som verkligen göra något för gamla Sverige’här ute. Bland
de på bilden synliga ber jag få fästa uppmärksamheten på d;r
Wilson (5) och mr Kunon (6) båda pioniärer inom
undervisningen i Californien. Den förre rektor för ett nytt stort efter
W:s planer byggt gymnasium (kostade öfver 3,500,000 kr.), den
senare Öfverlärare för slöjd i Los Angeles.

Staden Los Angeles hade 1880 c:a 10,000 invånare och har nu
450,000. På grund af sina naturliga rikedomar — Californiens
största fruktproducerande dal — oljekällor och utförselhamn
för alla produkter
i Arizona och New

Mexico — har den ^/¾ -.¾ :~-:—■;■–;■-.

en framtid àf ut- !■ ■ ■!;^¾; -::,:;:::¾::v::;:¾i."^: -i;:;■ ;k::;;¾i"l:¾- ^::- Ü;::4::;: ¾:::;.:.:::::’:::::’’: -::;::::..:’:;

veckling att gå till M^WMM
mö tes som är ovan- TW^Mi ■ ■: J -ti

ligt "amerikansk". ;.,

Man förmodar att ¾.^¾¾¾;/.!;:¾¾¾¾¾^
ino m 10 år skall ■ ¾

staden hafva 1
million inv. och då
vara den största
på Amerikas
vest-kust.

Klimatet gör
äfven att tusentals
rika män slå sig
ned här i villor
med parker som
försköna
stadsom-gifningen.

Svenskarne på Filippinerna. Efter spaask-amerikanska kriget,
då förhållandena på Filippinerna började bli drägliga,
utvandrade svenskar till ett icke ringa antal dit från olika delar af
U. S. A. De flesta slogo sig ned som farmare på den delvis
utomordentligt fruktbara hufvudön Luzon, och odla dessa
kolonister, bland hvilka flera äga stor förmögenhet, tobak, socker,
kaffe och hampa. En svenskfödd man, Georg Boberg, är sedan
i fjol chef för den 1909 inrättade jordbruksbyran, pá hvars
experimentalfält man företager odlingsförsök med olika kulturr
växter och vidtager anstalter för kreatursrasens förbättrande.
Ett hundratal landsmän äro sysselsatta inom den blomstrande
tobaksindustrien, hvilken har sitt säte i hufvudstaden Manilla.
Det synnerligen väl organiserade polisväsendet i denna stad
dirigeras af mr Theodor Lind, född i Stockholm 1861 och sedan
sitt tjugonde år amerikansk undersåte. Mr L. som dessutom
är chef för Luzons största rederibolag, åtnjuter vidsträckt
popularitet. En annan högt skattad Manilla-svensk är
artillerikaptenen Bruno Schèr vid den strax utanför staden förlagda
garnisonen. Kapten S. som är helsingborgare till börden, del-

(Forts. å nästa sida)

XXV

Efter fotografier.

KlUMi Bengt Äi4/<,«/^*rr<>.

MANILLAS SVENSKFÖDDE POLISCHEF, THEODOR LIND

HÄLSAR "THE SWEDISH BATTERY". Samtliga kanonierer

äro af svensk härkomst.

Bilden t. v.: KAPTEN BRUNO SCHÈR, en af Manillas
populäraste svenskar.

- 308 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/14/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free