Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 23, den 9 mars 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. SJÖ.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SILA
Den gamla tidens landtmannarepresentant i
riksdagen var i regeln sin bygds allt i allom. Han hade
vanligtvis börjat sin offentliga bana i
kommunalstämma och kommunalnämnd och fortsatte gärna
att i sin kommun spela en ledande roll på grund at
sin genom eget deltagande i förvaltningen vunna
erfarenhet. Längre fram blef han nämndeman och
förvärfvade som sådan snart en ej ringa insikt både
i lagar och författningar och rörande deras
praktiska handhafvande; ofta vardt han .härigenom-tillika
sin orts betrodde sakförare. Med finansiella
frågor-gjorde han bekantskap som ledamot i styrelsen för
sparbanken på platsen o. s. v. I alla dessa olika
befattningar hade han tillfälle förvärfva förtroende,
om han förtjänte det, och förtroendet förde honom
så till riksdagsmannavärfvet. Och väl i besittning
af detta häride det ej sällan, att kammaren i sin
uppskattning af honom följde hembygden efter.
Ofta visade han sig i besittning af vältalighet:
visserligen endast undantagsvis af den svarfvade
frasens, men i desto flera fall af den klara, sakliga
framställningens. Stundom gömde sig i honom en
statsman: visserligen icke taburettsträfvandets, men
väl en den vidsträckta erfarenhetens, den omfattande
människokännedomens, den försiktiga
räknekonstens. Riksdagsmannatypen i fråga är tvifvelsutan
i utdöende, men den har skrifvit några af de
aktningsvärdaste bladen i svensk riksdagshistoria. En
af dess få kvarlefvande representanter finner man i
nuvarande riksdagsmannen för Kronobergs läns
östra valkrets J. A. Sjö.
Johan August Sjö är född i Linneryd i Konga
härad af Kronobergs län den 16 juli 1839. Fadern
var landtbrukaren därstädes Peter Sjö. Begåfvad
med ett synnerligt redigt och klart förstånd samt
utrustad med ett mindre vanligt sinne för siffror,
togs den unge Sjö tidigt i anspråk för kommunala
värf och redan 1871 rönte han hedern att inväljas
i Kronobergs läns landsting, hvilket han sålunda
tillhört i öfver fyra decennier, de sista nio åren
(sedan 1904) som vice ordförande, och blef ungefär
samtidigt nämndeman och bisittare i Konga
häradsrätt. Ett par år senare tillkom hufvudsakligen på
Sjös initiativ Linneryds sparbank, som för visso ej
minst genom hans förtjänster inom kort nådde en
betydande omfattning och för närvarande näst
länssparbanken i Växjö är den största i länet. När
banken 1903 firade sitt 30-årsjubileum’ och samtidigt
invigde ett eget präktigt bankhus, af täcktes i
detsamma ett i olja mäladt porträtt af dess stiftare och
fortfarande tjänstgörande ombudsman och
verkställande direktör, ett bevis så godt som något, att man i
orten förstått uppskatta Sjös sparbanksmannagärning
Så ägnade Sjö vidare sina krafter åt Linderyd
m. fl. socknars brandstodsbolag, i hvilket han varit
ordförande i styrelsen, räkenskapsförare och
ombudsman. För öfrigt har han varit ordförande och
räkenskapsförare i Konga härads vägstyrelse,
ledamot och sedan 1908 ordförande i styrelsen för andra
döfstumdistriktets skola, ledamot och v. ordförande
i styrelsen för sinneslöanstalten på-Nannylund,
mycket annat att förtiga. Arbetet var städse mannens
lust och hvad han tog sig före, gjorde han
själf-ständigt, ärligt samvetsgrannt, öfvertygadt och icke
utan förslagenhet. Hans bygdemän visste, att den sak,
som kom i Sjös händer, sköttes väl och därför
blefvo de saker, som lades i dem, mångfaldiga. Helt
naturligt blef riksdagsmannavärfvet ett af dem tillika
det, genom hvilket han skulle vinna en berömmelse
äfven utanför bygden.
Redan 1875 mottog Sjö första gången val till
Andra kammaren. Hans första motion gällde
lagstiftningsåtgärder mot missbruk af rusdrycker och i sitt
den 20 april 1876 alltså för 36 år sedan hållna
jungfrutal tog han lifligt till orda för dels en
väsentlig höjning af brännvinstillverkningsafgiften — till 2
kr. kannan eller något mera än nu gällande
skattesats — dels sammanslagning af tillverknings- och
försäljningsskatten till förekommande af "de
under-slef, som före och vid auktionerna uppgöras; ty
vanligen tillgår så, att blifvande arrendator eller rättare
brännvinsförsäljare tillförbindes att till’ kommunen
betala några tusen kronor emot det kommunen på
förhand förbinder sig att till honom aflåta
ifrågavarande försäljning för den summa han å auktion
bjuder. När så sker, hvilket jag förmodar nästan alla
inom denna kammare hafva sig bekant, är det väl
äfven skäl att iakttaga bestämmelser, som härför
kunde sätta punkt. De kommuner, som haft
brännvinsförsäljning, hafva nämligen så länge förtjänt
oerhördt stora pänningebelopp på landets och det
allmännas bekostnad, att det nu kan vara nog
därmed." Sjö vann ingen framgång med detta
sistnämnda yrkande, men med detsamma hade han
pekat på en väg, som hörde framtiden till.
I öfrigt utmärkte sig Sjö tidigt för ett
sparsam-hetsnit, hvilket både när det gällde försvarsanslag
och ämbetsmannalöner, säkerligen ej sällan sköt
öfver målet. Men som representant för en af
landets kargaste bygder förde han därvid endast sina
kommittenters talan, hvarom ständigt upprepande af
riksdagsmandatet nogsamt bar vittne. Inom
kammaren fann man hans gåfvor mest lämpa sig för
bankoutskottet, hvilket han tillhörde först som
sup-leant, sedan som ordinarie ledamot i icke mindre
än femton år (1879-87; 1891-96); de tre åren
1888—90 tillhörde han icke riksdagen. Från och med
1897 års riksdag har han varit ledamot af
statsutskottet.
Under förra delen af sin riksdagsmannabana
tillhörde Sjö som naturligt är landtmannapartiet, men
efter dettas klyfning, det nya, hvars konservativa
prägel mest öfverensstämde med hans egen, ehuru
han ingalunda tillhörde de mest utpräglade
tullvännerna. Vid 1887 års första riksdag skall han
sålunda ha lagt sin röst mot "systemets" hörnsten
rågtullen. 1892 röstade han för urtima
härordningsförslaget, väl mest på grund af den därmed
förknippade grundskatteafskrifningen, under det han
däremot röstade mot 1901 års försvarsorganisation af
farhåga för de därmed förenade kostnaderna. Den
rika utveckling, som därefter ägt rum af våra
ekonomiska resurser, har emellertid gjort honom mera
tillmötesgående, när det gällt uppoffringar för landets
försvar, och såväl 1911 som 1912 röstade han för de
högre anslagen till flottan. I de egentliga politiska
spörsmålen är Sjö som antydt konservativ. I
rösträttsfrågan hörde han dock liksom hr Persson i
Stallerhult i det längsta till dem, hvilka motsatte sig
det proportionella valsystemet, i det han befarade,
att landsbygdens valmän till följd af bristande
valorganisation och långa afstånd skulle låta sig
öfver-flyglas af de lätt mobiliserade valmännen i
arbetarecentra och städer.
Sedan 1906 är Sjö ledamot af
kasärnkommissio-nen. Vidare är han ordförande och chef för
Sydsvenska Kreditaktiebolagets Linnerydskontor samt
ledamot af styrelsen för aktiebolaget
Göteborgssystemet i Växiö.
- 354 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
