Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 46, den 17 augusti 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ULRIK QUENSEL.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Det försälj ningsförbud^i af seende på starkare
al-koholhaltiga drycker, som i större delen af vårt
land genomfördes under 1909 års stora
arbetsinställelse, och de gynnsamma följder, desamma i
olika afseenden medförde, gåfvo sådan vind i seglen
åt de förbuds vänliga sträfvandena på det
nykterhetspolitiska området, att dessa plötsligen f ingo en ak
-tualitet, som de dessförinnan torde saknat. Öfver
hälften af vårt lands myndiga befolkning uttalade
sig vid den därpå följande förbudsomröstningen till
förmån för ett absolut rusdrycksförbud, och tages
hänsyn till, att vid den ifrågavarande omröstningen
ett mycket stort antal personer icke anträffades
med frågolistor är det sannolikt, att den förefintliga
majoriteten i. verkligheten närmade sig eller
öfver-skred dubbelt flertal. De å andra sidan, som
visserligen insågo vikten af restriktiva åtgärder, men
mest hade blicken fäst på svårigheterna ur
internationell och andra synpunkter att göra ett
rusdrycksförbud effektivt, samlade sig småningom allt
mer kring det s. k. Brattska programmet, hvars
bärande tankar i korthet kunna sammanfattas i
kraf-ven på individuellt förbud mot minutköp vid
kon-stateradt missbruk samt utskänkningens fullständiga
skiljande från ekonomiska privata intressen. Med
all principiell åtskillnad låta de båda riktningarna i
praktiken sig ganska lätt förena och fullständiga i
själfva verket hvaràndra.
Jämsides med denna nykterhetspolitiska
diskussion har gått ett stegradt intresse för de, teoretiska
frågor, som äro inneslutna i alkoholspörsmålet. Den
ojämförligt viktigaste produkt af detta intresse som
hittills framkommit, utgöres otvifveiaktigt af de
studier öfver alkoholismens patologi, som helt nyss i
två digra band utgifvits af prof. Ulrik Quensel i
Uppsala under titeln "Alkoholfrågan från medicinsk
synpunkt". Dessa studier ådagalägga väl, att
alkoholens patologiska värkningar i enskilda fall
ansenligt öfverdrifvits, men hafva i själfva verket sin
största betydelse däri, att de klargöra, huru
obetydligt utredt alkoholspörsmålet i medicinskt
hänseende trots alla experiment och forskningar dock allt
framgent är. Det bör därför utgöra en sporre för
de svenska nykterhetsvännerna att genom rikliga
anslag ur den s. k. nykterhetsprocenten af
brän-vinsmedlen sätta svenska forskare, som därtill
anmäla sig, i stånd att underkasta de olika problem,
som i förevarande hänseende framställa sig,
uttömmande och i def nitiva resultat utmynnande
fortsatta studier.
Johan Ulrik Theodor Quensel tillhör en familj,
hvars medlemmar så långt den kan följas tillbaka
— och det är icke så kort, ty stamfadern lefde på
Magnus Gabriel De la Gardies dagar — med
förkärlek hängifvit sig åt lärda idrotter. Föräldrarne
voro läroverksadjunkten, sedermera bankdirektören,
fil. doktorn Johan Ulrik Quensel och hans maka
Hilda Grönvall. Ur detta äktenskap föddes Ulrik
Quensel i Malmö den 16 .juni 1863, hvadan han
helt nyss kunnat fira sin 50-årsdag. Vid därvarande
högre elementarläroverk aflade han
mogenhetsexamen 1881. Samma år kom han som student till
Lund där han med ifver hängaf sig åt studier för
med. kand.-examen, med hvilken han blef tärdig
1887. Härunder hade hans intresse för .patologien
redan gjort sig gällande och 1885 — 1888 hade han
förmånen tjänstgöra dels som e. o., dels som ord.
amanuens vid patologiska institutionen under prof.
Odenii bepröfvade ledning. När han därefter kom
till Karolinska institutet, fick han i Axel Key
ytterligare en framstående handledare i samma ämne.
Han blef snart äfven här amanuens vid patologiska
institutionen och tjänstgjorde allt emellanåt som t. f.
laborator, redan innan han 1892 aflade med.
licentiatexamen. Följande år disputerade han för
doktorsgraden på en afhandling med titel: "Studier
öfver den kroniska gastritens histologi" och
innehade därefter oafbrutet förordnanden dels som
laborator, dels som e. o. professor i patologisk anatomi,
ända tills han 1902 utnämndes till innehafvare af
sitt nuvarande ämbete, professuren i patologi och
allmän hälsovård vid Uppsala universitet. År 1894
mottog han i Lund med. doktors-hatten.
En del af de undersökningar, hvilka prof. Quense*
framlagt i sitt ofvan angifna arbete, ha förut varit i
någon mån bekanta för allmänheten från de
föreläsningar, han för något år sedan höll vid
sommarkurserna i Uppsala. Det bör erinras, såsom förf.
själf framhåller, att han vid desamma i hufvudsak
måst inskränka sig att afhandla den teoretiska sidan
af läran om alkoholvärkningarne och då framför allt
från patologiens synpunkt. De kliniska
synpunkterna ha sålunda nästan helt lämnats åsido.
Emellertid har han därvid kommit till det resultat, att
åtskilliga i den alkohologiska lärobokslitteraturen
upptagna lärosatser, som af många ansetts fastslagna,
enligt hans förmenande icke äro det. Hela den med
nykterhetsfrågan sammanhängande mäktiga
folkrörelsen, uttalar han med hänsyn härtill "hvilar på
starka etiska och sociala bevekelsegrunder och ej
på så svaga fötter, att den sKulle kunna lida
afse-värdt men däraf, att en eller annan af de medicinska
lärosatser, som framställts såsom vetenskapligt
fastslagna, skulle befinnas vara osäkra eller oriktiga.
Om de af kritiken påvisade uppenbara
oriktighe-terna utgallras ur de populära framställningarne och
läroböckerna, kan det hela endast komma att vinna
därpå. Ja, det är nödvändigt för sakens egen skull,
att undervisningen i s. k. alkohologi liksom i alla
andra ämnen är i alla enskilda punkter så korrekt
och vederhäftig som möjligt samt
överensstämmande med vetenskapens, närvarande ställning till
de afhandlade frågorna. Är en fråga ej tillräckligt
utredd, så bör detta ock komma till uttryck i
framställningen".
Det är den ena hufvudsidan af prof. Quensels
program för det föreliggande arbetet. Den andra,
som han ej häller försummar att gång på gång
understryka, har han i inledningen formulerat så: "Så
vidt det gäller alkoholens inverkan på
människokroppen och de sjukdomar, som missbruket
orsakar, är den naturligtvis en medicinsk fråga, som den
medicinska vetenskapen har till uppgift att söka
utforska. Men den är á andra sidan ett stort socialt
problem, i det att missbrukets följder ej endast
drabba den skyldiga individen, utan äfven oskyldiga,
då ju fattigdom och elände i drinkarens familj äro
superiets följeslagare, för att ej tala om de olyckor,
som under rusets inflytande anstiftas. Härigenom
blir alkoholsjukdomen såväl i akut som kronisk
form ett samhällsondt, en samhällssiukdom, hvars
bekämpande är en social fråga af största vikt".
Denna sida af alkoholfrågan väntar på sin
objektive, vetenskaplige bearbetare.
- 722 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
