- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 14 (1912/1913) /
798

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 50, den 14 september 1913 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WILHELM OSTWALD.

Nobelpristagaren
Wilhelm Ostwald, som vid
sidan af van’t Hoff och
Arrhenius är en af den
fysikaliska kemiens
skapare, har i dagarne fyllt
60 år.

Hans egentliga
forskaregärning, som för
länge sedan är af slutad,
infaller under 80- och
90-talet, då han först var
privatdocent i Dorpat,
därpå professor vid
Po-lytechnikum i Riga och
slutligen i 20 år
universitetsprofessor i Leipzig,
hvarifrån han år 1906 på
grund af nedsatt
arbetsförmåga tog afsked.

Under denna tid
utförde Ostwald ej endast
själf ett intensivt
vetenskapligt arbete utan
utvecklade äfven en
storartad pedagogisk
verksamhet för hvilken han
från början synes hafva
haft utpräglade anlag.
Vid slutet af sin bana
hade han därför omkring
sig samlat en stab af
vetenskapsmän, som
kunde själfständigt bearbeta
hans idéer.

Ostwald (och hans medarbetare) betraktade allt
kemiskt skeende, liksom allt skeende öfver hufvud,
från energilärans synpunkt och sökte öfverföra de
rådande föreställningarne om den kemiska s. k.
wfrändskapen" till allmännare och enklare lagar och
göra de kemiska fenomenen till föremål för
matematiskt tänkande. Under detta sitt arbete fördes
han så småningom in i den något ensidiga s. k.
"energetiska" tankeriktningen, som förnekar
materiens existens (atomerna skulle blott vara
energi-komplexer) och anser energien vara det egentligen
substantiella i tillvaron. Senare forskare hafva icke
följt honom på denna väg; tvärtom har studiet af
de elektriska urladdningarne i starkt luftförtunnadt
rum, de radioaktiva fenomenen, m. m. bragt oss
atomernas reella existens allt närmare in på lifvet.
Detta hindrar icke att Ostwalds "energetiska"
tänkande verkat i hög grad befruktande på all kemisk
forskning.

Under slutet af sin vetenskapliga bana och under
därpå följande populärvetenskapligt föreläsarearbete
har Ostwald sökt öfverföra energilärans principer
på det naturfilosofiska och sociologiska gebitet.
Liksom vid allt kemiskt och fysikaliskt skeende
en del energi förslöses eller rättare öfvergår till en
icke önskad form (såsom t. ex. i ångmaskinen, där
endast en viss procent af värmeenergien kan
omsättas till det önskade mekaniska arbetet) så är det
också i det samhälleliga maskineriet. Detta
åskådningssätt har O. utvecklat till en ny samhällsreligion
hvars etiska ideal är att låta samhället fungera med
minsta möjliga energiförlust. Afståndens minskande
genom förbättrade kommunikationer (O. hoppas
mycket af flygkonsten!), det vetenskapliga och
tekniska arbetets internationaliserande, praktiska
skolreformer, ett internationellt hjälpspråk (ido) och de
modärna fredssträfvandena äro därför rent etiska
fordringar i Ostwalds "energetiska" samhällslara. En

60 AR DEN 2 SEPT.

mängd andra
kulturproblem såsom
straffrättsliga frågor och det i
-Tyskland florerande
duellväsendet, som O.
naturligtvis finner vidrigt, har han
behandlat från samma
synpunkt.

Konsten är själf fallet
föremål för hans stora
intresse och till och med
ett sådant problem, som
människans möjlighet att
ernå lycka, behandlar han
originellt nog på
mate-matiskt-energetiskt vis.
För den som närmare
vill sätta sig in 0:s
tankar som
samhällsför-bättrare rekommenderas
en samling föredrag
ut-gifna under titel "Die
Forderung des Tages".
Äfven om det måste
medgifvas att Ostwalds
lifliga fantasi ofta
förleder honom att flyga för
högt öfver verklighetens
fasta mark och att hans

populärvetenskapliga
framställningar stundom
urarta till snillrika
kåserier, så måste man
dock-beundra den geniala
tankekraft hvarmed hans
ande omfattar allt mänskligt. Den för honom
egendomliga blandningen af djup grundlighet med en
något vidtsväfvande fantasi har i alla tider ansetts
vara karakteristisk för en tysk lärd.

Ostwald är en stor vän af Sverige, som han första
gången besökte 1884 med anledning af Arrhenii da
nyss utgifna afhandling om eiektrolyternas
ledningsförmåga. Denna afhandling som innebar uppslaget
till den elektrolytiska dissociationsteori, som
Arrhenius sedermera utarbetade, väckte den dåtida lärda
världens häpnad och ansågs tämligen allmänt som
det rena vanvettet, men Ostwalds lifliga ingenium
hade genast fattat det storslagna i de nya tankarna
och mellan honom och den snillrike .svensken slöts
vid detta besök ett vänskapsband för lifvet. Det
samarbete som därpå följde med den store svenske
forskaren jämte den vetenskapliga utmärkelsen
Ostwald i Sverige erhållit hafva sedermera vid många
tillfällen ledt hans steg till vårt land.

Q östa Ahman.

Till illustr. á sid. 788.

Den unge lofvande flygaren löjtnant Jangner företog nyligen
med löjtnant Liljevalch som passagerare en uppstigning från
Malmslätt i arméns flygskolas biplan för att flyga till Motala.
Omkring en mil från startplatsen strejkade emellertid motorn
och tvingade till landning vid Ekeströmmens gård i Rappestad.
1 samma ögonblick maskinen tog marken, greps den af en
häftig stormil och kantrade, hvarvid undervingarne bräcktes och
ena propellerbladet afbröts. De båda flygarna sluppo ifrån
äfventyret utan nämnvärda skador.

*



Fransmannen Pegoud, känd för sin djärfva flygakrobatik,
företog den 1 sept. med lyckligt resultat det dristiga vågstycket
att låta sitt flygskepp slå volter i luften. På en höjd af 1000
meter saktades motorn och monoplanet intog efter hand
vertikalt läge med spetsen riktad mot jorden. Svängningen
fortsattes och monoplanet flög inom kort framåt, nu på ryggen
med pilotens kropp hängande nedåt. Så småningom beskref
skeppet en båge uppåt och intog till sist normalt flygläge.
Samma manöver upprepades ännu en gång hvarefter luftskepet,
ett Bleriot monoplan af ny konstruktion, utan missöde landade.

798 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/14/0814.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free