Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 14, den 4 januari 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVA RODHE.
TILL PORTRÄTTET
Bland de i Göteborgs samhälle mest aktade
kvinnonamnen är helt visst det, som bäres af den
ungdomliga åldring, hvars välkända drag möta oss å
föregående sida. Säkert mottages den bilden med
glädje i vida Kretsar, ty förutom alla de personliga
vännerna äro de göteborgare talrika, hvilka antingen
af Eva Rodhe fatt sin första skoiuppfostran eller
ock vid skilda tillfällen fått lyssna till af henne gifna
goda och praktiska råd att taga med ut i lifvet på
olika verksamhetsområden. Få hafva som hon
förstått att med enkla, klara och hjärtliga ord visa de
unga vägen till pliktuppfyllelse. Hur varmt har
hon ej talat till barnen i sin egen skola, Praktiska
Arbetsskolan, för att redan i tidig ålder väcka deras
kärlek till hem och fosterland, deras sinne för
ordning och noggrannhet i fyllandet af de små
plikterna! Och med hvilken vidsynt blick för hemmens
behof har hon ej arbetat i vårt samhälle för
införande och utvecklande af skolköksinstitutionen, som
i henne haft och har en energisk förespråkare. De
i Göteborg utexaminerade skolkökslärarinnorna ha
genom henne fått ett djupt och varaktigt intryck
af betydelsen för hem och land af det viktiga kall,
åt hvilket de vilja ägna sina krafter. Och den,
som haft nöjet att en gång höra Eva Rodhe tala till
stadens tjänarinnor, när Föreningen till beredande
af lifränta och belöningar åt tjänare utdelat
belöningar för lång och trogen tjänst, den har fått se
en ny sida af denna kloka och Klarsynta kvinnas
lifsuppfattning. Med allvar och hjärtlighet manade
hon tjänarinnorna till förnöjsamhet och sparsamhet
samt talade på sitt hjärtliga, öfvertygande sätt
tänkvärda ord om det tillmötesgående, det
öfverseende, som fordras å ömse håll, för att ett godt
och varaktigt förhållande skall uppstå mellan
hus-bondfolk och tjänare.
Det vore omöjligt att räkna upp alla de olika
områden, där Eva Rodhe med sitt praktiska sinne
och sin logiska reda gjort insatser, som blifvit af
väckande och genomgripande betydelse. Emellertid
kan det vara af intresse att kasta en blick tillbaka
på det arbetsfyllda lif, som den ännu i sena åldern
verksamma kvinnan tillryggalagt.
Eva Rodhe föddes år 1836 å Timmersjö nära
Halmstad och erhöll en sorgfällig uppfostran af sin fader,
prosten Magnus Rodhe. Redan vid 26 års ålder
finna vi henne som föreståndarinna för
Elementarläroverket för flickor i Uddevalla, där hon i 16 år
ledde de unga flickornas uppfostran och
undervisning på ett sätt, som i mycket stod framom hvad
den tiden hade att bjuda landets döttrar. Hennes
forna elever i denna skola tala än i dag om den
kärlek till studier och de impulser af olika slag,
som deras afhållna föreståndarinna gifvit dem. Stor
blef därför saknaden i Uddevalla samhälle, när den
aktade skolföreståndarinnan lämnade sin plats där
för att tillsammans med sin oskiljaktiga vän, fröken
Maya Nymann, göra en längre utrikes resa. I 3 års
tid studerade de undervisningen i Tyskland,Frankrike
och Italien och fäste sig särskildt vid de skolor, som
upprättats för de lägsta åldersklasserna. Det var efter
återkomsten från denna resa, som Eva Rodhe år 1881
upprättade sin Praktiska Arbetsskola i Göteborg, hvars
lägsta klass blef en motsvarighet till Tysklands
Kindergarten, ehuru fröken Rodhe föredrog att helt enkelt
kalla den handarbetsklassen. Barnen skulle där
sysselsättas med lämpliga små handarbeten, med
sång och lekar, och de skulle vänjas vid vissa enkla
ordningsregler, så att klassen utgjorde en öfvergång
mellan hem och skola. Men ej blott i "lillklassen*
spelade handarbetena en stor roll, nej, i hela skolan, som
omfattade förberedande klasser och ett par elemen-
i FÖREGÅENDE SIDA.
tarklasser, infördes handens arbete för både gossar och
flickor i större utsträckning än i någon annan skola.
Till skolans tjänst utarbetade fröken Nymann ett
helt slöjdsystem med omväxlande och roandemodeller
och fortsatte under hela skolans tillvaro att med
sällsynt uppfinningsrikedom omarbeta och förnya
modellserierna. Slöjdundervisningen’i Eva Rodhes
skola blef också vida känd ej blott inom hela vårt
land utan äfven utom dess gränser. Många
främlingar, som besökte Sverige för att taga kännedom
om den svenska slöjdundervisningen och som reste
hit med Nääs som främsta mal, visste ock, att de
borde stanna en dag i Göteborg för att se slöjden
använd i en framstående barnaskola. Med
outtröttligt nit och aldrig svikande intresse ledde Eva Rodhe
sin skola i 23 års tid, och alltjämt växte
föräldrarnas förtroende till den väl skötta läroanstalten.
Många män i staten och samhället och många
dugande kvinnor å skilda arbetsfält ha säkert*glada
barndomsminnen från denna skola och från de
muntra lekarna därutanför på den s. k. "Rodhes
plan". År 1904 drog sig fröken Rodhe tillbaka
från sin ansträngande ledarepost och öfverlämnade
skolan åt rektor G. L. Forslind, som sedan dess
förestått läroverket. Då detta nu i vår kommer att
upphöra, blir Eva Rodhes skola ett minne blott, ett
för många kärt och dyrbart, minne, som icke fort
skall glömmas. Men de bärande idéer, som Eva
Rodhe i denna skola framfört, de ha nu vuxit sig
starka äfven på andra hall och skola alltjämt verka
lifgifvande och gagnande för nya generationer
skolbarn.
Det var som ledamot i Göteborgs
folkskolestyrelse, 1890-1910, som Eva Rodhe framställde sitt
kraf på skolköksundervisning åt folkskolans flickor,
och sedan skolkök upprättats, var hon i många år,
1892—1910, inspektris för desamma. Hon har
också ifrat för dylik undervisning för flickor ur
andra samhällsklasser, väl vetande hur en familjs
ekonomi är beroende af husmoderns kunnighet i
hemmets skötsel. Det var på hennes initiativ, som Iris’
husmoderskola startades, och hon är ännu
ordtö-rande i denna skolas styrelse. — Stort intresse
har fröken Rodhe äfven ägnat åt det
lärarinne-hem, som år 1900 öppnades å Bångsbo, vid
Säröbanan, där främst göteborgslärarinnor, men äfven
lärarinnor från andra orter, få njuta af
vederkvickande sommarhvi’a.
Det skulle föra oss för långt att här redogöra för
alla de företag, 50m Eva Rodhe omfattat med
kärlek och intresse. Förutom hvad som redan antydts
borde då medtagas Göteborgs arbetsstugor,
skollofskolonier, Göteborgs stifts ambulerande skolkök
m. m., allt företag, som vittna om hennes varma;
för de små och betryckta klappande hjärta liksom
ock om hennes sunda och praktiska pedagogiska
principer. Ehuru hon dragit sig tillbaka från det
aktiva arbetet i de flesta af de företag, i hvilka hon
nedlagt så mycken kraft och energi, är hon dock
ännu verksam på flere områden. Sin bästa hvila
finner hon ute på sitt kära Rodhebo, hennes
vackert belägna sommarvilla å Raneberg, i en af
Bohusläns härligaste nejder. Högt uppe på
bergsklin-tén ligger villan med fri utsikt öfver haf och
klippor, öfver en naturskön bit af detta svenska
fosterland, som hon älskar så högt. Om denna varma
fosterlandskärlek erinra ock de kärnfriska,
karakteristiska verser, som här möta besökaren — vid
ingången, i fönstersmygen, ute på trädgårdens bänkar.
För visso har den verksamhet, som den åldriga
ske Iveteranen nu med tilltredsställelse kan se
tillbaka på, varit en fosterlandet gagnande gärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
