Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 29, den 19 april 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF
TILL PORTRÄTTET
Den 13 April fyllde presidenten i|K.
Kammarkollegium Gustaf Munthe sitt sextiofemte år.
Gustaf Fredrik Munthe tillhör en släkt, som
ehuru icke introducerad på svenska riddarhuset är
att räkna bland våra allra förnämsta adelsätter, detta
vare sig man ser på anornas mängd eller på de
framstående egenskaperna hos dess nuvarande
medlemmar. I förra hänseendet kan antecknas, att dess
äldsta med visshet kända flandriska stamfader
nämnes redan i en urkund från 1000-talet. En ättling
i tolfte led från denne upptogs den 20 mars 1509
af kejsar Maximilian 1 bland Tyska rikets adel. En
son till denne, Adam von Munthe, lämnade i de
oroliga tiderna under reformationsårhundradet sitt
fädernesland och slog sig ned i Lubeck, där hans
son Ludvig blef köpman. Ludvig von Munthes son
Hans valde däremot den prästerliga banan och blef
kyrkoherde i Tikjöb på Sjælland. En son till
honom åter blef teol. professor i Lund och en son
till denne blef såsom kyrkoherde i Bosarp i Skåne
vid detta landskaps eröfring svensk undersåte. Inom
den svenska Munthe-släkten kunna numera
särskiljas två grenar: Karlshamnsgrenen, ledande sitt
ursprung från borgmästaren och lagmannen Johan
Lorentz Munthe; och Lundagrenen, som i
borgmästaren och assessoren Carl Magnus Munthe ser
sin upphofsman. Gustaf Fredrik Munthe tillhör den
förra; född den 13 april 1849 är han nämligen son
till landshöfdingen i Kronobergs län Gustaf Lorentz
Munthe och dennes maka Fredrique Heerman och
sonsonsson till nämnda grens grundläggare.
Efter mogenhetsexamen 1867 blef Munthe
student i Uppsala och aflade därstädes juris utriusque
kandidatexamen 1874. Därefter inskref han sig som
e. o. notarie i Svea hofrätt och utnämndes efter
fullgjord tingstjänstgöring till vice häradshöfding år
1876. Hans Forssell, som vid denna tid vid
ovanligt unga år blifvit finansminister, lade i sin ordning
an på att i tid uppspåra nya förmågor och det var
nog ingen tillfällighet, att då Munthe beslöt ägna
sig åt tjänstgöring i de centrala ämbetsvärken, han
kom att stanna just i Forssells departement; år
1879 blef han amanuens därstädes. När Forssell
sedan lämnade sin ministerpost och utnämndes till
president i kammarkollegium, lyckades han inom
kort draga sin amanuens med sig: 1884 utnämndes
Munthe till notarie i kammarkollegium och redan
efter ett års tjänstgöring som sådan till kammarråd.
Ej häller på denna plats fick han emellertid stanna
synnerligen länge. År 1889 återgick han nämligen
till finansdepartementet, där han till en början
tjänstgjorde som t. f. kansliråd och byråchef och år 1897
förordnades till expeditionschefe;^Som sådan
kvarstod han, äfven sedan han 1899 utnämndes
till’ordinarie kansliråd, ända tills han vid Forssells frånfälle
1904 utnämdes till dennes efterträdare som
president i kammarkollegium.
Kammarkollegii verksamhet undandrager sig
MUNTHE.
Å FÖREGÅENDE SIDA.
kanske mer än något annat ämbetsverk
allmänhetens uppmärksamhet, men därför äro de därinom
bedrifna arbetena hvarken mindre betydelsefulla
eller mindre mödosamma. Kollegiet har nämligen
att pröfva och afgöra frågor om granskning och
fastställelser af kronans jordebok och andra därmed
sammanhängande frågor, äfvensom frågor om de
förmåner, rättigheter och skyldigheter, som åtfölja
hemman, jord och lägenheter på grund af deras
särskilda natur, att pröfva och fastställa
skattläggningar, att afgöra besvärsmål angående
markegångs-taxor, jordafsöndring och prästerskapets
aflöningsförmåner o. s. v. Kollegiet åligger vidare att ha
vård och inseende öfver civila och ecklesiastika
boställen, de till kyrkliga behof anslagna lägenheter
äfvensom de under åborätt upplåtna kronohemman
och nybyggen o s. v. Under de senare åren har
allt större betydelse kommit att ligga vid kollegiets
uppgift att ombesörja ärenden, som angå
förvärfvandet åt eller afhändande från staten af äganderätt
till fastighet och på grund af den omtvistade
äganderätten till en mängd vattenfall, dels ock — med
hänsyn till lagen om tjugoårig häfd — på grund af
det stora antal fall, då frågan om återvinning till
staten af densamma olagligen afhänd egendom
ofördröjligen måst göras till förmån för rättslig
utredning. Att kammarkollegium under presidenten
Munthes ledning i båda dessa afseenden utfört ett
synnerligen på en gång omfattande och gediget arbete,
har på alla håll blifvit föremål för det största
erkännande, huru delade meningarne än kunnat vara om
billigheten af statens återvinningstalan i en del fall,
där den omtvistade egendomen länge som
oomtvistlig gått ur hand i hand och de nuvarande
inne-hafvarne af densamma otvifvelaktigt förvärfvat sig
sin rätt till densamma i god tro, att den innebure
full äganderätt. Det har emellertid icke tillkommit
kammarkollegium att pröfva de föreliggande
spörsmålen ur annan synpunkt än statens formella
äganderättsanspråks.
När presidenten Munthe utnämndes till sin
nuvarande befattning, hette det i pressen, icke blott
att han genomgått den embetsmannakarriär, som
syntes vara mest ägnad att utbilda för det höga
värf han mottagit och att han i alla sina
befattningar och uppdrag visat en utmärkt skicklighet, utan
äfven att han därtill vetat göra sig så omtyckt, att
man icke misstog sig, om man sade, att
kammarkollegii tjänstemän icke önskat någon hällre tillf
president än de då fått. De tio år, som sedan dess
gått, ha i intet afseende varit ägnade att jäfva, utan
fastmera att ytterligare bekräfta dessa omdömen.
Kammarkollegii siste president — efter Munthes
afgång kommer dess chef att benämnas endast
generaldirektör — skall på det värdigaste sätt afsluta
en embetsmannalängd, hvilken upptager många afc
de främsta namnen inom vår svenska
kollegieförvaltnings ärorika historia.
- 450 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
