Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 30, den 26 april 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACOB GLEERUP.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
En af Lunds stads mest vördnadsvärda åldringar
och en af den svenska bokindustriens främste, f.
bokförläggaren Jacob Gleerup, fyllde den 15 April
åttio ar.
Jacob Deichmann Gleerup är nämligen född i
Köpenhamn den 15 apil 1824. Föräldrarne voro
grundläggaren af den bekanta bokhandels- och
bok-förlagsfirman C. W. K. Gleerup i Lund, Christian
Wilhelm Kyhl Gleerup och hans maka Anna
Katarina Stack, en syster till den högt skattade
landskapsmålaren Joseph Stack. Fadern, som var
bördig från Ålborg på Jylland, öfverflyttade från
Danmark till Sverige redan 1826, men sin första
utbildning erhöll sonen dock i sitt ursprungliga
fädernesland, i det han under flere års tid åtnjöt
undervisning vid Sorö akademi på Själland.
Därefter ägnade emellertid äfven han sig åt bokhandeln
och praktiserade till en början i Sahlströms
bokhandel i Linköping, men återvände därefter till Lund
och ingick den 1 jan. 1861 som delägare i sin
faders bokhandel
Därmed kom han i den bästa skola. Fadern hade
fått sin utMdiiin£ hos den moderna danska
bokhandelns grundläggare Jacob Deichmann — efter
honom uppkallade han också sin son — och hvad
denne i sin egenskap af innehafvare af den
Gylden-dalske Boghandel varit för den svenska
bokmarknaden, blef Christian Gleerup i viss mån för den
svenska, särskildt genom sina lyckade sträfvanden
att inom Sverige sprida utlärdsk litteratur och i sin
ordning göra svenska bokalster bekanta i utlandet.
Äfven i ett annat afseende blef Christian Gleerup
en svensk Deichmann: han grundade ett bokförlag,
som förlade äfven, ja företrädesvis, vetenskapliga
verk. I båda afseendena blef Jacob Gleerup en sin
faders värdige efterföljare, då han 1869 öfvertog
firman. Bokhandeln behöll han dock icke länge i
egna händer; på grund af bokförlagets allt större
utveckling öfverlät han densamma redan 1875 till
bokhandlaren Nils Qviding, som fortsatte denna
rörelse under firmanamnet Gleerupska
universitetsbokhandeln, under hvilken benämning den, ehuru
med nvunnehafvare. alltiämt fortsättes.
Med desto större ifver ägnade sig Jacob Gleerup
nu åt förläggarverksamheten. Redan fadern hade
förvärfvat förlaget anseende genom utgifvande af
skrifter af C. A. Agardh, Elias Fries, Sven Nilsson,
Pehr Wieselgren och H. Reuterdahl, Hagbergs
Shakspeare-öfversättning och Lovéns Dante-öfversättning
inte att förtiga. Jacob Gleerup lät sig angeläget
vara, att dessa lysande traditioner skulle
upprätthållas. På 1870-talet börja sålunda på Glerupska
förlaget utkomma sådana den fosterländska odlingens
standardverk som Axel Nyblaeus’ stort anlagda
"Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet
af adertonde århundradet" och Gustaf Ljunggrens
berömda "Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf
Uhs död". Johan Ernst Rietz ser här sitt svenska
dialektlexikon utkomma och förlaget ställde
likaledes sina tjänster till förfogande, när det gällde att
utgifva Samuel Grubbes filosofiska skrifter i urval.
Här utsände Gottfrid Billing och Pehr Eklund i
broderlig sämja sina jteologiska arbeten, samtidigt
med att den snillrike" Johan Henrik Thomanders
skrifter också här sågo dagen i samlad upplaga.
Längre fram grep sig förlaget an med än större
uppgifter. När svenska akademien efter årtiondens
förarbeten ändtligen på 1890-talet fann tiden inne
att på allvar börja publikationen af den ordbok
öfver svenska språket, hvars utförande enligt
stiftelseurkunden ålåg henne, visade Jacob Gleerup
modet och själfuppoffringen att åtaga sig det
kräfvande utgifningsärbetet. Resultatet af
subskriptionen öfverträfrade emellertid alla förväntningar och
i själfva verket belönades icke blott modet utan
själfuppoffringen torde äfven ha vändts i vinst.
Lunds universitet har emellertid Gleerup att tacka
för, att detta stora ordboksarbete så fullständigt som
skett kunnat samlas just under dess hägn i den
sydsvenska universitetsstaden.
Kring ordboksarbetet gruppera sig ett stort antal
andra språkvetenskapliga förslagsartiklar. Adolf
Noreen har här fått placerad sin monumentala
svenska språklära: "Vårt språk"; Axel Kock utgifver
likaledes här icke blott sina egna fristående
språkvetenskapliga verk, utan äfven nordens främsta
vetenskapliga tidskrift jämte Acta matematica,
nämligen Arkiv för nordisk filologi.
Till folkbildningens höjande har Gleerupska
förlaget bidragit icke blott genom ombesörjandet af
ett stort antal upplagor af gedigna ungdoms- och
skolböcker, utan äfven genom föranstaltandet om
den af Henrik Schiick’ och Nils Lundahl redigerade
läsebok för folkskolan, om hvilken utan öfverdrift
kan sägas, att den bildar epok i vår
läsebokslitteraturs häfder. Till samma kategori skrifter är att
hänföra det flerbandiga gedigna verket "Naturen och
människolifvet."
Sina filosofiska intressen har förlaget alltjämt
upprätthållit. Särskildt förtjänar erinras därom, att
Hans Larssons fint skurna panna genom detsamma
bragt sina alster till den stora allmänheten.
Efter den stora Beherska kraschen i Stockholm
på 1890-talet, hvarpå äfven och icke minst det
Gleerupska förlaget blef lidande ombildades detsamma
(1897) till bolag under namn af Aktiebolaget C. W. K.
Gleerup med ett aktiekapital, som f. n. uppgår till
600,000 kr. Jacob Gleerup fortfor emellertid att leda
förlagsverksamheten i egenskap af bolagets
verkställande direktör och kvarstod på denna post ända
till förliden höst, då han afgick med pension.
Hvarjehanda kommunala och andra
förtroendeuppdrag ha under årens lopp kommit Gleerup till del.
Sålunda var han 1864—67 ledamot af Lunds
stadsfullmäktige och under en följd af år ledamot af
styrelsen för Sparbanken för Lunds stad och
kringliggande land. Varmt kyrkligt intresserad har han
dessutom varit medlem af domkyrkorådet och
kvarstår ännu som arkivarie i Lunds stifts bibelsällskap.
Härutöfver har Jacob Gleerup hört till de lyckliga
människor, som kunnat glädja sig åt att hos och
af alla ha kommit i åtnjutande af odelad sympati.
Jämte hans trägna arbetsamhet, ett arf från fadern,
har hans egenskap att vara en synnerligen vänsäll
och hjärtegod man gjort honom mycket uppburen
bland de många, icke minst bland skiftande
studentgenerationer, med hvilka han under årens
lopp-kommit i beröring.
Den ända tills för några år sedan så liflige
bokförläggaren, hvars rörliga gestalt nästan hörde till
den karaktäristiska gatubilden i Lund, är numera af
sjukdom förhindrad att röra sig utomhus. Men då
och då ser man honom ute på promenad i vagn,
följd af blickar, andande all den vördnad och
med-kännande aktning, hvilken kommer allenast på
verkligt goda människors lott.
- 466 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
