Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 39, den 28 juni 1914 - En färd till Andorra. Af grefve C. A. L. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Effter fotograji.
VY FRÄN ANDORRA.
•styrelse nöj sig med en meia anspråkslös boning.
Huset, stammande från femtonhundratalet, har sin
»nedre våning inredd till stall, där rådets medlemmar
de dagar det hålles riksdag insätta sina hästar eller
mulåsnor. En mycket gammal, sliten stentrappa
Heder upp till den öfre afdelningen, som upptages
.af rådskammaren eller plenisalen, hvad man nu vill
kalla det. I ett fast väggskåp förvaras arkivet, bland
hvars handlingar finnes dokument från Karl den
stores och Ludvig den heliges tid. Särdeles många
andra aktstycken innehåller det ej, och några
riksdagstryck förekomma alls icke. Det hela verkade
mycket enkelt och patriarkaliskt.
I själfva verket utgöra de neutrala dalar som bilda
den suveräna republiken Andorra ett område med
något obestämda gränser, ungefär 24 km. långt i
norr och söder, 30 i öster och väster, samt
innefattar vid pass 600 kv.-km, med en befolkning af
vid pass 5,200 smugglande republikanska själar.
Traditionen låter dess ursprung gå till Louis le
débonnaire, hvilken skänkte det
autonomi såsom tack för dess .__
hjälp i kriget mot mohrerna. I
verkligheten torde landet från
äldsta kända tider varit ett
gammalt "seigneurie", som förblifvit
odeladt mellan de spanska
biskoparne i Urgel på den
spanska sidan och grefvarna af Foix
på den franska. Efter revolutio
nen tycks det lilla riket ha varit
fullkomligt bortglömdt för långa
tider, samt skött sig själf utan
minsta inblandning utifrån,
Det är än i dag fullt oberoende
af sina båda mäktiga grannar,
ehuru det lämnar den franska
Tegeringen en årlig tribut af 960
francs, samt begåfvar biskopen
i Urgel med 460. Post och
telegraf äro till tack härför franska,
under det att myntet är spanskt
och språket en provencalskan
lik catalansk dialekt.
Andorra styres af ett. råd på
24 personer, 4 för hvar och en
af de sex byarna. De välja själfva
sin president. Af en händelse
var det riksdag just den dagen,
hvilket inte händer ofta, och
större hedersmän än dessa
folkets delegerade får man väl aldrig
se i något parlament. Bland
dem utser den franska regeringen
och. biskopen i Urgel hvar sin
"viguier", den förra på lifstid,
den senare på tre år. Det är
dessa som efter rådets beslut ega
den verkställande makten, och
hafva de för detta ej alltför
ansträngande arbete till sin hjälp
hvar sin "bayle".
Detta är alltihop. Så pass
enkel kan en regeringsform vara.
Åtminstone i en stat af Andorras
storlek.
Folket har bergsbors sunda,
patriarkaliska seder. Fadren är
familjens kung, och vid hans
frånfälle den äldste sonen. Ty
i familjerna härskar enväldet, det
är familjernas sammanslutning
som åstadkommit republiken.
Andorras folk älska egentligen ej främlingar,
ehuru de visst ej äro på minsta vis ohöfliga eller
otillgängliga, utan ganska vänliga. Men de vilja
lefva sitt eget lif i fred, sådant de under
generationers generationer vant sig vid. De vilja ej veta af
någon järnväg, det är med nöd de fördraga
bergstigen som leder upp till deras undangömda dalar.
De. ha visserligen post och telegraf, men
postmästarens syssla föreföll mest att vara en angenäm
sinekur, och telegrafisten sof godt i sin läderklädda
gamla länstol så länge vi hade tillfälle att betrakta
honom.
Men framför allt vilja hvarken vare sig
rådsherrarne eller någon af de andra invånarne blifva
fotograferade, och önskar man knäppa några af deras
landskap eller byggnader bör man göra det i smyg.
Hvarje vuxen medborgare är af natur och
plägsed soldat, utrustad på egen bekostnad, så att
armén kostar staten ej ett öre. Om den har några
öfningar eller ledning lyckades jag ej komma un-
Klichés Bengt biijvenpwm
’fyter fotografU
BERGLANDSKAP.
Klirhe; Betiff! StiJve*-sparr«.
- 619 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
