Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 40, den 5 juli 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUIS DE GEER,
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
"I ett hufvudsakligen jordbrukande län sådant som
Kristianstads framträder såsom önskemål i främsta
rummet höjande af jordens afkastning. Af särskild
vikt härvidlag är, att de mindre jordbrukarne
erhålla ett kraftigt stöd i sina sträfvanden att
åstadkomma ett intensivare bruk af jorden. Lätt
tillgång till praktisk undervisning och handledning
äfvensom möjlighet att för billiga villkor få medel till
nödiga förbättringar torde böra i vidsträcktare mån
än hittills beredas våra småbrukare.
Om produktionen ökas, kräfves ökad
afsättningsmöjlighet. Därför ökar man snabb och direkt
förbindelse med utlandet för export af lifsmedel samt
billigare frakter till de nordligare delarne af vårt
eget land."
Året efter sin utnämning till landshöfding i
Kristianstads län gaf friherre Louis De Geer åt en
tidning detta uttalande som svar på en rundfråga om
viktiga spörsmål för Sveriges provinser. Att
detsamma tillika innebar ett program för honom själf
och hans offentliga verksamhet både som
landshöfding och riksdagsman har han under de snart åtta
år, hvilka sedan dess förflutit, tillräckligt hunnit visa.
Och då H. 8. D. nu återger hans bild, har ingen
bättre inledning synts kunna gifvas åt den
lefnadskontur, som skolat åtfölja den än just detta
program. Enkelt, praktiskt, rakt på sak, i god mening
demokratiskt — sådant är uttalandet. Och sådan
är också mannen.
Gerard Louis De Geer är son till vårt
representationsskicks fräjdade omdanare, exc. frih. Louis De
Geer. Som ung jurist kom denne till Kristianstad
för att sitta ting och knöt därvid den förbindelse
med grefvinnan Carolina Wachtmeister på Wanas,
om hvars inledning och fortsättning under ett
lyckligt äktenskap till lifvets slut den åldranie
statsmannen själf på ett så älskvärdt sätt bélättat i sina
"Minnen". Som äldste son i detta äktenskap
föddes landshöfding De Geer den 27 november 1854
i Kristianstad, där fadern då hunnit avancera till
assessor i hofrätten, men sin uppfostran fick han
inte i Skåne, utan i hufvudstaden, där han 1873
aflade mogenhetsexamen. Som student kom han till
Uppsala, hvarest han 1879 afslöt sina studier med
juris utriusque kandidatexamen. Samma år inskrefs
han som notarie vid Svea hofrätt och utnämndes
af denna 1881 till vice häradshöfding. Under
riksdagärna 1882—84 tjänstgjorde han som notarie i
bevillningsutskottet samt blef sistnämnda år
amanuens i finansdepartementet. Åren 1888—92 innehade
nan kanslisekreterareförordnande.
Emellertid måtte luften i k. rmts kansli ha
förefallit honom för kvaf, ty förstnämnda år tog han
helt oförmodadt afsked och nedflyttade till det nyss
förut af morbrodern grefve G. Wachtmeister inköpta
fianaskog, där han utbytte juridiken och
departe-mentalakterna mot landtbruket och de fritt gifna
medborgerliga uppdragen. De skånska "mannarne"
lärde i honom snart uppskatta icke blott den
kunnige och driftige jordbrukaren, utan äfven den varmt
intresserade, arbetsglada och flärdfria personligheten
och det dröjde därför icke länge, förr än han icke
blott var sin kommuns allt i allom, utan ock en af
födelseprovinsens ledande män. Han blef vald till
kommunalordförande i Kviinge, hvarest Hanaskog
är beläget, och minnes vi icke fel föll äfven nämnde-.
mansuppdraget på hans lott. År 1900 vardt han
ledamot af länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, samma år insatte honom landstinget som
länets representant i Första kammaren och 1902
valdes han äfven till ledamot i Skånska
hypoteks-föreningens styrelse. ;
Det var således ingen okänd man, i hvars händer
länet vid grefve Magnus Gabriel De la Gardies
bortgång såg sin högsta förvaltning lagd. Att det
efter den bekantskap det redan gjort med Üiherre
De Geer såg det med glädje, behöfver knappast
sägas. Själf lär han däremot ha hyst betänkligheter:
han älskade det landtliga lugnet och han visste väl,
att landshöfdingeämbetet i Kristiandstad icke är
någon sinekur. Har han hyst sådana öfvervann han
dem emellertid. Länets hushållningssällskap gaf
uttryck åt sin tillfredsställelse därmed genom att
samma år välja honom till sin ordförande. Och
sannerligen länet fått skäl att sedermera beklaga den
landshöfdingeutnämning, som ägde rum den 8 febr.
1905: det är icke för mycket sagdt, att en
tillgängligare, mera tillmötesgående, mera intresserad och
mera uppburen höfding har länet icke haft, i trots
af att få län haft maken till höfdingaminne.
I Första kammaren har frih. De Geer alltjämt
fortsatt att hafva säte. I den gamla Första
kammaren hörde han till den minoritet, hvilken
konsekvent utestängdes från de ständiga utskotten och
hvars män därför icke så mycket kommo att inför
allmänheten framträda. Om frih. De Geer erinrar
man sig från denna tid hans framskridna hållning i
rösträttsfrågan, i hvilken han först var med om att
frambära den s. k. landshöfdingemotionen, som
afsåg att slå en brygga mellan majoritetsvalens
anhängare och motståndarne till första kammarens
proportionalisering, och sedermera gaf sin röst åt
det Staaffska förslaget. Efter rösträttsreformen
mottog han val till den nya första kammaren på
"frisinnad" partibeteckning och ingick i liberala
samlingspartiet. Af detta insattes han i
jordbruksutskottet, hvars ordförande han äfven blef. I
debatten har hans inlägg städse gjort sig bemärkta;
grundlighet, reda och klarhet har för dem varit
kännetecknande. Kommer hans plats på
Kristianstadsbänken att vid nästa, riksdag intagas af annan
man, kommer det att framkalla en känsla af
saknad, som icke lättare skall öfvervinnas vid tanken
på den nobla personlighet vårt politiska lif
därigenom gått förlustigt.
Likväl får man göra sig förtrogen med denna
tanke. Redan tidigt gaf frih. De Geer — genom
ett inlägg i dagspressen — tillkänna sitt bekymmer
öfver vår flottas försummande under dröjsmålet i
afvaktan af resultatet af försvarsberedningarnas
arbeten och när den bekanta konflikten mellan konungen
och dåvarande statsministern Staaff uppstod i början
af innevarande år, var det ock till honom
konungen vände sig för att om möjligt vinna en liberal
ersättare åt den afgående regeringschefen. Ehuru
det sätt, hvarpå frih. De Geer mottog och utförde
konungens anmodan "att göra ett försök" att bilda
en ny regering, var fullt lojalt och ehuru å andra,
sidan så vidt synes det liberala partiet ej häller
vidtog någon åtgärd syftande till brytning, måste
dock något hafva inträffat, som gjort hans ställning
inom partiet ohållbar I alla händelser utträdde
han därur och lär väl nu vid höstens nyval blifva
underkastad proportionalismens konsekvenser.
Sedan 1883 är frih. De Geer i äktenskap förenad
med Magdalena Margareta Sörensen, dotter till
grosshandlaren Niels Sörensen i dennes första gifte
- 626 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
