Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, den 18 oktober 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUVERÄNA PORTRÄTT FÖR DAGEN.
KEJSAR FRANZ J0t>EF MED
ERKE-HERTIG JOSEF OTTO,
TRONFÖLJARENS SON. Efter foto tagen den 15
sept. till förmån för Röda Korset m. m.
Efter foto. från Wien.
männens sida. Genom sitt i mars 1871
tillkännagifna beslut att inför folkets
växande misstroende nedlägga kronan
och den därigenom hos de mera
besinningsfulla medborgarne väckta oron
för inre förvecklingar tilltvang sig
emellertid fursten en fastare position,
hvilken sedan ijnder den för landet
följande blomstringstiden allt säkrare
befästades.
Under det rysk-turkiska kriget 1876
—78 slöt sig furst Carol till Ryssland
och förde högsta befälet öfver den vid
Plevna segrande förenade
rysk-rumä-niska hären. Qenom kriget vann
Rumänien full frigörelse från Turkiet,
hvarefter fursten i öfverensstämelse
med folkrepresentationens beslut 1881
antog konungatiteln, men samtidigt
beröfvades det genom Rysslands
svikliga förfarande Bessarabien. Sveket
skapade i Rumänien en djup
misstämning mot Ryssland, hvilken bl. a. tog
sig uttryck i ett af konung Carol
kraftigt befrämjadt närmande till
trippelalliansen. Under de senare ären och
särskildt efter de båda Balkankrigen
synes dock den rumäniska folkmeningen
i detta hänseende hafva undergått
en fullständig omgestaltning med en
raskt fortgående förbättring af
förhållandet till Ryssland och en
däremot svarande växande kyla gentemot
trippelalliansen. Under det nu
pågående världskriget ha åter och åter i
Rumänien kraftiga röster höjts för att
landet skulle med sin betydande
härsmakt ställa sig på Rysslands och dess
allierades sida för att därmed vid det
kommande fredsslutet tillförsäkra sig
en af Österrike bekostad
landutvidgning. Dessa planer hafva dock i den
hänsofne suveränen haft en obönhörlig
motståndare. Om denna ståndpunkt
KONUNG CAROL AF RUMÄNIEN.
Född 1839. Död den 10 oktober.
Konung Carol / af
Rumänien har, efter någon
tids sjuklighet, den 10 okt.
skattat åt förgängelsen.
Konung Carol var född
den 20 april 1839 som
andre son till furst Karl
Anton af
Hohenzollern-Sigmaringen och hans
gemål prinsessan Josephine
af Baden. Prins Karl af [-Hohenzollern-Sigmaringen,-]
{+Hohenzollern-Sigmarin-
gen,+} som hans titel under
ungdomsåren löd, valdes
år 1866 under namnet
Carol till ärftlig regerande
furste af Rumänien,
hvilket land då ännu s’od
underturkisk öfverhöghet.
Stora voro de
svårigheter och faror, som under
de första regeringsåren
mötte den unge fursten:
utåt misstroende och
fi-endtlighet från de
mäktiga grannfolkens sida,
inåt finansiell nöd,
korruption och förödande
partistrider. Särskildt
vansklig blef situationen under
det fransk-tyska kriget,
då fursten genom sin
tyskvänlighet kom att stå
i opposition mot det egna
folket, hvars sympatier
odeladt voro på frans-
BENEDIKTUS XV, efter ett i dagarne taget första porträtt af den nye påfven.
Etter foto. från Rom.
- 39 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
