Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26, den 28 mars 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROR PETRÉN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
En institution i vår författning, som plägar
tillvinna sig utländingars mest odelade först förundran,
sedan beundran, är iustitieombudsmannaämbetet.
Ingen annan författning har ett motstycke till detta
folkrepresentativa kall, genom hvars upprättande
nationen förvärfvat sig en omedelbart å dess vägnar
verkande vårdare af lagars och författningars
efter-lefnad at domare och ämbetsmän. Innevarande år,
står riksdagen i begrepp att åt detta hufvudsakligen
pa den civila förvaltningen riktade ämbete gifva en
motsvarighet på det militära området. Vid 1901
års riksdag väcktes — af hr Staaff — första gången
motion om ett särskildt militieombadsmannaämbete.
En grundlagsändring, åsyftande ett sådant ämbetes
upprättande, antogs att hvila vid förra årets
sommarriksdag och sedan enighet numera äfven
uppnåtts om militieombudsmannens blifvande
instruktion, kan det väntas, att allt inom kort skall vara
i ordning för det nya ämbetets besättande med dess
förste innehafvare." Mycket beror af denne, som
har att skapa dess grundläggande traditioner,
huruvida det skall komma att motsvara eller svika de
förhoppningar, som knytas till detsamma. Enligt
hvad som uppgifves från riksdagskretsar har man
grundad förhoppning antaga, att hofrättsrådet Bror
Petrén i Kristianstad skall låta förmå sig att
mottaga val därtill. På någon bättre kandidat skulle
det i hvarje fall näppeligen kunna falla.
Bror August Petrén är född i Halmstads socken
at Malmöhus län den 26 augusti 1870, femte sonen
i ordningen till kyrkoherden Carl Daniel Edvard
Petrén och hans "maka Kjerstin Beate Charlotta
Göransson. Efter att ha aflagt mogenhetsexamen
vid Lunds Katedralskola blef han 1888 student vid
universitetet därstädes och undergick fyra år
senare vid detsamma hofrättsexamen. Dë följande
åren upptogos af sedvanlig tjänstgöring å
domarekansli, som t. f. domhafvandë och i Skånska
hofrätten, tills han från och med 1901 mera varaktigt
fästes vid denna och år 1903 utnämndes till en
assessorsbefattning, hvilken vid 1910 àrs ingång
omvandlades till det hofrättsrådsämbete, som han
ännu innehar.
Sedan unga år politiskt intresserad och
omfattande framstegsvänliga åsikter kom Petrén ganska
snart att tagas i anspråk äfven för det politiska
lifvet. Vid ett fyllnadsval 1907 utsågs han till
ledamot af Andra kammaren för Kristianstads stad och
vid 1908 års ordinarie val förnyades mandatet.
Under sin första riksdag hade han gått som vilde:
det fanns viktiga politiska frågor, hvari han hyste
en annan uppfattning än den, som kom till synes
i frisinnade landsföreningens program. Han tvekade
sålunda icke att gifva sin röst åt 1907 års
rösträttsreform, han hade en bestämd motvilja mot de då
uppdykande planerna på införandet af s. k.
referendum i vår författning och han hyste ingen
entusiasm för beviljandet af politisk rösträtt åt
kvinnan. Men af de tre partierna var det dock liberala
samlingspartiet, hvarmed han kände sig mest
besläktad, och han ingick slutligen i detta.
Vid 1909 och 1910 års riksdagar ordförande i
kammarens tillfälliga utskott N:o 5, det s. k.
diverseutskottet, blef han i tillfälle att ådagalägga icke blott
sina omfattande insikter, utan ock sin praktiska
blick och sin frihet från partisinne. I synnerhet
tör de socialdemokrater, som gärna ville göra sig
stora för sina valmän med tillhjälp af granna
motionsklämmar och lockande värnplikts- och
försvars-utgiftslindringar, hvilka föllo på de andra partiernas
motstånd, blef han en svår tuktomästare. "Att låta
detta vara detta", att hålla sig till det "praktiskt
uppnåeliga", att räkna med fakta — det var hvad
de ständigt och jämnt fingo finna sig i, att den>
unge hofrättsassessorn förehöll dem. I synnerhet
blef han dem vid 1911 års riksdag — då han som
suppleant hade säte i lagutskottet — en obehaglig
kritiker, som med största mildhet i form, men
ickeringa hårdförhet i sak synade deras
valfiskeredskap-i sömmarna.
Vid den riksdagen bekände han ock öppet den
öfvertygelse han kommit till i försvarsfrågan vi ef
studiet af den Lindmanska försvarskommitténs
ekonomiska och militära utredningar, nämligen att "1901
års härordning i sin nuvarande form är dyrare än
som är nödigt för den försvarskraft, som den ger
oss". Och då den liberala reservationen i
värn-pliktsfrågan at socialdemokraterna karaktäriserades
som "en sönderskjuten plattform för årets valstrid",
ville han säga ifrån, att hans namn icke skulle ha
funnits under densamma, om han trott, att "syftet
därmed enbart varit att skapa ett valprogram".
Som bekant ledde 1911 års andrakammarval till!
bildandet af ministären Staaff. I denna kallades
Petrén att taga säte som konsultativt
statsråd-Han invaldes samtidigt af Kristianstads läns
landsting i Första kammaren. Hans första yttrande f
denna kammare — angående de icke vapenföras
värnpliktstid — karaktäriserades af oppositionens
ledare, hr Trygger, som ett "fint" anförande och i
själfva verket får man vid läsningen af detsamma
intrycket af ett stort debattinlägg.
Men annars blef Petrén genom sin
statsrådsställning hänvisad mindre att deltaga i det aktiva
riksdagsarbetet och kammardebatterna än att utföra det
mindre uppseendeväckande, men långt mera
maktpåliggande och framför allt mödosamma arbetet att
bringa riksdagsärendena i skick, innan de framlades
på riksdagens bord. De som känna till
förhållandena, vittna, att hvad Petrén i detta hänseende
uträttat går intill gränsen af det otroliga.
1 likhet med sina kolleger i statsrådet inlämnade
Petrén sin afskedsansökan efter konungens bekanta
borggårdstal den 6 februari 1914. Han valdes nu
till sommarriksdagen till representant i Andra
kammaren tör Kristianstads läns sydöstra valkrets, men
afsade sig vid höstvalen förnyad kandidatur.
Härmed skulle det kunna antagas, att han definitivt
lämnat vårt offentliga lif, om icke nu utsikt yppat
sig för hans återbördande åt detsamma genom hans
kallande till militieombudsmannaämbetet.
De särskilda förutsättningar, hofrättsrådet Petrén
är i besittning af för detta ämbete, ligga icke blott
i hans omfattande författningskunskap, hans
saklighet och oväld, utan icke minst i det obetingade
förtroende, hvarmed han inom de olika politiska
partierna omfattas, och i den uppriktiga önskan om
ett starkt folkligt försvar, som besjälar honom och
som bör kunna tillvinna honom äfven
yrkesmititä-rernas medverkan till fyllandet af ämbetets höga
uppgift: vårt försvarsväséndes lyftande ur den
folk-misstroendets försumpning, hvarmed det sedan
indelningsverkets och den korta och därför
bortslarf-vade beväringsöfningstidens dagar haft att dragas.
Bland de större allmänna uppgifter, med hvilka
Petrén haft att taga befattning, må för öfrigt
erinras om hans ledamotskap i den s. k.
reglemente-ringskommittén, hvars grundliga betänkande och
viktiga förslag tyvärr ännu vänta på handläggning.
Sedan år 1907 är hofrättsrådet Petrén i äktenskap
förenad med Signe Anderberg, dotter af
hofrättsrådet Arvid Theodor Anderberg och hans maka Vivica
Antoinetta Söderberg.
- -JO2 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
