Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 47, den 22 augusti 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ernst wehtje.
till porträttet å föregående sida.
Ännu vid sekelskiftet stod den svenska handeln
och industrien i stort sedt oorganiserad.
Visserligen fanns för hela landet Sveriges allmänna
handelsförening, som bildats redan 1884 och räknade
ett mycket stort antal medlemmar, liksom ock
händels- och sjöfartsnämnder (från 1867) och
köpmansföreningar existerade i en del städer. Men
dessa korporationer arbetade i allmänhet lamt och
saknade i hvarje fall auktoritativ kraft. Först då
köpmansföreningarna, med början i Stockholm 1902,
började skaffa sig en fastare organisation som
handelskamrar, blefvo de i stånd att på ett mera
verksamt sätt tillvarataga de kommersiella och
industriella intressena dels genom egna initiativ och
framställningar till regeringen eller särskilda
myndigheter, dels genom granskning af förslag till nya
lagar och författningar, tulltaxor o. d. Här förefanns
uppenbarligen ett länge kändt behof, ty på den
första handelskammaren i Stockholm följde hastigt
den ena efter den andra i landsorten: i Göteborg,
i Malmö för hela Skåne, i Borås för S. Älfsborgs
län, i Jönköping för Småland och Bekinge, i Gäfle
för Gäfleborgs län, Uppland och Dalarna, i Örebro
för Örebro län och i Luleå för Norrbotten. Äfven
på utländsk botten kommo efter engelskt mönster
ett par svenska handelskamrar till stånd: i London
och New York. Sedan 1908 samarbeta de svenska
handelskamrarne också genom årliga
handelskam-marmöten.
Af de svenska handelskamrarne äro de i
Stockholm, Göteborg och Malmö de mest betydande.
I den sistnämnda intog konsul C. J. F. Ljunggren
i Kristianstad länge en ledande ställning, men vid
hans afgång öfvergick ordförandeskapet till en man
i själfva den skånska hufvudstaden, v. häradshöfding
Ernst Wehtje.
Ernst Fredrik Wehtje är född i Svalöf den 11
januari 1863, son till landtbrukaren Ernst Ludvig
Wehtje därstädes och hans maka Julie Dorothée
Block. Efter att 1880 ha aflagt mogenhetsexamen
vid Lunds katedrabkola bestämde han sig för den
juridiska banan. ’Han stannade kvar vid
fäderne-provinsens universitet, aflade juridisk- filosofisk
examen, 1882 och juris utriusque kandidatexamen
1887. Äfven sin tingstjänstgöring fullgjorde han
i Skåne, först i Oxie och Skytts, sedan i
Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads häraders
domsaga, hvarpå han år 1889 af skånska hofrätten
utrustades med vicehäradshofdingetitel. Han hade
emellertid vunnit landet söder om landsvägen kärt
och i stället för att nu bege sig på
hofrättstjänst-göring, stannade han i Malmö, där han redan börjat
vara verksam i länstyrelsen som e. o. kanslist och
länsnotarie. Det dröjde icke länge, förr än man
här lärde sig uppskatta hans arbetsförmåga, sunda
omdöme och goda hufvud och 1892 blef han
ordinarie länsnotarie för att sex år senare söka och
vinna befordran till den indräktiga
kronofogdebefattningen i Oxie och Skytts häraders fögderi.
För de flesta personer skulle man väl kunnat
förutspå, att karriären därmed varit afslutad. För
Wehtje var den endast en anhalt, kanske i någon
ringa mån också ett språngbräde. I allt större
utsträckning togs han i anspråk för de enskilda
affärsföretagen i den skånska metropolen. Redan
1891 hade han blifvit sekreterare hos Malmö
stadsfullmäktige och därigenom osökt kommit i
beröring med och gjort sig uppskattad af stadens
ledande män. Sedan 1894 bestridde han
ombuds-mannabefattningen i Skånska inteckningsaktiebo-
laget i Malmö. Från dessa båda utgångspunkter
togs han i anspråk för den ena affärsuppgiften
efter den andra, ända tills arbetsbördan 1903 gjorde
det nödvändigt iör honom att söka entledigande
från kronofogdebefattningen.
Sedan dess är han officiellt endast "vice
häradshöfdingen" Wehtje. Men på hans axlar hvilar ett
ansvar vida större än de flesta ämbetsmäns. I
synnerhet hans öfvertagande vid R. F. Bergs död at
posten som verkställande direktör i några af de
största skånska kalkstens- och cementföretagen
har gjort honom till en central personlighet i
Skånes industriella lif. Det kan ju ha sitt intresse att
se en uppräkning af de företag, hvari han är
styrelseledamot; få om ens någon icke-bankman lär
i det hänseendet kunna täfla med honom. De äro
aktiebolagen C. J. Hommerberg & Son och
Förenade Kalkbrotten. Malmö; A.-B. Gotlands
kalk-verk, Stockholm; A.-B. Ifö Chamotte- och
Kaolin-verk, Bromölla; A.-B. Limau Manis.
Kautschuk-plantage, Malmö; A.-B. Malmö snickerifabrik,
Limhamn; A.-B. Skånska cementgjuteriet, Malmö;
Fa-stighets-a.-b. Triangeln o. Granen, Malmö; Ifö
Ce-mentfabriks-a.-b., Bromölla; Limhamns hamn-a.-b.,
Limhamn; Limhamns rederi-a.-b., Limhamn; Malmö
— Limhamns järnvägsaktiebolag, Malmö; Malmö
nya ångköksaktiebofag, Malmö; Nordiska
syrgas-verken, a.-b., Stockholm, Skånska
cementaktiebolaget, Malmö; Skånska
Tegelförsäljningsaktiebola-get, Malmö; Svenska bindgarnsfabrikens aktiebok,
Lund; Svenska Gummifabriks-a.-b., Gislaved samt
slutligen Sydsvenska gjuteriaktiebol., Limhamn.
Som industriman har Wehtje varit synnerligen
verksam för åvägabringande af de i cement-,
kalk-och tegelbranscherna mer än annorstädes
nödvändiga försäljningsorganisationerna. Men därjämte är
han en framstående representant för sträfvandena
efter den industriella organisationstyp, som inom den
nationalekonomiska veteskapen "plägar benämnas
integration och hvars utmärkande drag är, att en
tillverkning från naturmaterialet genom olika
förädlingsstadier ledes fram till slutlig
konsumtionsduglighet i så vidt möjligt ett och samma företags
hand. Framför allt Skånska cementaktiebolaget
bedrifver, genom af detsamma beroende
dotterbolag, förutom cementfabrikationen i mycket stor
utsträckning jämväl annan förädlingsrörelse. De
företag, i hvilka Wehtje intager ledarens ställning,
omfatta sålunda så godt som alla branscher af
byggnadsämnesindustrien, i det de i stor skala leverera
kalk, kalksandsten, tegel. Dessutom bedrifva de
jordbrukskalk- och cementvarutillverkning, idka
byggnadsverksamhet och bestämma öfver ett
flertal transportföretag. På visst sätt kan ur denna
synpunkt sägas att Wehtje är Skånes eller
åtminstone Malmö—Limhamns förnämste byggherre,
äfven i mera bokstaflig mening.|
Att Wehtje varit en byggherre tör det
industriella lifvet därnere, är i hvarje fall säkert. Och det
väckte ingen uppmärksamhet, utan föreföll i stället
som en helt naturlig sak, att han och ingen annan
kallades till ordförande i Skånes handels-,
industri-och sjöfartskammare, när posten nu en gång skulle
nybesättas. Att han var rätte mannen, därom
kunde ingen tvekan hysas.
Sedan år 1890 är Wehtje i äktenskap förenad
med Gerda Maria Ahnfelt, dotter till förste
landt-mätaren Jonas Ahnfelt och hans maka Cecilia
Persson.
- 738 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
