Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, den 7 november 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR
Först. fr. sid. 86.
har den röda ansiktsmaskens förhållande ur
ärft-lighetssynpunkt gjorts till föremål för undersökning.
En annan praktfink, som är mycket omtyckt,
är den japanska måsfinken. Den är af samma
storlek som Gouldamandinerna, hvit med
svart-eller gulbruna teckningar. Äfven renhvita,
tre-targade och rosenröda afarter finnas. Måsfinken
har vunnit sitt egentliga rykte som häckfågel och
öfverträffas i det afseendet af ingen annan. Den
kan t. o. m. förmås att ta sig an andra arters
öfvergifna ägg och ungar. Liksom den hvita
risaman-dinen, kanariefågeln och de gula och blå
undu-laterna är måsfinken en kulturfågel härstammande
från en annorlunda färgad vild art.
Utom de nämnda förekommer ett stort antal
andra praktfinkar på marknaden. Bland dem märkas
de båda högröda arterna tigerfink och amarant,
vidare grå, vattrad, orangekindad, guldbröstad, blå
och gulgrön astrild, zebra-, diamant-, brons- och
minne-amandiner m. fi. På några tå undantag när
äro praktfinkarna fredliga mot andra fåglar och
lämpa sig däiför väl för flygburar.
Vida finkar och väfvare komma så godt som
uteslutande ifråga som praktfåglar. Deras sång är
knappast vacker och deras uppfödning långt ifrån
lätt. Men den årliga omfärgningsproceduren från
en oansenlig sparfgrå vinterdräkt till en mer eller
mindre i ögonen fallande praktdräkt har städse
tillvunnit sig intresse och varit föremål för
ingående studier på fångna arter. De vanligaste äro
atlas, paradis- och dominikaner vidafink, de två
sistnämnda ståtande med praktfullt förlängda
stjärtfjädrar till sommardräkten, vidare orange- "och
Napoleon väfvare, den förre zinnoberröd, den
senare gul, bägge med sammetssvart ansiktsmask
och buk, samt den kanariefågelstora
ägg-guleväf-varen, mörkt ranunkelgul med svart ansiktsmask,
inramad i guldbrunt. Väfvare och vida finkar äro
icke alltid så fredliga rnot smärre fåglar.
De öfriga finkarna omsluta de egentliga
sångarna bland fröätarna och hedersplatsen bland dem
intas otvifvelaktigt af den lilla oansenligt färgade
grå-ädelsångaren, fransmännens chanteur d’Afrique.
lians sång påminner något om lärkans och anses
nf många stå öfver dennas. Andra goda sångare
äro gulpannad siska, sorg- och mosambiksiska,
vild kanariefågel, äfvensom de praktfulla
påfve-och indigofink, röd kardinal ("virginisk näktergal")
m. fi. — Bastarder mellan ett flertal såväl
inhemska som exotiska finkar och kanarieiågel äro
uppfödda. Bland de ovanligare och mera omtyckta
af dessa märkas bastarderna på ädelsångare. De
ha i det stora hela dennes sång, färg och eleganta
kroppsbyggnad, men äro flitigare sångare än han
samt något större.
Papegojorna äro de enda exoter, som inte först
på senare år börjat hållas i fångenskap hos oss.
En af de numera vanligaste är den
kanariefågelstora undulaten. Det är en liten vacker fågel,
fTILLHÖR VECKANS PORTRÄTTGALLERI.)
JOHN MAY. På sin tid kamrer i olyckstallsförsäkr.a-b. Fylgia.
Sedan 02 öfverdirektör o. chef f. Riksförsäkringsanstalten. Stiftare af
iören. f. arbetsskydd o. dess styr. ordf.: en at stiftarne ai Stockholms
konsertförening o. dess styr. ordf.; jemväl ordf. i styr. i. Musik,
konst-iören Led. af stvr. t. K. Teatern.
ALFRED NATHORST. Stud -ex. 68, fil. d:r 74, doc. i geologi v. Lunds
univ. s å , bitr geolog v. Sv geolog undersökn. 73, geolog 76, chefens
bitr. 77; sedan 85 professor o. intendent f. Naturhist. Riksmuseets
paleo-botan. afd Polarfarare: t. Spetsbergen 70 o. 82, t Grönland m. A. E.
Nordenskiöld 83, såsom dennes närmaste man. Ledde ss chef de stora
exped pä "Antarctic* t. Spetsbergen o. Kung Karls land 98 samt t. N. O.
Grönland 99. Fil. hedersdr. i Greifswald, Cambridge o Kristiania samt
jur hedersdr. v. St Andrewsuniv. i Skottland Led. at Vet.-akad.,
Fy-siogr. sällsk.. Vet. o. Vitt-samf.. samt ett stort aptal uti. lärda samf. —
Fysiograf sällsk tilldel. N. sin första stora minnesmedalj i guld 14.
Utöfvat ett utomordentligt omfattande o. öfver hela den vetenskapliga
verlden berömdt författarskap, — Biografi o. helsid. portr. årg. XII: 8.
JOHANNES LINDHOLM.Stud.-ex. 73, prestex. 75, preftv 76; alsked tr.
prestemb. 82 och blef en af grundarne t. Karlskoga praktiska läroverk o.
dettas rektor: är derjemte sedan 12 rektor v. Karlskoga statsunderstödda
8 DAG
gräsgrön med svafvelgult framhufvud och i
brungrått vattrad rygg. Ljusgula och blå afarter finnas.
Af alla papegojor är undulaten den som lättast
skrider till häckning. Den är en långstjärtad
papegoja liksom den mycket brokiga rosellan, den
skarlakansröda och blå Pennantparakitten, den
skarlakansröda och gröna kungsparakitten, munk-,
Alexander- och arazapapegojor samt den i
regnbågens alla färger praktfullt tecknade blåbergslorin
m. fi. Kortstjärtad är den något mer än traststora
orangebukiga långvingepapegojan ("Mohrenkopf"),
på bröst och rygg gräsgrön, på buken höggul till
orangefärgad, på hufvudet askgrå. "Mohrenkopf"
är en af de minsta papegojor, som mera
regelbundet lära att tala och är därför mycket
eftersökt. Bland öfriga kortstjärtade märkas flera arter
dvärgpapegojor ("inseparabler"), en lång rad
amazoner, af hvilka de blåpannade och gulhufvade äro
de vanligaste, vidare gråpapegojorna (jakos) samt
kakaduerna. — Papegojorna äro merendels
opålitliga gentemot smärre fåglar; somliga t. ex.
"Mohrenkopf" och dvärgpapegojorna böra aldrig hållas
annat än separat.
Den andra stora hufvudgrupper insektätarna, är
mycket talrikt företrädd inom liebhaberiet äfven
den, änskönt dessa fåglars skötsel i allmänhet är
betydligt mera kräfvande än fröätarnas. En af de
vanligaste hithörande är den kanariefågelstora
solfågeln ("kinesisk näktergal") — ryggen olivgrön,
buken gulgrå, strupen guldgul, bröstet guldbrunt,
näbben korallröd. S«lfågeln har den förmånliga
egenskapeu att vara half fröätare, lefver därför godt
på hirs, krossad ris, äggbröd, frukt, myrägg och
ett par mjölmaskar pr dag. Den är den lättast
häckande af alla insektätare. Sången är föga
omväxlande, fanfarliknande och tonstark. Bland öfriga
insektätare märkas den praktfulla indiska
schama-trasten, utmärkt härmfågel och af många skattad
som den yppersta af alla sångfåglar. Vidare den
grå amerikanska härmtrasten, flera arter bul-bul
("persisk näktergal") — som dock knappast
motsvara det rykte de ernått i orientalisk poesi
diverse sångare, tlugsnappare, mesar, sockerfåglar,
kolibris, starar m. fi. — lnsektä’ama na ofta visai
sig mycket ofördragsamma mot andra fåglar. Flera
af de stöire t. ex. schamatrast, en del mainastarar
och trupialer m. fi. böra endast hållas separat.
»
1 det förutstående har ämnet ai utrymmesskäl
blott kunnat ges en helt summarisk behandling. At
den som är intresserad af dess detaljer, kan som
något ai det nyaste anbefallas Rusz-Neunzigs
"Handbuch für Vogelliebhaber", hvaraf 5:te
upplagans 2:dra del "Einheimische Stubenvögel" helt
nyligen utkommit och Esta delen "Fremdländische
Stubenvögel" sannolikt snart är att förvänta.
Dessutom föreligger en hel rad andra arbeten öfver
kammarfåglarna, både större och mindre än det
nämnda, på tyska, franska, engelska och danska.
folkhögskola. Led. af här.-rätten sedan 92, här.-domare sedan 11, led
af kom.-nmd sedan 94; ordf i municip. nmd sedan 1900 o. led. af helsov
-nmd sedan 96; municip -fullm. sedan 12 o v. ordf i barnav-nmd sedan
• 13; föreläsare. inspeKtor f. Bofors G. T. statsunderst föreläsn. fören.
Led. af styr. f. Verml. ansgariifören samt Verml o Dalsl. ungd -förb
Led af stvr. f. Sv missionsförb. Medarb. i ett flertal sv tidn o tidskr
PETER BAGGE. Stud.-ex 69, fil dr. 75, lektor i modersm.,lat. o. grek.
spr. i Halmstad 76, i samma ämnen i Upsala s. å.; tf. rektor v. h allni.
lärov. i Västerås sedan 99. Lärob.förf.
HENRIK MUNTHE. Stud.-ex 82, fil. dr. 92, doc. i geologi v. Upsala
univ. 02—1900, geolog v. Sv geolog, undersökn. sedan 99
THORVALD OLROG. Sedan 91 inneh af en betydande trävaruaffär i.
Stockholm. Pä sin tid led af styr. f a. b Sundsvalls hand-banks
afd.-kontor i Stockholm: handelskunnfg led. af Stockholms rådhr. 06.
EMIL LUNDGREN. Inneh. af firman Emil Lundgren i Karlskrona
Stadsfullm. sedan 12, lea af hamnkomm. o. lifsmed.-komm. V. ordf. i
styr. f. a.-b. Blek. läns tidn.
GUSTAF THOR Inspektor v. Skönviks trämass.-fabr. i Nedansjö
sedan 01. Ordf. i komm-st. 15, led af fattigv-st., ordf i Medelpads
skoI-köksnmd, styr.-led. i Älsta folkhögsk. o. i Sundsvalls lasarettsdir. Led.
af förlikn.- o. skiljenmdskomm. 99-01. Led. af Riksd.A. K. 94—99,99—11.
pg Forts, å nästa sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
