- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 17 (1915/1916) /
143

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, den 28 november 1915 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAR 8 DAU

Bl. arb kyrkor, Skarab.-bankens hus i Sköfde, led. arkitekt f.
länslasarettet i Falk <ping.

AXEL BLOMOVIST. Lär.-ex. 83, öfverlär. 01. Ordf. o. verkst dir. i
a-b Folkskolans vän, v. ordf. i fören. Sv Folksk. vänner, ordf. i fören.
Barnväin, v ordf. i Stockholms stadsmission, v. ordf. i Sv. allm.
djursk.-fören. centialfö’b. o. Nord samf.

CARL HULTGREN. Efter afslutade stud. v. meth. kyrkans teolog,
skola 76, verkat inom kyrkans törsaml En af method, episk, kyrkans
främste talare, verksam nykterhetsvän, deleg. v. uppvaktn. h. Konungen
i förbudsfrågan. Vid två tillfällen led. f. Eman församl. i Göteborg.

ERIK OLOF ENGSTRÖM. Eg;er egend. i Fors s:n Jemt|., deleg. i
Ankarsviks angsågs a -b. Ordf i komm.-nmd i 30 år, i fattigv.-styr. 20
år, jemväl mångårig ordf. i vägstyr., tas.-nmd; revisor i Riksbankens
afd.-kontor Sedan omkr. 30 år landstingsman.

JOHN GUSTAFSSON Inspektor 96, o. senare förvalt. på Stockholms
mölkförsäljn. a-b:s gårdar Hjortsberg m fi. Åtnjuter stort anseende
såsom framstående falkman inom jordbruks- o kreatursfkötseln Ordf i
komm. st o nmd. fattigv styr. o, skogsv. komm. v. ordf. i skolråd, led.
af prem nämnder, nämdeman, led. af hushålln. sällsk. förvaltnings utsk.:
landstingsman.

Forts. fr. sid. 139.

Straxt före stängdags lämnade de restaurangen.
Herr von Zglientov ville beställa en bil, men
Valborg föredrog att gå. På Biblioteksgatan grep han
plötsligt hennes hand och kysste den. Valborg såg
sig ängsligt omkring. Ingen fanns i närheten, men
hon försökte i alla fall göra s’g fri. I stället för
att släppa sitt tag slet hennes föjeslagare af henne
handsken och öfverhöljde hennes fingrar med
lidelsefulla smekningar. Hon började gå mycket
fort och lyckades också lösgöra sin hand. Snart
voro de framme vid det lilla hotellet. Medan de
väntade på att porten skulle öppnas, bad herr von
Zglienitov upprepade gånger att få träffa Valborg
igen, och då steg hördes i hotellets vestibul, kysste
han hennes ansikte, utan att hon kunde hindra det.
När portiern visade sig, var hon glad att kunna
ensam skynda in i hissen.

De få dagar Valborg ännu stannade i Stockholm
voro ytterst upptagna af besök, bjudningar,
ärenden och packning. Hon skulle nästan ha glömt
sitt operaäfventyr, om ej herr von Zglientov
dagligen gjort sig påmind. Än sände han blommor,
än ringde han på eller skref för att be om ett
sammanträffande, som hon dock aldrig beviljade.
Resdagens morgon telefonerade han åter. Valborg
var ej ensam i rummet och mycket sysselsatt; i
ett anfall af misshumör ringde hon af utan att
besvara hans fråga och utan afsked. På kvällen
lämnade hon Stockholm...

Två dagar senare var Valborg åter i sitt hem,
och eftei ett par veckor hade hon fullständigt
funnit sig tillrätta med förhållandena där, på nytt
inrättat sitt dagliga lif i öfverenstämmelse med
krigets hårda "måste" och börjat arbeta i Röda
korsets tjänst. Spåren af den långa frånvaron
försvunno det ena efter det andra, om än vistelsen
i fäderneslandet alltjämt som ett skönt minne var
lefvande i hennes inre. I samtalen med sin man
hade hon in i minsta detalj åter och åter
genom-kfvat den. Sammanträffandet med ryssen var det
enda hon förtegat. Det måste förhemligas till hvad
pris som helst. Hon kände sin mans svartsjuka
och visste, att han icke skulle godkänna hennes
framställning af hela saken som något tillfälligt,
obetydligt och oskyldigt. Finge han en aning
om bekantskapen med ryssen, så kunde den
mycket väl få ödesdigra följder för hela hennes lif.

En morgon tog Valborg själf händelsevis emot
första posten. I allmänhet brukade hennes man
sortera den och lägga hennes bref vid
frukosttallriken. För att hinna med en del
hushållsbestyr, innan hon gick till Röda korsets byrå, var
Valbore emellertid just den dagen mot vanan tidigt
färdigklädd, medan hennes man ännu dröjde kvar
i toalettrummet.

Ett underligt, tämligen tjockt brei väckte hennes
uppmärksamhet. På kuvertet voro hennes mans
titel och efternamn samt staden och gatan tydligt
utskrifna, men med stora, runda, klumpiga bok-

JOHAN DALÉN †. Stud.-ex. 43, fil. kand. 48, fil. hedersdr. omkr. 1900
Lärare i mat. o. naturvet. i Östersund, lektor der 59—96. Mångårig led
af Östersunds stadfullm., landstingsman; led. af styr. f. Riksbankens
afd.-kontor.

KNUT ÖRNSK1ÖLD †. U.-löjtn. v. Jönk. reg. 62, kapt 84, afsk. 94.
Delt i dansk-tyska kriget 64 o. tilldelades danska fälttågsm. samt
Danne-brogsoidens silfverkors 14.

CARL EDLUND †. Startade i början af 80-talet egen firma i
Haparanda, hvilken sedermera vuxit till en affär af betydenhet i orten sedan
kort tid öfvertagen af sönerna. Mångårig led. af Haparanda stadsfullm..
ordf. i drätselkamm, led af skolråd, led. af sjömanshusdir: styr. led. i
sparbanken, Norrlandsbänken m. m.

ALFRED BROSTRAND †. På sin tid egendomsförvaltare, har han
sedan ett 20 tal år arrenderat kronodomänen Hagestad o.
fideikommiss-egend Fåleberg i Skarab. län. Led. af Hushålln sällsk kretsafd. o.
förvaltn. utsk prem. nmd. f. småbruk, egnahemskomm. pens. nmd Led.
af landstinget sedan 93.

UNO LILLJEFORSS †. Efter afslutade studier medatbetare i
dagspressen o. sedan 04 utg. o. red. afjàkåntngen Eslöfs Tidning.

stäfver. Det såg ut, som om ett barns hand fört
pennan. Hvar hade hon sett denna oöfvade stil?
Hon hade med säkerhet sett den förr. Åh, var
det möjligt — åh! Valborg fick i en hast upp
kuvertet. En handske — hennes egen — och ett
litet fint visitkort — också hennes eget — med
Stockholmshotellets adress skrifven af hennes
egen hand och herr von Zglienitov’s namn på
baksidan. En darrning flög igenom hela hennes
varelse. Tankar och känslor stodo stilla. Hon blef
ömsom röd och blek och kunde först efter en lång
stund fatta sig tillräckligt för att gömma den fatala
sändningen på botten af sin sykorg.

När hennes man gått till kontoret, brast Valborg
ut i våldsam gråt. Förvåning, blygsel, fasa och
samvetskval stridde om herraväldet i hennes inre
och beröfvade henne all själfbeherskning. Hvarför
sände ryssen de komprometterande föremålen till
hennes man? Hvarför icke åtminstone till henne
själf? Hvarför sände han dem alls? Dock endast
af hat, för att skada henne och hämnas hennes
afvisande hållning de sista dagarna i Stockholm.
Han hade således verkligen tänkt sig en annan
utveckling af den flyktiga bekantskapen. Det var
alltså ändå något orätt hon begått den där
stämningsfulla kvällen!

Under en paus mellan gråtanfallen smög sig
Valborg ut i korridoren och slängde indicierna i
den brinnande kaminen: kuvertet, handsken,
kortet, alltsammans! Sedan blef hon småningom
lugnare. Men det kändes i alla fall flera dagar
efteråt, som om dödsängeln susat förbi och hotat
att med sina vingslag beröra hennes lycka.

T. 11 bild å sid. 131.

Frågan om en domaredräkt åt Stockholms rådhusrätts
domare har sedan en tid varit på tal och en hel del förslag
till en sådan ha framkommit och ventilerats. 1 och med öf
verflyttningen till det nya rådhuset ha några af rådmännen
själfva tagit upp denna fråga och åtminstone en af dem,
rådman Johansson, har gått from sounds to things och
komponerat sin egen domaredräkt. Den är lika den dräkt som
användes i Svea hofrätt, det vill säga den består af blå
frack med blanka knappar och lilasfärgad krage. Medan
knapparne i den förstnämnda fracken bära hofrättens vapen,
bära de senare Stockholms stads vapen.

Den 19 november firade den bekanta författarinnan fru
Anna Branting sin 60-àriga födelsedag. u AnnaaBranting, född
Jädtrin, har under en följd af år som "René" medarbetat i
den dagl ga Stockholmsprässen i egenskap af
teaterrecensent, novellst och artikelförfattare på det poHtiiska och
socia]a området Har från trycket utgifvit "Lena", JSju
martyrer", "Stålen", "Romresan , "Fåfängl ghet" och "Valerie".

Sedan 1884 gift med redaktör Hjalmar Branting.

*



Forts. fr. sid. 136.
som denne, efter förfrågan hos "Pollux". emellertid icke
åtlydde. De båda örlogsmännen under tiden kommit
hvarandra så nära, att kommunikation genom roparen kunde
åvägabringas, och chefen på "Pollux" meddelade nu den
tyske befälhafvaren, att jagaren befunne sig på svenskt om
råde. och att torpedbåten med alla till buds stående medel
skulle förhindra engelsmannens uppbringande. "W 132" fann
nu för godt att nedhala sina signaler samt ångade, sedan
den kvarlegat under ännu ett tiotal minuter med kanonern
hotfullt riktade mot den svenske örlogsmannen, söderu^

- 143 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:48:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/17/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free