Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15, den 9 januari 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Forts. fr. sid. 236.
land och Nederländerna tillbaka mot periferien.
Från dessa länder restes också ett så kraftigt
motstånd mot kanalbygget som möjligt. Det var
först efter dettas fullbordan, som England började
visa sitt intresse dänör på grund af den betydelse
kanalen af omedelbart i ögonen fallande skäl hade
lör upprätthållandet af förbindelsen mellan
hemlandet och de brittiska kolonierna i den aflägsna
Orienten samt dessas försvar. England blef nu
angeläget om att förvärfva sig inflytande på
kanalens förvaltning, hvilket särskildt lyckades dess
regering därigenom att den förstod att (i
november 1875) bringa i sin ägo khedivens af Egypten
aktieportfölj, omfattande 176,602 aktier å 500 francs
stycket. Då hela aktieantalet icke uppgick till
iner än 400,000, voro dessa tillräckliga för att
tillsammans med i enskilda engelsmäns händer befintliga
aktier bringa hela företaget under brittisk kontroll.
Vidare fick England, som redan sedan 1876
tillsammans med Frankrike utöfvat finansiell kontroll
öfver Egypten, i Arabi paschas resning 1882 en
välkommen anledning att ockupera landet, till dess
•"landets tillstånd och organiseringen af lämpliga
medel för upprätthållandet af khedivens myndighet
medgåfve dess återkallande," något, som man lätt
kunde förutse skulle komma att dröia. Sedan den
bekanta engelsk-franska överenskommelsen af
april 1904, hvilken allmänneligen är känd under
namn af "ententen", blifvit afslutad, syntes det
utan vidare klart, att Egypten förr eller senare
skulle äfven formellt inlemmas i det brittiska
världsriket; frågan härom kommer säkerligen att lösas
vid det blifvande tredslutet, vare sig det sedan
kommer att ske i jakande eller nekande riktning:
ett lyckadt tyskt-turkiskt angrepp mot Suez-kanalen
skulle härvid bli af afgörande betydelse.
Med det nu anförda är emellertid kapitlet om
Suezkanalens världshistoriska betydelse ännu icke
uttömdt. Dagen för dess öppnande gör epok äfven
i sjöfartens historia. Var den tidsbesparing kanalen
möjliggjorde stor för ångare jämförda med ångare
genom den eller rundt Kap, blef denna
tidsbesparing oerhörd vid jämförelse mellan segelfartyg den
gamla segelleden och ångare på den nya: från
Southamton t. ex. till Bombav kräfde resan blott
27 dagar i stället för 100, till Kalkutta 37 i stället
för 103, till Hongkong 44 i stället för 100. Men
färder via Suez äro i första rummet praktiska
endast för ångare. Och häraf följer, att
Suezkanalen i alldeles oerhörd grad främjat
handelsflottornas omgestaltning från segelfartygs- till
ångbåtsflottor.
VÄRLDSKRIGET.
Krigsnyheterna under sista veckan af 1915 voro
relativt få och af föga betydelse. På Balkan
fortsatte det guerillaliknande fälttåget i Svarta Bergen.
1 Albanien pågick utskeppningen af den
italienska expeditionskåren och i afsnittet kring Saloniki
väntades ännu ridåöppningen för den slutakt, som
af alla tecken att döma förestår. Det rapporteras,
att bulgarerna träffa vidlyftiga tillrustningar för den
slutliga offensiven tätt invid den greKiska gränsen,
hvilken dock ännu icke öfverskridits, allt under
det ententens trupper förstärka och föröka sina
säkerhetsåtgärder i terrängen utanför Saloniki, dit
alltjämt nya trupper anlända, så att deras numerär
nu torde uppgå till öfver 200,000 man.
Från Dardanellerna har ingenting af vikt
försports. Engelsmännen hålla ännu sina ställningar
på Gallipolihalföns spets. Från Egypten ha en del
rykten och tvifvelaktiga uppgifter ingått, än af
innehåll, att arabstammarne i Tripolis infallit öfver
västra gränsen, än att oroligheter utbrutit i
Egypten, än att all ting är lugnt och stilla med
undantag af misslyckade försök af senussierna att tränga
fram längs hafskusten.
I Frankrike, Flandern och Elsass ha på spridda
ställen strider förekommit af en mera
anmärkningsvärd intensitet, hvarvid än den ena den
andra sidan varit den angripande. Några
Allvarliga tecken till att den stora tyska offensiv som
bebådats skulle komma att iverksättas,. ha dock
ännu ej försports. Striderna i Elsass ha
koncentrerats kring höjden Hartmannsweilerkopf, där
fransmännen den 29 eröfrade en del tyska
skytte-grafvar, hvilka tyskarne dock genom sina
mot-anfall lyckades återtaga. Hvardera sidan har för
öfrigt rapporterat en del minsprängningar och
luftstrider.
Den enda märkliga företeelsen på östfronten
är en förnyad rysk lifaktighet på den bessarabiska
ironten, som tycks vara ansatsen till en stundande
ny oifensiv. Wienkommunikéerna ha rapporterat
en serie ryska framstötar på detta afsnitt, hvilka
skildras som tilltagande i styrka. Angreppen ha
emellertid tillbakaslagits.
Inga nyheter äro att meddela från vare sig den
italienska fronten eller den mesopotamiska
krigsskådeplatsen.
Från sjökriget har varit att anteckna en batali
i Adriatiska hafvet mellan österrikiska krigsfartyg
och en eskader af de allierades fartyg.
Bataljen, som utkämpades i närheten af
Du-razzo på morgonen den 29, kostade österrikarne
två torpedjagare, Lika och Tiiglav, medan de
allierade iörlorade franska undervattensbåten Nongo.
Ha de egentliga krigsnyheterna varit relativt
mindre märkliga, så har veckan däremot bringat
en händelse af politisk art af första ordningen i
England. Efter lång töfvan och obeslutsamhet har
det engelska kabinettet ändtligen fattat ett
afgörande i värfningsfrågan och bestämt sig för
införande af ett värnpliktssystem, hvarom så länge
diskussionen rört sig. Beslutet antages komma
att medföra ett par ministrars utträde ur
regeringen.
MEDDELANDE
HU H. 8. D:s Medarbetare.
Skönlitterära bidrag,
hvilka städse i tar och ordning snarast granskas,
HONORERAS OMEDELBART EFTER
ANTAGANDE eller retarneras i motsatt fall derest
20 ore porto åtföljt manuskript
BLIF MEDARBETARE l HVAR 8 DAG
Redaktionen.
- 238 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
