- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 17 (1915/1916) /
306

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20, den 13 februari 1916 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF FORSSELL.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

Ehuru knappt mer än halftannat årtionde
förflutit sedan Röntgen gjorde sin uppseendeväckande
upptäckt af de s. k. X-strålarne, — om hvilkas
förmåga att tränga genom fasta kroppar man inom
parentes sagdt nu vet, att den beror på deras
ytterst korta ljus våglängder (c:a en tio tusendel af
ljusvågornas), som tillåta dem att passera
genom de flesta mellanrummen mellan materiens
smådelar — har icke blott insikten om dessa
strålars egenskaper och natur högst väsentligt ökats,
utan "röntgenologien" eller radiologien tillika
utvecklats till en för medicinen oumbärlig
hjälpvetenskap. Alltjämt ökas de landvinningar, som med
dess raskt växande hjälpmedel och förbättrade
teknik tillkämpats såväl inom anatomien, fysiologien
och patologien som också inom den praktiska
medicinens flesta grenar. På sistnämnda område
har den ej blott gifvit oanadt värdefulla bidrag till
möjligheterna att fastställa, hvarpå ett
sjukdomstillstånd beror, utan också skapat nya medel till
dessa tillstånds undanrödjande. Att vårt land
härmed förmått ej blott följa med utvecklingen utan
ock intaga en framskjuten plats på detta
forskningsområde, är otvifvelaktigt i mycket hög grad
en mans förtjänst. Och det är icke en dag för
tidigt, att k. rmt af årets riksdag äskar en
personlig professur i medicinsk radiologi vid
Karolinska institutet åt denne man: med. d:r Gösta
Forssell.

Carl Gustaf (Gösta) Abrahamson Forssell är
iödd å Vassbo i Aspeboda af Kopparbergs län den
2 mars 1876 och son till dåvarande föreståndaren
för Kopparbergs läns landtbruksskola, numera
bolagsdirektören Carl Abraham Forssell och hans
maka Maria Teresia Trahn. Efter att ha aflagt
mogenhetsexamen vid Norra latinläroverket i
Stockholm 1895 ägnade han sig åt läkarens bana
och aflade vid Karolinska institutet medicine
kandidatexamen 190S och medicine licentiatexamen
1906. Redan dessförinnan hade han börjat ägna
sig åt röntgenstudier, i det han åren 1809—1900
tjänstgjorde som amanuens vid det af d:r
Stenbeck upprättade Röntgeninstitutet och år 1902 vid
Röntgeninstitutet å Akademiska sjukhuset i
Uppsala. Den 1 Juli 1906 antogs han emellertid som
föreståndare för Serafimerlasarettets då ännu helt
anspråkslösa kirurgiska röntgenlaboratorium och
kunde sedan dess mera uteslutande ägna sig åt
denna viktiga forskningsgren. Upprepade
studieresor till de europeiska kulturländer, där
radiologien och närstående vetenskaper stodo högst,
såsom Tyskland, Österrike, Schweiz, Belgien och
Frankrike, satte honom i stånd såväl att få en
god öfverblick öfver röntgenologiens och
strålbehandlingens senaste framsteg som ock att lära
känna dess främsta målsmän och dess yppersta
institutioner. Som den påtagligaste frukten af
dessa studier och som ett ojäfaktigt vittnesbörd
om hans sakkunskap och sällsporda organisatoriska
förmåga står Serafimerlasarettets röntgeninstitut,
taget i bruk sedan år 1911 och i hvarje detalj af
af honom planlagdt och i utförandet öfvervakadt,
sedan han redan den 1 januari 1909 utsetts till
dess föreståndare. "Talrika läkare och specialister
från när och fjärran", vittna professorerna grefve
Mörner och John Berg, "hafva under dessa fyra
år besökt den Forssellska institutionen, och vi
hafva oss väl bekant, att myckel smickrande
omdömen fällts såväl öfver detta instituts hela
anordning som ock öfver den genialitet, hvarmed
dess skapare förstått att ej blott tillgodogöra sig
det bästa han på andra håll sett, utan ock att

med egna uppfinningar nydana eller fullkomna
instrument och tekniska hjälpmedel."

Det är emellertid ej blott som organisatör och
radiologisk tekniker Forssell utmärkt sig. Han
har ock med ett flitigt och själfständigt
författarskap inom radiologiens skilda områden
dokumenterat sig som en klartänkt och idérik
vetenskapsman, som inom sitt fack förvärfvat ett synnerligen
aktadt namn. Förteckningen öfver hans
vetenskapliga skrifter öfverstiger fyrtio nummer, så
godt som alla grundade på hans egna forskningar,
däribland hans på tyska utgifna doktorsafhandling
om förhållandet mellan röntgenfotografierna af
människomagen och deras anatomiska byggnad,
hvilken ai Karolinska institutets lärarekollegium år 1913
värdesattes med det ytterligt sällsynta vitsordet
berömlig. Sistlidet år rönte han ock äran att få
mottaga Svenska läkaresällskapets jubileipris. I de
främsta utländska tidskrifterna på området, såsom
Archives d’électricité médicale och Zeitschrift für
Röntgenkunde är han medarbetare, liksom han är
ledamot ej mindre af Deutsche
Röntgengesell-schaft än . af Société de radiologie médicale de
France. År 1910 var han sekreterare för Sverige
vid kongressen för radiologi i Brüssel och
svenska statens representant vid
kräftsjukdomskon-gressen i Paris. Med stor ifver har han ägnat sig
åt studiet af den nyssnämnda fruktansvärda
sjukdomen; han är styrelseledamot i Svenska
cancerföreningen och sekr. i dess Stockholmsafdelning.

Forssells förtjänster om radiologiens införande
i vårt land inskränker sig emellertid icke härtill.
Med öppen blick för den unga röntgenologiens
stora framtid och hastigt växande betydelse för
hela läkekonsten.insåg Forssell tidigt, att ett
fruktbringande utnyttjande af den medicinska
radiologiens rika frukter med nödvändighet förutsatte, att
dess utöfning från början anförtroddes åt verkligt
sakkunniga läkare. Ett växande antal unga läkare
från alla de skandinaviska länderna ha hos honom
erhållit en grundlig specialundervisning. Därjämte
har han gifvit mera elementära kurser i
röntgendiagnostik och -terapi, afpassade efter den
allmänna läkareutbildningens och speciellt kirurgiens
behof. Vidare har han genom upprättandet af en
elevskola för utbildande af kvinnliga
röntgenbiträden kraftigt medverkat till, att våra sjukhusläkare
i allt större utsträckning kunnat komma i
åtnjutande af väl skolade hjälpkrafter för det mest
behöfliga röntgenologiska arbetet inom sina
röntgenlaboratorier. Slutligen har han i stor utsträckning
vid en mängd svenska lasarett med råd och dåd
bidragit att ordna röntgenlaboratorier med goda
instrumentarier och noggrann anpassning efter
olika behef och förefintlig personal. — Sedan 1910
är han öfverläkare vid Radium-ht mmet.

I hela denna sin på eget initiativ upptagna och
med stor uppoffring af tid och möda fullföljda
verksamhet har Forssell ej blott gifvit ytterligaie
bevis på sin organisatoriska talang, utan ock
ådagalagt en utomordentlig begåfning som lärare.

Man kan därför icke annat än lifligt hoppas, att
riksdagen med den frikostighet, som städse
utmärkt den, när det gällt att tillgodose den
vetenskapliga forskningens och den akademiska
undervisningens behof, skall bifalla k. m:ts
framställning om en personlig professur åt d:r Forssell,
hvarigenom den högt förtjänte vetenskapsmannen
först skulle tillförsäkras den själfständiga ställning
som för honom skulle möjliggöra att utan oro för
sin existens också i framtiden odeladt ägna sin
förmåga åt vetenskapen och åt undervisningen.

- 306 -

■r -t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:48:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/17/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free