- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 17 (1915/1916) /
346

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22, den 27 februari 1916 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAR & DAG

VAROR UPPSTAPLADE I HÖJD MED VARUSKJULENS TAKÅSAR.

Miniaran visade sig dessbättre mindre
fruktansvärd, än man inbillade sig. Ett och annat fartyg
blef ju de fördärfbringande tingestarnes offer, men
med vidtagande af en del försiktighetsåtgärder
visade sig de allra flesta kunna klara sig.

Så blef det åter lif och rörelse i Göteborgs
hamn. Främmande färger blefvo åter synliga.
Mäst de norska och danska. Men äfven Englands,
Tysklands och Förenta Staternas dukar fladdrade
där nu alltemellanåt. Trafiken ökades oupphörligt.
Snart nog kunde man konstatera, att den i
omfång motsvarade den normala. Men det stannade
inte vid det. Ökningen af trafiken fortsatte.
Slutligen blef det alldeles för mycket af det goda.

Tyskarne togo sig före att kapa trälasterna från
östersjöhamnama, innan de hunno ut genom
Öresund. " Då började trävarorna från ostkusten söka
sig andra vägar. Stora massor skickades på
järnväg till Göteborg för att där utskeppas. Samma-

Redarne
afvaktade händelsernas
utveckling. De
ville se, hur pass
stora riskerna
skulle komma att
te sig.

Snart blef det
klart, att
förhållandena inte voro
så omöjliga för
sjöfarten, som
man i första taget
trott.
Riskförsäk-ringsfrågan ordnades af
regeringen, och så
började fartygen
släppas iväg igen.

EN LAST
MASKINOLJA PÅ KAJEN.

-lunda skedde med
en mängd annat
gods, som förr
brukat utskeppas
från hamnarna vid
Östersjön, ’ men
som tyskarne nu
lade vantarne på,
om det sändes den
vägen. Dessutom
tog en massa
tran-sitogods på
Ryssland och
Tyskland, som förr gått
öfver andra
hamnar eller direkt,
vägen öfver
Göteborg. Så
vräktes en tid enorma
mängder af
bomull, fullkomliga
jätteberg af
bomull, in häröfver.

Detta var mer än Göteborg stod rustadt för.
Fast den nyss färdiga massgodshamnen vid
Sannegården jämväl stod till buds, förslogo hvarken
kajplatser, lyftkranar, varuskjul eller järnvägsspår.

Ångare kunde få ligga flera veckor ute på flacket,
innan plats stod till att få vid kajen. Man visste
ibland inte vart man skulle göra af allt godset,
som lossades, och omöjligt var ibland att komma
intill med det som skulle lastas. Varor af alla
slag, framför allt bomullsbalar, lågo uppstaplade
öfverallt på kajerna och på områdena därinnanför.
Bomullsbalarna började till slut t. o. m. inkräkta
på gatorna utefter kanalerna inåt staden. Och
hamnbanorna voro tidtals fullkomligt blockerade,
så att trafiken där måste afbrytas.

Denna oerhörda påfrestning af Göteborgs hamn
gaf dock efter någon tid med sig något. De af
regeringen utfärdade exportförbuden omintetgjorde
en god del af transitotrafiken. Och skärpningen

- 346 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:48:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/17/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free