Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26, den 26 mars 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN JOSEPHSON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
En af hufvudstadens mest framstående köpmän,
grosshandlaren John Josephson fyllde den 15
februari femtio år.
John Salomon Josephson är nämligen född i
Stockholm den 15 februari 1866, son till
grosshandlaren därstädes Wilhelm Josephson och hans
maka Emelie Marcus. Efter att ha afslutat sina
skolstudier var han någon tid verksam i den af
hans fader på 1850-talet grundade firman Bendix,
Josephson & C:o och begaf sig därpå till utlandet
för att fullborda sin merkantila utbildning. För
detta ändamål uppehöll han sig bl. a. som
han-delsvolontär i Frankfurt a/M. åren 1884—85 och
återvände därefter hem för att år 1889 upptagas
som delägare i fädernefirman. Som ledare af detta
gamla ansedda köpmansföretag har han ådagalagt
en duglighet vida öfver det vanliga måttet och
äfven haft glädjen se frukterna däraf framträda i
en oafbruten utveckling till större omsättning och
alltjämt ökade förbindelser. På sitt område —
kortvarubranschen — intager firman numera
platsen som en af de allra främsta i riket.
Det är emellertid icke på grund af denna sin
företagsamhet och enskilda framgång
grosshandlare Josephson i dag presenteras för Hvar 8 Dags
läsare, ehuru de i och för sig väl kunde berättiga
därtill. Utan detta sker i främsta rummet på grund
af det utmärkta sätt, hvarpå Josephson förstått att
föra den svenska köpmansklassens talan i
densamma rörande offentliga angelägenheter.
Under många och långa år hade bland
köpmännen i hufvudstaden och äfven annorstädes
framhållits som ett önskemål upprättandet af
handels-kamrar för bevakande af köpmansvärldens
intressen vid lagstiftningen och förvaltningen. Men
det hade stannat vid blotta diskussionen utan att
man kommit tankens förverkligande närmare. Det
var först sedan Josephson genom ett föredrag i
Stockholms Köpmannaförening år 1901 blifvit i
tillfälle att utveckla handelskammarinstitutionens
uppgifter och betydelse, som det lyckades väcka
det intresse för saken, att en kommitté vardt
tillsatt för ärendets utredning, och denna ledde till
att Köpmannaföreningen den 11 febr. 1902
inrättade Stockholms handelskammare som den första
i riket. Snart följde Göteborg det från
hufvudstaden gifna exemplet och det dröjde icke länge,
förr än köpmännen i alla delar af landet hade
handelskamrar att företräda sina intressen. Från
år 1908 kunde handelskamrarne bilda en
sammanslutning, som tagit sig uttryck i sedan dess
årligen sammanträdande handelskammarmöten, och
helt nyligen beviljade riksdagen på k. rr:ts
förslag handelskamrarne ett anslag, som utgör första
steget till deras auktorisation som officiella
representationer för den del af landets näringslif, som
ej tillhör jordbruket. Naturligtvis har Josephson
varit fullmäktig i Stockholms handelskammare
sedan dess tillkomst och har därinom utöfvat en
synnerligen nyttig och nitisk verksamhet särskildt som
ordförande i dess tullutskott. När år 1912
kommerskollegium ombildades, erhöll han också af
k. m:t ett erkännande för sina förtjänster sotjj *
köpmansvärldens ombud genom att inkallas i det ~
då nyupprättade handelsrådet. Särskildt hade han
kraftigt medverkat vid tillkomsten af den samma
år utfärdade lagen om tullrestitution. Sedan år
1913 är han jämväl ledamot af Stockholms
handels- och sjöfartsnämnd.
Ett annat verk af Josephsons initiativkraft och
organisationsförmåga, för hvilket den svenska
köpmansvärlden har skäl att vara honom tacksam,
är den utväg till afhjälpande af rådande
missförhållanden vid gäidbundna bons afveckling, som
öppnats genom inrättandet af Köpmannaföreningens
ackords- och konkursafdelning. Denna har nu
under en följd af år (sedan 1908) fungerat till
största gagn för såväl borgenärer som gäldenärer.
Särskildt under nu gällande i många hänseenden
synnerligen bristfälliga konkurslagstiftning har
densamma, hvars angelägenheter besörjas af en årligen
väld nämnd af 24 medlemmar, däri föreningens
styrelseledamöter hafva säte, gjort vårt lands
köpmän ovärderliga tjänster.
Senast har Josephson under en följd af år varit
tagen i anspråk för den s. k.
patentlagstiftnings-kommitténs arbeten med uppgörandet af förslag
till lag mot illojal konkurrens. Lagförslaget, hvilket
aflämnades till k. m:t sistliden sommar, har som
bekant varit föremål för synnerligen delade
meningar. I viktiga punkter har Josephson här
utöfvat ett afgörande inflytande och med en sådan
klarhet och kraft motiverat sina meningar, att det
synes sannolikt, att dessa vid den slutliga
lagstiftningen komma att afgå med segern.
Särskildt förtjänar uppmärksammas den kraftiga
varning han uttalat mot en s. k. generalklassul.
innehållande en allmän föreskrift, att om någon i
konkurrenssyfte företager någon handling, som
strider mot god sed, talan skulle kunna väckas
mot honom med yrkande om förbud mot
handlingens fortsättande eller återupprepande. I och
för sig vore naturligtvis en sådan klausul fullt i
sin ordning. Men svårigheten är att åstadkomma
att den också rätt tillämpas. Och att detta skulle
komma att ske i vårt land med vår nuvarande
domstolsorganisation och med rådande oklara
begrepp om hvad som kan anses för sund
affärs-moral, synes honom icke utan skäl tvifvelaktigt.
"Den lojala konkurrensens skärpa är", skrifver
den erfarne affärsmannen, "allaredan tillräcklig,
tör att mången handlande skall missförstå det
tillbörliga i denna täflan och benämna den illojal
konkurrens. Sedan lagstiftningsarbetet mot
otillåten konkurrens påbörjades, har jag flera gånger
såväl i tryck som i ord kunnat iakttaga, huru
affärsmän i konkurrens med andra betecknat vissa
affärsformer som otillbörliga, ehuru jag icke kunnat finna
något som hälst otillbörligt i tillvägagångssättet.
Josephson har emellertid ingalunda blott
merkantila intressen. Han har gjort sig känd äfven
genom sin kärlek till konsten och vid mer än ett
tillfälle lagt denna i dagen genom frikostiga gåfvor
till inköp af konstverk för det allmännas räkning.
Det innebar därför knappast någon öfverraskning,
när han hugfäste sin femtioårsdag genom att på
den öfverlämna Eldhs vackra Wennerbergsstaty
som gåfva åt sin fädernestad.
- 402 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
