Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27, den 2 april 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNLIG SPÅRVÄGSPERSONAL I NORGE.
zjurfotadt. kurs i kristiania FÖR utbildande AF kvinnliga konduktörer. Text å sid. 431. *»* sn^vmm,
tadt bruk af de europeiska damernas — kalsonger.
Spetskalsongerna voro ju ett plagg som
eskimåerna hade svårt finna användning för. De
kunde inte använda dem under sina
sälskinns-byxor, som skola sitta som trikå ej heller öfver
dessa ty då syntes ej broderierna. Voila, så
klippte de af kalsongbenen och stoppade
-lösningen" ned i sina stöflar.
Om nu kvinnodräkten i Grönland i hufvudsak
bibehållit sitt utseende sen hundrade år tillbaka
i tiden, är därmed icke sagdt att den är oberoende
af moderna — nej visst inte.
I TJÄNST.
rUeJM: Bengt Silfvenw+rr*.
Det tyg som var modernt i fjor — "ajorpok" —
dåligt i år. De danska köpmännen föra många
olika mönster i sina butiker så grönländarinnorna
ha en hel del att välja på, dessutom inskrifva de
själfva från Köpenhamn hvad de vilja ha, och vijl
jul och påsk — lysa och flamma de så det svider
i ögonen på den stackars angalassok eller resande
som tagit till sin uppgift studera just detta
färgspel. Jag har förut sagt att grönländskorna ägde
en osviklig smak — och ett utprägladt färgsinne —
ja vid de mindre platserna.
I hufvudkolonierna,med sina rikt försedda butiker
och talrika skeppsbesök, tyckes det mig, de i någon
mån förlorat denna egenskap. De ha för mycket att
välja på och resultatet blir därför — alltför brokigt.
Så till slut ett par ord om mina bilder.
N:o 1 är en skinnbåt från Ikamiut i
Sydgrönland, en ovanligt stor sådan och gjord af 13
klap-mytssälskinn spända öfver ett spjälverk af trä.
Den roddes vid begagnandet af fyra kvinnor.
N:o 2 är en ung grönländska af blandras iklädd
amaut. Framtill synes den stora nedhängande
flik som ursprungligen förefanns på alla anoraker,
men som nu är borttagen för att linnet skall komma
till sin rätt.
På N:o 3 synes just detta plagg. Det är med
vilja som byxorna göras så korta ty det är fint
äga ett linne och för att pointera detta riskerar
grönländskan både reumatism och mera sådant —
ty hon går likadant klädd äfven i den strängaste köld.
’ N:o 4 äro ett par typiska "kolonigrönländskor"
i sin finaste stass. Det var omöjligt få dem stå
i en ledig ställning — vid fotografering — nej "gif
akt,, var det öfver hela linjen — hvilket dock icke
uteslöt att de rörde sig osökt graciöst, då de
visste sig vara utom synhåll för kameran.
N:o 5 är ett par utsökt vackert broderade
kvinnobyxor från Napassok i Sydgrönland. De äro
nu förefintliga i mina privata samlingar.
Till sist ses det melankoliska fotografiet af min
ärade koksa i Godthaab. Hon har just en anorak
med hundskinnskrage och håret bär hon uppsatt i
topp, ty Biliane, så hette hon, var i hög grad
konservativ och föraktade alla nymodigheter.
- 423 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
