- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 17 (1915/1916) /
430

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27, den 2 april 1916 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAR

8 DAu

Forts. fr. sid. 428,

Was, Heber Jachmann? Vinst är dock vinsf —
äfven om det är krigsvinst.

Det var ungefär de tankar herr Olof ägnade sin
vän, när han alls ägnade honom några.

Så en dag möter han schwabaren på gatan,
nickar i förbigående, men stannar tvärt och rynkar
pannan till grubbel. Hvad är det jag har läst?
— läst nyligen i tidningen? — om Jachmann?

Och med ens dyker den korta notisen upp för
honom.

"Tyska konsulatet härstädes meddelar att
Heinrich Jachmann, son till direktör Jachmann
härstädes, stupat — "

— Jachmann, ropar han. Den lille schwabaren
har redan stannat, stannat kanske för att se efter
honom. Herr Olof skyndar emot honom och tar
honom i famn. Han förstår inte ens själf, hur
han kan känna en så pass djup rörelse. Det är
honom rent af omöjligt att hålla tårarna tillbaka.
Jachmann småler vemodigt, suckar tungt men
gråter icke. Och herr Olof tänker: När allt
kommer omkring är jag ändå rätt känslig. Se nu på
Jachmann — han gråter inte.

Han säger:

— Hur — hur tog flickorna det?

Jachmann svarar:

— Herr Gott ja. Vi måste ju vara förberedda
från början. Kriget är ju sådant. En statistiker
har beräknat att risken —

Risken ja, tänker herr Olof, risken slapp du
inte ifrån fast du lämnade firman. Men vinsten?
Dgt är tusan så besynnerligt, men risk utan vinst
tycks folk vara mera lifvade för —

Usch, det där smakar af cynism, tänker han och
fördubblar sitt deltagande, Han har en obehaglig
känsla af att ha tänkt någonting tarfligt. Men han
lugnar sig själf. Hvad du är — men inte någon
vanlig jobbare utan sinne för osjälfviska ideal.
Står du inte själf en viss risk — i din son? Och
sannerligen inte för att tjäna några tusen utan
för att upprätta din fars och farfars gamla firma.
Ett osjälfviskt ideal äfven det.

Och herr Olof förtsätter att upprätta sin fars
och sin farfars gamla firma. Efter mötet med
Jachmann händer det ibland att han under
sömnlösa timmar söker analysera sina känslor och
motiv. Han förfäktar dën tesen, att det icke är
vanlig simpel profithunger, som drifver honom till
ett alltmera jäktande arbete. Nej, det är begäret
att hämnas för de långa dödvatten-åren, då han

stirrade med tomma ögon på skummet i snabb-,
gående konkurrenters kölvatten. Egentligen är
det besynnerligt att han skall behöfva resonera
med sig själf angående dessa så själfklara saker.
Tror han då att han begår en orätt genom att
begagna sig af sin och firmans chance, den enda
kanske i hans och firmans lifstid? Nej det tror
han icke ett ögonblick. Hvad är det då han tror
eller misstänker? Kanske rent af att han icke
begagnat tillfället rätt att han inte tagit ut den
största vinsten? Inte det heller. —

En dag, en kväll infinner sig herr Jachmann och
de tre fula snälla flickorna i herr Olofs bostad.
Alla fyra äro fullständigt förgråtna. Herr Olof
undrar, hvad som är fatt. Det går lite trögt, men så
småningom kryper det fram.

Från Cederborg & Son har man nyss ringt upp
Jachmann och bedt honom i egenskap af vän
framföra den hjärtskärande nyheten. Enligt
telegram från London har ångfartyget Q. A.
Cederborg, kapten Gösta Cederborg, torpederats eller
stött på mina och gått till botten med man och
allt.

Jachmann gråter, gråter öfverljudt. De tre
flickorna gråta icke. De ha ännu icke mäktat
fatta att prinsen, sagans prins är död. Och inte
heller herr Olof förmår fatta att prinsen, sagans
prins är död.

Slutligen säger han lågmält men beherskadt:

— Ni förstår, hur jag skall känna det. Du
åtminstone, Jachmann, som själf förlorat. — Men
ångra mig kan jag inte. Jag menar, att jag tog
risken. Ni förstår att om jag i närvarande stund
kunde byta med min gosse, så ville jag hälst göra
det. Men att jag upprättat fars och farfars gamla
firma, det kan jag inte ångra. Det är och förblir
en vinst —.

Men plötsligt bryter hans smärta ut i några
besynnerliga satser.

— Du Jachmann — va tusan — hva gråter du
iör? Du? Du? Du grät ju inte när din egen son
— din egen son —.

Inför denna plötsliga och egendomliga
förbittring söker stackars Jachmann en ursäkt och
stammar:

— Herr Gott — Heber Otto — det är dock
skillnad — jag menar värre — för dig — Heinrich —
stackars gosse — dog tör sitt land —.

VÄRLDSKRIGET.

Verdan är allt fortfarande världshändelsernas
centrum. Under veckan 19—26 mars utvecklade
sig operationerna här på i korthet följande sätt.
Den 19 företogo fransmännen, efter att föregående
dag ha varit mindre verksamma, ett angrepp på
de tyska ställningarne vid Mort Momme och öster
därom. På östra Meusestranden utvecklade
artilleriet den lifligaste verksamhet, och samtidigt
utkämpades där en del infanteristrider om
ställningar söder om fortet Douaumont. Följande dag
började tyskarne en ihärdig beskjutning af de
franska ställningarne i trakten af Malancourt på
västra Meusestranden. På östra sidan gjorde
tyskarne ett angrepp på "Pepparhöjden". Den 21
gjorde så tyskarne ett samladt anfall på
fransmännens ställningar mellan Malancourt och Avoucourt,
hvarvid de vunno en anmärkningsvärd framgång.
De satte sig i besittning af större delen af
Avo-courtskogen och togo 2,300 osårade fångar.

Den 22—24 utvidgade tyskarne de vid
Malancourt vunna fördelarne med ytterligare några
smärre terrängstycken, bl. a. satte de sig fast på
höjdåsen vid Mautcourt; det tagna fångantalet
ökades till öfver 3,000.

Från öfriga delar af västfronten ha rapporterna
endast haft strider af mindre vikt att meddela.
Engelsmännen gingo i veckans början miste om
några förut vunna terrängstycken’ nordost om
Vermelles; i Argonnerna var det franska artilleriet
mycket verksamt söder om Chéppyskogen.

Förutom de dagligen förekommande luftstriderna
har under veckan varit att anteckna dels den 19
d:s en tvsk raid med fyra flygbåtar till Kent, där
flera platser utsattes för bombardemang, dels
påföljande dag en engelsk fransk kontravisit till det
tyska lägret i liouttade och Zeebrügge, i hvilket
angrepp icke mindre än 65 maskiner deltogo.
Alla återkommo oskadade.

Pä östfronten har det permanenta stilleståndet
aflösts af en ny rysk offensiv. Efter att först ha

- 430 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:48:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/17/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free