Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 35, den 28 maj 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR EMIL HOLMGREN 50 ÅR.
TILL PORTRÄTTET A FÖREGÅENDE SIDA.
En af vårt lands främste
vetenskapliga forskare professor
Emil Holmgren fyllde den 14 maj
50 år.
Son till professorn i zoologi
vid skogsinstitutet fick han
intresset för biologisk forskning
i arf från sin fader och redan
under skolåldern gjorde han
sig bemärkt genom författarskap
i Entomologisk Tidskrift. Den
fördjupade kunskap, som han
på detta sätt redan under
ungdomsåren erhöll angående
insekternas "lif, har sedan verkat
befruktande för hela hans
for-skargärning.
Etter studentexamen, som
af-lades i Stockholm 1886, ägnade
sig H. åt medicinska studier.
Han aflade medicine
licentiatexamen vid Karolinska
Institutet 1898 och disputerade följande
år för vinnande af medicine
doktorsgrad. 1901 blef
Holmgren utnämnd till professor i
histologi (mikroskopisk anatomi) vid Karolinska
Institutet.
Det är också på detta område, som professor
Holmgren utfört sin forskargärning, som väckt så
utomordentlig uppmärksamhet i facklitteraturen.
Holmgrens undersökningar röra sig om cellens lif.
Man hade förut liknat den flercelliga organismen
vid en byggnad, i hvilken de olika cellerna voro
murstenarna. Genom Holmgrens första
uppseendeväckande arbeten b!ef dock denna uppfattning
ändrad. Han uppvisade nämligen att cellerna äro af
olika natur i det att en del celler äro
underordnade andra och därigenom komma att bilda en
organism inom organismen. Vackert framträder
detta hos nervcellerna, som äfven var det cellslag,
där H. gjorde sinaförstaupptäckter. Han visade
nämligen hurusom utanför hvarje nervcell ligger
mindre celler (tofocyter), hvilka sända in utskott i
nervcellernas protoplasma. Dessa utskott, som kallas
PLAKETT, präglad till minne af professor
Emil Holmgrens 50-årsdag.
trofospongier, ha till uppgift att
förmedla näringsutbytet mellan
trofocyterna och nervcellerna.
På detta sätt uppstår här en
cellstat i smått, i det att
trofocyterna stå i nervcellernas tjänst
under det att de själfva fylla
högre uppgifter.
Vid sina arbeten att tillämpa
denna lära äfven på
muskelcellerna kom Holmgren att göra
en del synnerligen
uppmärksammade rön angående de
mikroskopiskt iakttagbara
förändringar, som försiggå i de
tvär-strimmiga muskëltrådarne. Han
visade upp hurusom muskelns
sammandragning och
förlängning ytterst står i samband med
förändringar i korn, som ligga
mellan muskelfibrillerna.
På 50-årsdagen tillegnades
Emil Holmgren en fästskrift, som
innehåller ett stort antal
origi-nalafhandlingar af vänner och
lärjungar. Fästskriften inledes
med en öfversikt af Holmgrens forskargärning
författad af professorn i histologi vid universitetets
Paris A. Prenant och af denna kan man få en
uppfattning om den storslagna betydelse, som man
tillmäter hans forskargärning i de kretsar, där man
kan vänta ett opartiskt omdöme
Professor Holmgren har som knappast någon
annan akademisk lärare i vårt land förmått samla
en skara lärjungar, hvilkas arbeten äfven blifvit
uppmärksammade i vida kretsar. Som föreläsare
är professor Holmgren synnerligen uppskattad
bland de studentgenerationer, som åtnjutit
förmånen af hans undervisning.
För oss alla, som arbetat på hans laboratorium
frams.år han som forskaren med sällsport rika
gåfvor öch som har förmågan att hos andra tända
den entusiasm för biologiska problem som för
honom själf är lifvets bärande kraft.
har Thulin.
R. DE LA GARDIE.
F. 1823. † 19 Maj.
Från Lidköping ingick den 19
maj underrättelsen, att f.
landshöfdingen, fil. jubeldoktorn,
grefve Robert De la Gardie aflidit
i en ålder af 92 år.
Född i Kristianstad 1823
idkad* De la Gardie först studier
vid Lunds universitet, där han
år 1844 förvärfvade sig den
akademiska lagern. Därefter
ägnade han sig åt jordbruk och
utvecklade sin gård Silfåkra i
Skåne till ett mönstergods.
Redan vid 1859—60 års riksdag
tog han första gången säte å
riddarhuset och hade vid 1865
—66 års riksdag ett
uppmärk-sammadt anförande till förmån
för representationsreformen.
Följande år mottog han
förordnande att vara landshöfding
i Östergötlands län, en post,
som han därefter innehade i
icke mindre än trettiofyra år
C. AHLMAN.
F. 1887. † 18 Maj.
- 546 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
