Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 37, den 11 juni 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL-JOACHIM BECK-FRIIS.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Af de skånsk-danska adelssläkter, som i
sammanhang med Sveriges förvärfvande af de
skånska landskapen togo säte på svenska riddarhuset,
är det icke många, som man ännu återfinner i
den svenska adelskalendern. Vid en hastig
genomgång af densamma vill det synas som om
det icke skulle vara andra än Bamekow, Ramel,
Thott och Walkendorff. Till dem sällade sig
emellertid snart äfven två andra, som kommit att spe!a
en betydande roll i sitt nya fädernesland: Trolle
och Beck-Friis. I själfva verket naturaliserades
den sistnämnda icke förr än 1721. Genom arf
kom denna ätt, som ursprungligen hette Beck, i
besittning af de väldiga Friis-ska
fideikommiss-egendomarne i Danmark, men det i frihetstidens
historia bemärkta riksrådet Joakim Beck-Friis
lyckades erhålla danske konungens tillåtelse att
försälja dem mot utbyte af andra gods i Sverige
och utverkade därefter af Gustaf III rätt att af de
båda betydande domänerna Börringe-Kloster i
Skåne och Fiholm i Södermanland stifta ett eget
grefskap — det enda i Sverige — hvars
innehafvare, han må i öfrigt bära hvilket namn som hälst,
i samma stund han träder i besittning af de nämnda
egendomarne upptager Beck-Friiska vapnet och
blir en grefve Beck-Friis. Ättens öfriga
medlemmar bibehålla däremot den redan 1770 förlänade
friherrliga värdigheten.
Utan att vara särdeles rik på medlemmar har
den Beck-Friisska ät en skänkt sitt nva
fädernesland ett mycket stort antal dugande män. I den
nuvarande generationens minne lefva ännu den högt
ansedde kammarherren grefve Corfitz Augustin
Beck-Friis på Börringe, under lång tid Malmöhus
läns mest betrodde man och en af den nya första
kammarens inflytelserikaste medlemmar, samt den
fint bildade diplomaten frih. Lave Gustaf
Beck-Friis, som i en mansålder representerade Sverige
och Norge vid danska hofvet. Midt uppe i sin
mannaålders kraft stå ännu verksamma bl. a. den
nuvarande jordbruksministern, frih. Johan Gabriel
Beck-Friis, den framstående kommunalmannen
och skicklige juristen’, frih. Lave Robert
Beck-Friis, vårt sändebud i Wien frih. Joachim
Beck-Friis samt — sist men icke minst den medlem af
släkten, som för kort tid sedan fyllde sextio år
och hvars bild i dag upptager denna tidskrifts
första sida.
Carl-foachim Beck-Friis är född i Stockholm
den 24 maj 1856 och äldre broder till statsrådet.
Han tillhör en yngre ättegren samt är son till
hofmarskalken Joachim Tawast Beck-Friis och hans
maka friherrinnan Ebba Gustafva Eva Carolina
Oxenstierna af Eka och Lindö. Efter att hafva
aflagt mogenhetsexamen år 1874 inträdde han som
elev vid Teknologiska institutet, hvars bergsskola
han genomgick under åren 1875—78. Redan tre
år senare blef han förvaltare på Hargs bruk och vid
29 års ålder disponent för hela den stora af hans
föräldrar innehafda fideikommissegendomen Harg.
Den drift och duglighet han i denna egenskap
lade i dagen skänkte honom snart anseende som
en af Stockholms läns skickligaste både
bruks-förvaltare och jordbrukare och 1897 fann han sig
kallad att öfvertaga ledningen äfven af Dannemora
berömda grufvor och den förädling af Sveriges
förnämsta järnmalm, som där är anknuten till
gruf-driften. Både Harg och Dannemora ha mått väl
att stå under hans omvårdnad och hoppas ännu
länge att få göra det. Med disponentskapet har
följt verkställande direktörskapet också för
Dan-nemora-Hargs järnvägsaktiebolag, hvarjämte han är
ledamot af styrelsen för Rimbo—Sunds
järnvägs-aktiebolag.
Baron Carl-Joachim Beck-Friis bildar intet
undantag från sin ätts traditioner i afseende på lifligt
intresse för allmänna angelägenheter. Tidigt fick
han tillfälle att vara med och aldrig har han
förtröttats. Redan år 1885 bereddes honom plats i
Stockholms läns landsting och det förtroende han
därinom lyckades tillvinna sig gjorde, att Jet icke
framkallade någon öfverraskning, när k. rmt år 1904
förordnade honom till tingets ordförande, ett
förtroende, som därefter årligen upprepats.
Inom länets hushållningssällskap, hvari han
redan från början gjorde sig känd som en ovanligt
intresserad och verksam medlem, gick det honom
icke stort annorlunda. Det dröjde ej längre än till
år 1889, förr än detta invalde honom i sitt
förvaltningsutskott. Sedermera korade sällskapet honom
år 1908 till sin vice ordförande och när vårt lands
förste jordbruksminister, f. landshöfdingen
Odelberg tröttnar på ordförandeposten, råder det ingen
ovisshet om, hvem som kommer att utses till
hans efterträdare. För öfrigt har
hushållningssällskapet redan utsett honom till ett af sina två
ombud i den s. k. landtbruksriksdagen och gifvit
honom säte i sin frökontrollanstalts styrelse.
Ända upp i landtbruksakademien sträcker sig hans
anseende på detta område: sedan år 1912
fungerar han som akademiens vice præses, efter att af
akademien ha blifvit uppförd pä första
förslagsrummet.
Tilläggas må i detta sammanhang, att baron
Beck Friis äfven tagits i anspråk för
förtroendeposter inom landtmännens föreningsväsen af
ekonomisk art, såsom för tillgodoseende af
mjölkproducenternas intressen.
Redan baron Beck-Friis’ fader representerade
sin ort och sitt län efter hvartannat i andra och
första kammaren. Själf blef han år 1V00 invald
direkt i första kammaren under hård täflan med
sin brors svåger och sin egen meddisponent, snart
därefter landshöfdingen öfver Blekinge, grefve Axel
Wachtmeister. Inom riksdagen slöt lan sig till
det dåvarande konservativa och protektionistiska
"första kammarens majoritetsparti", som
omedelbart insatte honom som suppleant i
bevillningsutskottet, där han allt sedan dess varit sysselsatt.
År 1907 uppflyttades han till ordinarie ledamot däri
och har i debatten gjort sig bemärkt för sakliga
och vägande inlägg, till hvilka kammaren gärna
lyssnat. I nykterhetsspörsmålen, hvilka som
bekant höra under detta utskotts handläggning, har
han intagit en medlanoe ståndpunkt, som följ t
den af den nuvarande regeringen ins’agna, mot
det individuella restriktionssystemet välvilliga
politiken. Ej häller i öfriga politiska spörsmål har
han hört till ytterlighetsmännen, utan gärna sökt
gå den nya tidens kraf till mötes, så långt hans
konservativa grundåskådning det tillåtit. Inom alla
partier är han för öfrigt uppburen för sina
sym-pa!iska personliga egenskaper.
Rik och uppriktig var också den hyllning, som
nu på bemärkelsedagen kom honom till del, och
mänga de förhoppningar, som i sammanhang
därmed uttalades om en fortsatt lång och lyckosam
verksamhet från hans sida i fosterlandets och det
svenska näringslifvets tjänst.
Sedan år 1883 är baron Beck Friis i äktenskap
förenad med friherrinnan Anna von Otter, dotter
af framlidne vice amiralen, frih. Carl Gustaf von
Otter och hans maka Gustafva Charlotta (Ava)
Bollman från Tyskland.
- 578 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
