Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46, den 13 augusti 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK GRÖNWALL.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Den motsats, som under världskriget utbildat
sig mellan de båda maktkombinationer, hvilka
därunder bekämpat hvarandra, visar tecken till att
vilja bibehålla sig efter kriget. I dagarne äga efter
hvad det uppgifves framgångsrika förhandlingar
rum mellan Tyskland och Österrike-Ungern,
gående ut på att af dessa båda stater bilda en
centraleuropeisk tullunion, i hvilken man säkerligen
skall sträfva att förena med sig äfven de allierade
bulgarerna och turkarne. Ententemakterna i sin
ordning ha vid upprepade tillfällen haft
öfverläggningar i ekonomiska frågor, hvilka helt visst icke
inskränkt sig blott till sådant, som rör krigets
finansiering. Då man erinrar sig att öfver en
milliard af jordens hela befolkning tillhör de
krigförande länderna, är det läit att förstå, hvad en
strängt genomförd ekonomisk isoleringspolitik från
dessas sida skulle komma att betyda för de
neutrala folken helst om äfven Amerika skulle göra
allvar af den ekonomiska sammanslutning under
Förenta Staternas ledning, hvartill betydelsefulla
tecken redan låtit sig förnimma. Det kunde då
blott alltför lätt inträffa, att de mindre, för
närvarande neutrala länderna helt enkelt blefve satta
i valet mellan en anslutning af skenbart fri vilja
eller af tvång, hvarigenom äfven deras
själfständiga politiska existens sattes på spel.
Det är från öfverväganden af denna praktiska
art man utgått, då man på senare tiden
återupptagit frågan om ett ekonomiskt samarbete mellan
de tre nordiska länderna i syfte att stärka dessas
motståndskraft vid eventuella påfrestningar från
stormaktsammanslutningarnas sida. Vid de
öfverläggningar, som med anledning häraf ägt rum, har
Sveriges affärsvärld representerats af
bankdirektören d:r Fredrik Grönwall, Djursholm, och
handlanden Erik Röing, Göteborg.
Fredrik Assar Albin Grönwall är född på
Ryde-holms gård i Anderslöfs socken af Malmöhus län
den 12 febr. 1864, son till vice auditören Johan
Theodor Grönwall och hans maka Helene
Ahlström. Efter att ha aflagt mogenhetsexamen vid
Lunds katedralskola år 1881 blef han samma år
student därstädes, aflade fil. kandidat-examen år
18S4, fil. licentiat-examen år 1889 och
utnämndes följande år till filosofie doktor efter att
offentligen ha försvarat en afhandling med ämne
"Thomas Kanzow und seine pommersche
Chro-nik".
Etter att därefter ha kompletterat sin
akademiska utbildning med studier inom juridiska
fakulteten, hvilka ledde till hofrättsexamens afläggande
år 1891, lät han inskrifva sig i de centrala
ämbetsverken och tjänstgjorde som amanuens dels
hos generalpoststyrelsen, dels å kommerskollegii
statistiska afdelning. År 1896 blef han tjänsteman
i första graden hos generalpoststyrelsen, år 1902
t. f. sekreterare å styrelsens utrikes- och
författningsbyrå samt har fungerat som Sveriges ombud
vid världspostkongresserna i Washington 1897 och
i Rom 1902. Samtidigt odlade han emellertid
statistiken, fungerade som sekreterare vid de svemk-
norska underhandlingar, som 1895—97 föregingo
mellanrikslagens upphäfvande, samt äfvenledes vid
de underhandlingar, som ägde rum rörande
konsulatväsendet 1902. Redan 1897 hade han
dessutom antagits till sekreterare hos Stockholms
handels- och sjöfartsnämnd och blef härigenom
den, som kom att utöfva det afgörande inflytandet
vid organiserandet af vårt lands törsta
handelskammare, den i Stockholm, hvars förste
sekreterare han likaledes blef. I denna egenskap har
Grönwall verkställt ett flertal värdeiulia
utredningar i till handelskammarens handläggning
hänskjuta frågor samt författat handelskammarens
intressanta årsberättelser 1903-09.
Sedan Grönwall år 1905 mottagit befattningen
som statistiker hos riksbanken, drogs hans
intresse allt mera åt bankväsendet. År 1910
fungerade han som sekreterare hos bankoutskottet,
utsågs till bankofullmäktig-suppleant och vardt
slutligen, äfvenledes samma år, verkställande
direktör vid A.-ß. Göteborgs banks
afdelningskontor i Stockholm. Två år senare valdes han
äfven till ledamot af nämnda banks
centralstyrelse.
När Grönwall mottagit den nämnda
bankdirektörsposten, var det ju naturligt att han lämnade
sina öfriga befattningar. Stockholms
handelskammare skyndade emellertid att åter förvärfva sin
afgående sekreterare som ledamot och som sådan
har han särskildt nedlagt ett värdefullt arbete på
de svenska handelskamrarnes riksorganisation.
Det var just som representant för de svenska
handelskammarmötenas kommité, som han deltog
i de skandinaviska förhandlingar om ekonomiskt
samarbete, som ägde rum å Voxenkollen i början
af Juli detta år. Af de ofvan lämnade uppgifterna
förstår man, huru väl rustad Grönwall gick till
detta värf, och då han, som frän 1890-talets
intressekonflikter känner uppgiftens både
svårigheter och betydelse bättre än kanske någon
annan, velat ägna tid och krafter åt dess lösning,
ligger däri en borgen tör att den icke hör till de
olösliga. Tills vidare har man emellertid nöjt sig
med att föreslå upprättandet af ett slags
samnordiska handelsrepresentationer, "Skandinaviska
handelsmöten", hvilka äro afsedda att bestå af 25
delegerade från hvart och ett af de tre länderna,
valda i Norge och Danmark af Handelsstandens
resp. "fællesrepresentationer" och i Sverige af
de årliga handelskammarmötena. Det är
meningen, att det första skandinaviska handelsmötet
om möjligt skall hållas redan nästa år, och det
är med mycket stora förhoppningar man motser
det nordiska samarbete, som nu har utsikt att
på detta nya praktiska område komma till stånd.
Bland öfriga uppdrag, som anförtrotts åt
bankdirektör Grönwall, må nämnas, att han är ledamot
af Djursholms aktiebolags styrelse.
Sedan 1902 är han i äktenskap förenad med
Anna Holm, dotter til grundläggaren af
Holmenkollens, Voxenkollens och Gjerts sanatorier i
Norge, d:r J. C. Holm.
- 722 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
