Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 52, den 24 september 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS HÖGSKOLAS TJUGOFEMÅRSFEST.
TILL PORTRÄTTEN Å FÖREGÅENDE SIDA.
Göteborgs Högskola är Sveriges yngsta och
än så länge minsta läroanstalt med
universitets-mässig undervisning. Den 15 september 1891
öppnade den för första gången sina
föreläsningssalar och i år har den med en doktorspromotion
i högtidligare former än annars firat sin
kvartsekeltillvaro.
Den som vill följa Göteborgs Högskola tillbaka
till det första fröet af dess genesis, får söka
utgångspunkten så långt fordomtima som vid tiden
tör Bohusläns och de skånska landskapens
införlif-ning med Sverige. Vid det "utskottsmöte",som hölls
i Göteborg tre månader efter Roeskildefreden,
påpekades betydelsen af ett lärosäte i Göta rike för
de nyvunna landskapens försvenskning. Om
platsen rådde, heter det i protokollet, någon
meningsskiljaktighet. "Somliga mente därtill vore
be-kvämligast i Göteborg, men en part pugnerade
(kämpade) för Linköping. Kongl. Maj:t talade ock
om, att han ville inrätta ett gymnasium i Lund."
Dit vardt också sedermera (1668) i verkligheten
den nya Academia Carolina Conciliatrix förlagd.
Dessförinnan hade "Hans Kongl. Maj:ts Academi
eller Gymnas’um uti Gothenburg" fått mottaga vårt
lands hittills största stipendiestiftelse: Margareta
Hvitfeldts. Underligt att denna än i dag icke helt
kommit den läroanstalt till godo, för hvilken den
uppenbarligen och ursprungligen var i främsta
rummet afsedd!
När högskoletanken nästa gång dyker upp i
förbindelse med Göteborg, är det likaledes i
folkförenande skandinaviskt intresse. När den store
danske folkuppfostraren Grundtvig år 1839
framkastade idén "om Nordens videnskabelige
Förening", tänkte han sig den förverkligad genom
en "Nordisk Höjskole" i Göteborg, olik de äldre
icke blott genom sin frigjordhet från den då
allrådande latiniteten, utan äfven genom ett nytt
arbetssätt efter Oxfords och Cambridges mönster
motsatt det tidigare tyskt-skolastiskt färgade.1
Det ar e] synnerligen svart att i?an denna
grundtvigska högskoletanke af rätt fritt och obestämdt
kynne söka sig fram till den konception af
densamma, som gaf den kraft till förverkligande. Det
är nu tvillingnamnen Viktor Rydberg ocn Sven
Adolf Hedlund, hvilka framstå som den
Göteborgska högskolans andliga fäder. Lösenordet om en
"fri akademi" skall först hafva uttalats af den
förstnämnde, som därvid hänvisat till en dylik i
Bryssel 1838 upprättad institution. Offentligt synes
denna lösen först hafva utgifvis i en artikel i
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 24
maj 1864, hvilken artikel emellertid gifver vid
handen, att idén både länge och väl diskuterats man
och man emellan. Den "fria akademien" tänktes
som motsats mot "undervisningsanstalter för
särskilda Iefnadsyrken". I densamma skulle
lärostolarne icke vara på förhand gifna utan bestämmas
af tvänne faktorer: tillgången på en god personlig
lärarekraft och läroämnets betydelse. En stor tanke
som emellertid icke skulle bringas till
förverkligande. Än i dag är det svenska snillet som regel
dömdt till läroverksläraren:; lott, därest det går
utanför fakulteternas eller de officiella
läroämnenas gränser.
Hufvudansvaret för eller, om man hällre vill,
hufvudförtjänsten af. att den fria högskolan i
Göteborg i själfva verket kom att te sig såsom i
stort en efterbildning af statsuniversitetens
filosofiska fakulteters humanistiska sektion, ligger
hos en tredje man, som i detta sammanhang icke
bör glömmas: Sigfrid Wieselgren. Af honom
framfördes krafvet pä fasta lärareplatser och
examensrätt.
Det betydde den fria akademiens slopande och
ett antagande af statsuniversitetens former. Nog
sved det i hjärtat på de ursprungliga
förslagsstäl-larne. Men till gengäld hade Wieselgren
mecenaterna på sin sida. Till de ursprungliga
donationerna af Fredrik Lundgren och Edvard
Magnus lade Darid Carnegie den afgörande summan,
förbunden med vilkor, som säkerställde den
Wie-selgrenska lösningen. Och det var på detta sätt,
som högskolans öppnande redan 1891
möjliggjordes. Den räknade då endast sju professorer.
Oscar Ekman hade möjliggjort den sjunde.
Sedan dess har Sveriges fjärde högskola i olika
hänseenden utvecklats. Af Olof Wijk och hans
maka, af Oscar Ekman, af August Röhss, af Andrew
Carnegie m. fi. har den mottagit medel,
möjliggörande upprättandet af nya lärostolar och andra
anordningar till undervisningens fromma. Af Oscar
Ekman har den fått mottaga ett eget hem.
Gabriel Heyman har helt nyligen utrustat Göteborgs
stadsbibliotek med medel att tillgodose
behofvet af vetenskaplig litteratur. Allt i allt kan det
väl sägas, att Göteborgs högskola med därtill
knutna institutioner utgör ett glänsande bevis på
den allmänanda och det mecenatskap, hvarför man
af gammalt plägar prisa rikets andra stad.
Frågar man sedan, hvad den unga högskolan
uträttat, är det nästan nog att hänvisa till dess
lärare. Alla kunna vi icke här uppräkna, men
några förtjäna särskildt att nämnas. Axel Kock och
Hjalmar Edgren, Johannes Paulson, Johan Vising,
Ludvig Stavenow och Oito Sylwan ha beklädt
rektorsämbetet. Rudolf Kjellén" har här först i
föreläsningar utvecklat sin geopolitik och Otto
Nordenskjöld varit Sveriges förste naturvetenskapligt
bildade geografiprofessor. Gustaf Cederschiöld
nar här föredragit språkvetenskapliga
föreläsningar, hvilka vunnit allmänhetens öra lika mycket
som männens af facket, och Evald Lidén intager
platsen såsom vårt lands väl främste man inom
den jämförande språkforskningen. Sådana lärare
sådana lärjungar! Af dessa senare skall blott
nämnas en enda: Carl Grimberg, han som är i färd
med att om igen lära svenska folket läsa sin
underbara historia.
Ett alldeles särsKiidt erkännande nar Göteborgs
Högskola gjort sig förtjänt af från allmänhetens
sida genom de två serier i bokform utgifna
populärvetenskapliga föreläsningar, som tillkommit
genom dess föranstaltande. Ett stort antal
förtjänstfulla rent vetenskapliga undersökningar
ha-sett dagen i dess årsskrift. Både genom de förra
och de senare har högskolan gjort värdefulla
inlägg i vårt folks andliga odling.
Som det en högskola ägnar och anstår, har
Göteborgs Högskola firat tjugufemårsdagen med
en promotion. En alldeles särskildt
anmärkningsvärd omständighet v’d denna var att den svenska
tonkonsten då för första gången hedrades med
den akademiska lagern i Wilhelm Stenbommars
person. Otto Sylwan presiderade och Johan Vising
utdelade lärdomens hederstecken. Öfriga
nordiska universitet, högskolor och vetenskapliga
institutioner bringade sina hälsningar:
Vivat crescat, vigeat, floreat academia
gotoburgens is!
- 828 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
