Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Den 4 November 1900 - Från Stockholms skargård - Papegojan. Af E. Fourrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN STOCKHOLMS SKÄRGÅRD.
ETT NYTT VILLAOMRÅDE.
Under kulna höstdagar väTmer man sig bl. a. med
de ljusa, varma sommarminnena och
kollationerar tillsammans hågkomsterna från ces beaux jours.
I Stockholms skärgård har i år dykt upp ett
alldeles nytt villaområde. Skarpöborg. Skarpön —
hörande till Vaxholm-Rindö-gruppen — är således
visserligen yngst af hufvudstadens sommarnöjen,
men det kommer nog icke att dröja länge, förrän
man skyndat att sätta sig i besittning af det
inbjudande området, hvars idylliska fägring äger den
svenska östersjönaturens mest lockande drag.
VYER FRÅN SKARPÖBORG.
P APEGOJ AN.
HUMORESK af E. FOURRIER. Från franskan för HVAR 8 DAG.
När en skvadron dragoner blef förlagd till
Grenoble kom jag som veterinär till den nya
garnisonen. Staden är förtjusande, invånarne voro
vänliga och omgifningarne mycket vackra. Jag
trifdes utmärkt i Grenoble.
Jag bodde vid Rue de Villars i tredje våningen
och från mitt fönster kunde jag beundra ett härligt
panorama. Alla mina bekanta som kommo på
besök voro förtjusta i bostaden och dock vållade
den mig stort obehag.
Alldeles under mig bodde nämligen en rentier,
en f. d. handskfabrikant. Han var den lycklige
ägaren af en papegoja och jag vet inte något djur,
hvars grannskap är mig outhärdligare. Dess
kraxande skri spränger ju ens trumhinnor! Om den
talar, så upprepar den ideligen samma sats — det
är så man kan bli förryckt!
Min grannes papegoja var gräsligt ful. Hon
hade i alla tider fått för mycket att äta och var
nu bekajad med gikt, så att hon knappt kunde hålla
sig upprätt på sina svullna ben och dessutom hade
hon till följd af en hudsjukdom nästan alldeles
förlorat fjädrarne.
Hvad kan väl förmå en hederlig köpman, som
slagit sig till ro, att hålla en papegoja ?
Outgrundliga hemlighet!
Denna papegoja beredde mig afgrundskval.
Hela dagen kraxade den och upphörde endast kraxa
för att »tala», d. v. s. med tonfallet hos en fonograf
mödosamt ideligen upprepa en och samma mening:
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
