Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. Den 11 November 1900 - August Hagborgs atelier i Paris. Af Ralph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST HAGBOR
Fol°8rafil
let är ett område, på hvilket den nyare franska
konsten obestridt häfdat sin öfverlägsenhet,
och det är på landskapsmålningens. Utan att
förringa hvarken de gamle holländarne eller en Claude
Lorrain eller en Salvator Rosa kan man tryggt
påstå, att konsten att se naturen sådan den är
och låta den tala med egna färger, denna
målarekonstens panteistiska poesi, som en nutida kritiker
kallat den, aldrig klarare förståtts än af de
modärna franska målarne.
August Hagborg, från hvars atelier vi i dag
återge ett par interiörer, tillhör denna franska skola.
Till börden göteborgare har ban under mer än 20
år varit bosatt i Frankrike, om vintrarne i Paris,
om somrarne vid kusten af Normandie, icke långt
från Cherbourg. Det är denna kust med dess
sandiga plager och dess härdiga fiskarebefolkning,
som han afmålat i en mångfald af taflor, bland
hvilka dock blott ett fåtal hittat vägen hem till
Sverige medan de flesta hamnat i utländska
konstsamlingar. Det är oftast medelstora, stundom helt
små dukar, i hvilka konstnären med den skärpa i
teckningen och den känsliga detaljbehandling,
som utmärker honom, återgifvit ett kustmotiv, en
naturstämning eller en scen ur fiskarlifvet.
Hagborg hör icke till dem. hvilka under sin
sträfvan att ge största möjliga utrymme åt det
personliga intrycket, impressionen, i möjligaste
måtto förenkla formen. Denna sträfvan efter
enkelhet, som är den franska skolans kännemärke, ligger
hos honom mindre i formen än i kompositionen.
Och skulle någon anmärkning göras emot hans
taflor, så är det, att de kanske någon gång äro
för mycket fullbordade.
Å andra sidan vill jag visst icke förneka, att
icke sökandet efter friheten i uttryckssättet
stundom visat sig farligt för våra modärna målare och att
det ibland gått dem som det gått en och annan
modärn författare: de ha velat vara nya och de
ha blifvit excentriska. Under förevändning att ge
största frihet åt uttryckssättet ha de nästan totalt
utplånat formen.
På den svenska afdelningen i det stora
konstpalatset på världsutställningen representerades
Hagborg af tre taflor, däraf två motiv från Dalarne,
tagna under det besök konstnären sommaren 1899
aflade i Mora hos sin vän Zorn. Som själf
varande juryman utstälde ban dem »hors concours».
Till vänster på den andra bilden se vi dem. Den
undre, som något bortskymmes af en stol,
föreställer det inre af en Morastuga och har i dagarne
af franska staten inköpts för Luxembourg-muséet.
— 104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
