Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Den 18 November 1900 - »Hvita huset» i Washington - President Carnots minnesvård i Lyon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.HVITA HUSET» I WASHINGTON.
MED ANLEDNING AF PRESIDENTVALET.
FÖRENTA STATERNAS PRESIDENT-RESIDENS.
Den »silfvertunerade» Bry«ti>
har misslyckats i sitt
försök att förmå
amerikanarns att uppsäga president Mac
Kinley till afflyttningfrån »Hvita
Huset», där han som världens
mäktigaste republikanske
statschef suttit i fyra år. Folket
har talat och Mac Kinley
stannar ännu fyra år. »Hvita
Huset», som i år kunnat fira sitt
ioo-års jubileum — det
uppfördes år 1800 — skall under en
ny »regerings»-period inom sina
murar hysa detta presidentpar.
hvilket blifvit så populärt inom
hela unionen.
President Mac Kinley för
ett mycket borgerligt och
husligt lif så långt hans
reprcsenta-tionsplikter tillåta honom
vistas at homt. Hans ädla maka
är som bekant af lamhet hindrad
att göra »les honneurs» så som
hon skulle vilja. Ida Saxtun —
så är hennes flicknamn —
ansågs som ett mycket godt parti
på deri tid, då ännu mr Mac
Kinley var en ung advokat utan
pängar eller rykte. Det blef
ett giftermål af kärlek. »Hvita
huset» har ej heller skådat
två hvarandra mera |tillgifna
makar.
PRESIDENT CARNOTS MINNESVÅRD I LYON.
Den 24 juni 1894 föll Sadi Carnot, franska
republikens president, för den italienske
anarkisten Caserios dolk. Detta var början till den
rad af upprörande anarkistmord, hvilken sedan dess
föreligger . . .
Mordet på presidenten ägde, som bekant, rum
i Lyon, och det är därför endast naturligt att
denna stad velat resa ett minnesmärke till hågkomst
af den afhållne statschefen. Flere franska städer
ha för öfrigt hedrat Carnots minne med statyer öfver
honom.
Hos lyoneserna uppstod tanken på en sådan
hedersbevisning redan strax efter den sorgliga
händelsen, och om en lång tidrymd förflutit mellan
förslagets framläggande och dess definitiva
utförande, så beror detta på själfva betydelsen af
monumentet, hvilket man velat göra såväl både den
döde och staden fullt värdigt.
Tack vare samverkan af två framstående
artister, statybildhuggaren Gauquier och arkitekten
Nodin har staden ock med stolthet den 4 dennes
kunnat resa detta minnesmärke, som då högtidligen
aftäcktes i närvaro af president Loubet. Monumentet
består af en oDelisk, vid hvars bas är placerad en
staty af Carnot, omgifven af symboliska attribut
och allegoriska figurer. Konstverket har kostat ej
ringa arbete, men är också af vacker dekorativ verkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
