Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. Den 9 December 1900 - Vadstena 500-års-jubileum - Den nye Vesteråsbiskopen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Vadstena skulle bli ett 15- och 16
hundratalets Karlsborg, skulle bli Sveriges invalid-stad
(»Vadstena krigsmanshus»), dess »adeliga
jungfrustift», ett fabrikscentrum i Jonas Alströmers anda
(kammarduksfabriken), dess socker-furnissör.
Allt detta har blifvit till intet.
Vadstena är det närmaste hvad det en gång
var. Det har nog ej blifvit stort mindre än
fordom. Men samtida och nykomlingar hafva växt
den nu 500-åriga öfver hufvudet.
Och likväl — däri, att den gamla
Birgittiner-staden i mycket är hvad den en gång var — däri
ligger en tjuskraft, som lockar främlingen dit och
håller honom kvar, som fängslar dess egna barn
med underlig makt.
Den fagra Vättern och den bördiga trakten
äro de samma som på Margaretas tid. Och de
händelser, som här timat ha lämnat efter sig
minnesmärken, som gifva elt egendomligt behag åt
den gamla staden och dess oregelbundna
medeltidsgator.
Vi vilja blott nämna:
klosterkyrkan, nunneklostret, munkklostret,
Mårten Skinnares hus, biskopshuset,
Helgeandshuset, Engelbrektshuset och
Vadstena slott, det sist nämnda kanske
den vackraste af Vasa-borgarna,
likasom Klosterkyrkan är den
egendomligaste af vårt lands kyrkor och kanske
den vackraste till sitt inre.
Bland minnesmärken må äfven
räknas Vadstena hospital och
Vad-stenaspetsarne, troligen de mest kända,
då namnet Vadstena nämnes, men ej
på långt när de intressantaste och
ej häller vackraste. Båda stamma dock från
klostret.
Hvad staden nu är, därom är ej mycket att
säga. Den är dock, såsom ofvan visats, en af
Sveriges minnesrikaste städer, och den träder i
främsta ledet bland dem, som äro värda att ses
och kännas.
För tänkande, kännande sinnen har den
alltjämt ett eget stilla, tjusande behag, såsom kanske
ingen annan ort i vårt land.
• »
För anordnandet af de fästligheter med
hvilken jubileet skulle värdigt firas har naturligtvis
en komité varit tillsatt. Jubileumsdagens
fästprogram hade följande utseende:
Kl. 8 f. m. ringning från
kyrktornet och revelj. Kl. 11,45 samling
af kårer och föreningar vid rådhuset
samt skolorna i sina lokaler, därifrån
aftågades till slottets borggård. Här
invigningsfäst med sång och tal
af borgmästare Kylander. Därpå
fästtåg till kyrkan och gudstjänst.
Bespisning af de fattiga. På aftonen
fäst å hotel Bellevue, illumination
och fyrverkeri
Länets höfding och biskopen i
stiftet deltogo i dagens firande.
BORGMÄSTARE J. E. KYLANDER.
DEN NYE VESTERÅSBISKOPEN.
y^rkebiskop Ekmans
efterträdare på biskopsstolen i
Vesterås blef innehafvaren af första
föi slagsrummet kyrkoherden i
Gefle doktor Nils Lövgren.
Biskop Lövgren är
värmländing, född i Kila 1852. Efter
aflagd fil. lic.-examen blef han 1883
lektor i kristendom och grekiska
vid allmänna lärovtrket i Ume
och i kristendom och fil.
prope-dentik i LTpsala 1S85. Fyra år
därefter utnämdes han till
kyrkoherde i Gefle, hvilken befattning
ban sedan dess innehaft. I den
s. k. dopstriden tog biskop L.,
som man torde erinra sig,
lifligt del och uppfördes redan
efter densamma å första
förslagsrummet till sin nuvarande
biskopsstol, under det det andra
innehades af hans företrädare.
Biskop Lövgren prisas som
en välvillig och älskvärd
personlighet. Sin omfattande
humanistiska, särskildt filosofiska,
bildning har han visat i såväl tal
som skrift. Vesteråsstiftet skall
med oförställd glädje hälsa sin
nye sympatiske öfverherde.
- 167 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
