Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. Den 16 December 1900 - Oskar Wilde †. Af G. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR WILDE. †
För HVAR 8 DAG.
J-Tör några årtionden sedan ärades det ständigt
gästfria gamla Upsala slott genom besöket af
ett märkligt par: den ryktbare irländaren sir
William Wilde, lifmedikus hos drottning Viktoria
samt hans maka lady Jane Wilde, känd som
skrift-ställarinna under signaturen Speranza, och
desslikes såsom en af sin tids skönaste kvinnor.
När dåvarande landshöfdingen, den älskvärde
gamle baron von Kraemer, vid ett tillfälle
lyckönskade den vackra unga damen till ett af hennes
poem, sade hon med
sitt genuint irländska,
sorglöst vemodiga
leende: Oh, I shoit/d be
a better wife, if I
never had touched a
pen! (Jag skulle vara
en bättre hustru, om
jag aldrig hade rört
en pänna).
Och kanhända
skulle hon äfven hafva
varit en lyckligare
moder, om ej hennes
mångahanda intressen
riktat hennes
verksamhet så väsentligt
utom hemmets sfär,
hvarigenom de bägge
sönerna
hufvudsakligen lämnades åt sig
själfva.
Den äldre, Oscar,
föddes i Dublin den 16
oktober 1856. Redan
tidigt drog han sina
lärares blickar på sig
och förvärfvade vid
unga år guldmedalj för
sina insikter i grekiska.
Snart inskrefs han som student vid det ryktbara
Magdalen College i Oxford. Af hög börd — lörd
Genzanee and Truro är hufvudman för familjen
Wilde — och i lysande ekonomiska
omständigheter — hans faders läkareverksamhet hade inbragt
millioner — gjorde han sig nu känd som spirituel
vitterlekare. Af den unge dilettanten blef snart
en erkänd mästare, och hans rykte växte snabbt.
Visserligen sökte ju den renhjärtade pryda
anglo-sachsiska rasen många gånger att reta upp sig på
denne orubbligt oförskräckte unge dandy, hvars
första uppträdande hade en viss likhet med Disraelis,
men det lyckades dock aldrig härutinnan. John
Bull misstänkte starkt sig vara utsatt för drift, men
Oscar Wilde hade nu en gång för alla prerogativ
på att säga hvad han ville — så länge han var
rolig. Hans briljanta stil, hans hjärtlösa skämt,
hans iskalla satir skaffade honom många beundrare,
många fiender och få vänner. Men dessa senare
voro istället så mycket mäktigare. 1896 bröts
så med ens hans meteorbana genom en af
dessa uppseendeväckande skandaler som tid efter
annan uppröra samhället. Trots hans
inflytelserika vänners yttersta ansträngningar blef han
åtalad för sedlighetsbrott och dömd till två års
kard labonr (arbete i trampkvarn), det förfärligaste
straff den civiliserade rättvisan förfogar öfver.
Sedan straffet utståtts, bosatte han sig i Paris,
där han afled den 30 nov. Hans tämligen
omfångsrika litterära
bagage är kändt för den
svenska publiken
förnämligast genom öf
ver-sättningarnaafSalomé,
hans hemsktanslående,
vämjeliga drama öfver
Herodias dotter,genom
»Lögnens förfall», en
besynnerlig samling
paradoxer, en blandning
af juveler och
kiselstenar, sådan man sällan
råkar, samt den härom
året på Vasateatern
uppförda »Solfjädern»,
en flott skrifven engelsk
sedemålning,oändligen
mycket mera äkta än
Arthur Pineros alla
sceniska skapelser
sammanslagna. Med en
begåfning som irrar
mellan talang och snille,
med en naturell som
för tanken bort till
Borghierna, och med
ett sätt att uppträda
som kom de skalliga
boulevardlejonen på
Carlton Club att blekna af afund framstår Oscar
Wilde såsom en af de märkligaste litterära snobbar
vår samtid sett ibland sig. Det meddelade porträttet
är den mest karaktäristiska kamerabild jag
någonsin vet mig hafva skådat. Den affekteradt vårdslösa
ställningen, de sirligt buckliga lockarna, det antikt
sköna ansiktet med dess sällsamt komplicerade
tycke af sinnlighet, tankedjupt, iskallt förakt och
medveten öfverlägsenhet framställer honom såsom
han stod på sin storhets middagshöjd.
Hvilken skillnad mellan denna kvalmiga,
parfymerade, frånstötande uppenbarelse och den
manligt käcka, barskt trohjärtade blicken hos den
Hamlet vi nyss jordat, han som blef till ett tvisteäpple
och till en förargelseklippa som kanske ingen före
honom, men som var den hängifnaste son och
broder, den ädlaste fosterlandskämpe och den
ömmaste vän — Zarathustras hädangångne diktare:
Friedrich Nietzsche.... G. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
