Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. Den 30 December 1900 - Hur man gör pängar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR MAN GÖR PANGAR
Fig. 5. MASKIN FÖR UPPSTUKNING AF KANTEN Å MYNTPLATTORNA.
om man disponerar öfver ett
myntverk — ehuru visserligen icke på långt
när så enkelt som att omsätta dem.
Hvarje svensk medborgare som till
myntverket inlämnar guld af tillräcklig
renhet äger att därför erhålla
guldmynt mot erläggande af ’/* procent af
det utmyntade beloppets värde.
Präglingen af medaljer, som i Sve
rige nästan uteslutande verkställes vid
myntverket, och som under de sista
åren gått i större skala än förut, sker
numera till största delen i en från
Paris införskrifven skruf-press (fig. 7),
hvilken drifves af den för alla
verkstäderna gemensamma ångmaskinen
(fig. 8). Med undantag af förarbetet
sker präglingen på ett med
myntpräglingen likartadt sätt, men under det
60 stora mynt kunna slås på en
minut fordrar ofta förfärdigandet af en
enda medalj 60 minuter. Till följd af
gravyrens djuplek å stämplarne måste
nämligen medaljen underkastas
åtskilliga slag af medaljpressen och glödgas
emellan hvarje slag för att den af
slaget uppkomna hårdheten hos metallen
skall minskas.
En större medalj har att undergå
30 à 40 särskilda operationer, innan
den är färdig.
Fig. 6. MYNTPRÄGLINGSRUMMET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
