Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. Den 30 December 1900 - När »Gneisenau» var i Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
NÄR »-GNEISENAU» VAR 1 MARSTRAND.
AraatUrfoto. Otto 8vcuRHon.
»GNEISENAU» I MARSTRAND:
Det mannas rå och saluteras för »Drott».
V^amtidigt med att en del af de tyska trupperna
från Kina kunde hälsas lyckligt och välkomna
åter hem inlöpte strax före jul sorgebudskapet om
skolfartyget »Gneisenaus» förläning utanför det
sköna Malaga. Genom välkomstjublet skära nu i
hela Tyskland saknadens klagotoner. I ett
femtiotal hem blef julens frid och glädje till en sorgens
minneshögtid.
Det dystra i olyckan förminskas heller
ingalunda däraf att »Gneisenau»-olyckan är den senaste
i en hel rad katastrofer, hvilka på en kort följd af
år drabbat den stora tyska marinen.1
»Gneisenau» var väl bekant i Sverige, både i
Stockholm från ett senare besök och från
Västkusten, där det tyska skolfartyget för något öfver
sex år sedan gästade Marstrand. Vår bild är just
från dessa dagar, i det ögonblick då det »mannas
rå» och saluteras för det svenska kungsfartyget.
Det var en strålande sommardag 1894 det stolta
»Gneisenau» gled in i Marstrands hamn och
förankrade strax intill chefsfartyget »Drotts»
ankarplats. Konung Oscar hade samma dag med
inbjudna badgäster företagit en utfärd i bohuslänska
skärgården. När »Drott» på e. m. återkom till
Marstrand och seglade in i hamnen, mannade
besättningen å det tyska örlogsfartyget rå, och
salutskotten dånade från »Gneisenau», som med
. den korskrönta
örlogs-flaggan låg där hvit
och glänsande i
solskenet. Det var ett
praktfullt och
storartadt skådespel, som
icke gått ur de många
närvarandes minne.
Flera dagar låg
»Gneisenau» kvar i
Marstrand, och det var
helt naturligt att de
utländska
sjöofficerarne med lif och lust
skulle deltaga i de
nöjen, som vid denna
badort stodo till buds.
Den skälmen Amor
dref sitt spel så att en
af officerarne senare
hemförde som brud en
ung tärna ur våra allra
främsta adelssläkter.
Men ej endast glädjen knyter sig vid detta
»Gneisenaus» minne. Under de korta dagarne i
Marstrand drunknade under badning en sjöman från
fartyget och blef begrafven i »Sveriges Madeira».
Denna begrafning var en af de vackraste och mest
gripande man där någonsin bevittnat. Under musik
och följd af en lång procession fördes den döde till en
undangömd vrå af Marstrands stora kyrkogård, och
höljd i kransar, med den svarthvita tyska flaggan
täckande kistan, sänktes han ned i grafven.
Skeppspredikanten höll ett gripande tal öfver den
bortgångne under det dödssaluten dånade från fartyget
där ute i hamnen–
Det är både ljusa och mörka minnen, som
knyta sig vid »Gneisenaus» besök i de svenska
farvattnen, minnen, som än skarpare framträda, då
det ståtliga fartyget nu krossats mot de gamla
klipporna nere vid Sydeuropas lika fagra som
osäkra kust.
•
Om orsaken till katastrofen, hvilken kostat
närmare ett 50-tal personer — däribland fartygets
befälhafvare kapten Kretschmar — ha i prässen
varit synliga flera uppgifter. Dock torde
oförsiktigheten att icke ha haft ångan uppe vållat olyckan.
Det var nämligen fartyget icke möjligt att ånga
ut undan den underklippkransade stranden, mot
hvilken stormen dref detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
