Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21. Den 17 Februari 1901 - Carl Jakob Rossander † - Waldemar Christopher Brøgger. Af J. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL JAKOB ROSSANDER. †
Natten till den 5 febr. afled i Stockholm f. d.
professorn i kirurgi vid Karolinska institutet,
f. d. Öfverkirurgen vid Serafimerlasarettet, med. d:r
och kir. mag. Carl Jakob Rossander.
R. var född den 20 juli 1828 och blef 1854
med. d:r. Följande år utnämndes han till a ljunkt
i kirurgi vid Karolinska ii stitutet samt blef 1863
e. o. och 1885 ord. kirurgie professcr därstädes.
R. var pä sin tid den f rnämste ki’urgen i
Sverige, hvarjämte han åtnjöt stort och berättigadt
anseende som lärare. Så .om ögonläkare utöfvade
han en vidsträckt praktik.
R. tog 1893 afsked från sin professur. Han
företog sedermera resor i aflägsna länder och
utgaf i tryck ett par intressanta arbeten om sina
färder.
En synnerligen framstående plats intog
professor Rossander inom hufvudstadens sällskapslif.
Han var en i hög grad represent itiv person och
angenäm talare. Stdan många år var han styrande
mästare inom Stockholmslogen af det stora
sällskapet Par Bricole, hvilken post han fyllde på ett
utmärkt sätt.
R. sörjes närmast af enka i ett andra gifte och
sex barn. De vänner, som stå i saknad vid båren,
äro oräkneliga.
tuiu, Dahlior.
WALDEMAR CHRISTOPHER BRØGGER.
För HVAR 8 DAG af J. A.
i\ ktnlngen för vetenskapsmannens tysta gärning har nog i
våra dagar trängt ut i vida kretsar, men den verkligt
förstående uppfattningen at dess innebörd och art torde ännu,
trots allt livad som göres för folkbildningens höjande, vara
ganska begränsad. Ordet vetenskap är en trollformel, som
Futo. Ji>ii«Bon, Gbg.
öfverallt hälsas med en pllktskyldig, djup reverens, men oft»
ligger däruti ej så litet af tofmännens vördnad för kajsarens
nya kläder.
Att råda bot på detta, är naturligtvis till största delen
vetenskapsmännens egen sak. Det är på dem, det ankommer
att stiga ned till menigheten och föra den upp pi
lärdoms-horgens utanverk, lör att därifrån förunna den oinvigde en
inblick 1 de vetenskapliga verkstäderna. Detta kallas att
popularisera vetenskapen, och det finnes nog ännu de, som anse
all sådan verksamhet förkastlig, såsom befrämjande
halfbildningens styggelse. Men desse inse ej, att det för det
vetenskapliga lifvets ställning i ett land är af ofantlig betydelse,
att klyftan mellan vetenskapsidkaren och lekmannen minskas.
Ty lika litet sum andra grenar af den andliga odlingen kan
vetenskapen i längden undvara en folklig giundval. Det är
därför ett glädjande framtidsperspektiv, som de senaste årens
> universitetsutvidgningsrörelse» öppnat hos oss.
Nyligen har emellertid i denna rörelse ett nytt
betydelsefullt led Inskjut!ts, ägnadt att främja det andliga samllfvet de tre
nordiska grannfolken emellan. VI syfta på det andra
nordiska akademiska mötets beslut att låta vid Nordens högskolor
anordna populär-vetenskapliga föreläsningar af vetenskapsmän
från systeruniversiteten.
Kil af de först utsände såni. gsmännen 1 detta
skandinaviska kulturarbete är den fräjdade vetenskapsidkare, hvars
bild vi här meddela Och det är Göteborgs unga högskola,
som I dessa dagar fått äran af hans besök. Denna högskolas
lärjungar äro vä) ej så många, men desto mer plats har det
ock blifvit för den stora publik, hvilken I väl så hön grad
soui universitetsungdomen torde behöfva göras delaktiga af
detta nordiska bi |di.ingsarbete.
Professor Brøgger är en af Kristiania universitets
förnämsta prydnader, en forskare, hvars rykte nått vida ut öfver
fädernes andets gränser. Då han därüll är känd som cn
särdeles god föreläsare, har vårt broderland säkerligen ej kunnat
utsända en värdigare märkesuian för norsk vetenskaplig Id,
De till trängsel besökta föreläsningar han redan hållit, ha ock
varit stunder at sällsport Intresse, väckande till egen eftertanke,
öppnande blicken för nya världar och i all synnerhet
ingjutande verklig aktning för den vetenskapliga forskning, den
berömde föreläraren så sympatiskt representerar.
Professor Broggcr fyller den 10 november femtio år.
Sedan l8go bekläder han vid sitt universitet professuren i
mineralogi och geologi. Vi svenskar kunna dock äfven anse
oss ha en liten del i honom, I det han soin bekant år l88l,
således blott trettio år gammal, för en tidrymd af nio år knöts
vid Stockholms högskola, där han utöfvade en epokgörande
och vidtomfattande lärareverksamhet.
Professor Brøgger är i hög grad en initiativets, en de
fruktbärande och befruktande idéernas man, en forskare, för
hvilken vetenskapen ej är ett idislande af dammiga teorier,
utan ett kärleksluilt inträngande I naturen själf — j ist en
sådan personlighet, som öppnar studerkammarens fönster iör
friska vindar. -
— 3-323 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
