Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 30. Den 21 April 1901
- Riksarkivarien Claes Teodor Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSARKIVARIEN CLAES TEODOR ODHNER.
I—I vem har icke hört namnet »Odhners historia»,
ifall man också icke läst denna lärobok i
Sveriges, Norges och Danmarks historia? Den
är snart ett klassiskt arbete, och det lär väl
ännu dröja länge, innan den blir ersatt af någon
annan författares verk. Den är också i ovanligt
hög grad redig och koncis, fastän den nog i vissa
afseenden icke mera motsvarar en demokratisk tids
kraf. Hvad som under de olika tiderna rört sig
af stora andliga, kulturella sträfvanden talas icke
mycket om, men desto mera om krig och vapendåd.
HVAR 8 DAGS läsare se i dag bilden af
författaren till denna kända och välkända lärobok,
nuvarande riksarkivarien Claes Teodor Odhner.
Född i Alingsås landsförsamling den 17 juni
1836, blef O. 1851 student i Uppsala och 1859 fil.
kandidat. 1860 utgaf han en gradualafhandling,
»Bidrag till svenska städernas oeh borgarståndejs
historia före 1633» och promoverades som primus
till fil. d:r. Han blef s. å. docent i allmän historia
i Uppsala, utnämndes 1865 tü’ adjunkt vid Lunds
universitet och efterträdde 1871 N. Tengberg som
professor i historia. I december 1887 utnämndes
professor Odhner, efter C. G. Malmström, till
riksarkivarie.
O. har gjort djupgående historiska studier både
i hemlandet och i utlandets arkiv, i Wien, München,
Venedig, Moskva o. s. v. Han har utgifvit en stor
mängd afhandlingar, behandlande mycket olika
tidpunkter af fäderneslandets historia och alla
vit-nande om hans stora kunskaper, skarpsinne och
samvetsgranhet. Hans krafter ha naturligtvis också
tagits i anspråk för åtskilligt komitéarbete. Odhner
har äfven suttit i riksdagen, i det att han 1893
invaldes i Andra kammaren som en af Stockholms
stads representanter: han var en af ledarne för
Nya centern. Omvald 1896, afsade han sig hösten
1897 mandatet på grund af sjuklighet.
Odhner är sedan 1885 ledamot af Svenska
akademien samt af Vetenskapsakademien, till hvars
præses han just i dagarne blifvit utsedd för detta
arbetsår.
Hans verksamhet som riksarkivarie har
förvisso varit af mycken betydelse. Grundlig
arkivforskare, har han förstått huru den bästa ordning
skulle införas och vidmakthållas i samlingarna, och
det viktiga arkivet har under Odhners tid gått på
alla sätt framåt.
*
Det är, som bekant, borta vid
Riddarhuskanalen i Stockholm, som riksarkivbyggnaden är
belägen. Den förskrifver sig från 1890 års slut, då
huset, hvars grundsten lades 1887, öfverlämnades
till riksarkivet. Inflyttningen började våren 1891,
och arkivet öppnades i sin nya lokal för
allmänheten den 20 maj s. å.
Int endenten A. Nyström har uppgjort
ritningarna. Den yttre formen har fått rätta sig efter
byggnadens ändamål, som föreskref i flere gallerier
delade höga våningar. I programmet stod äfven,
att vid en eventuef utvidgning af lokalerna skulle
a tomten bredvid, där riksgäldskontorets hus nu är,
uppföras en byggnad af samma utseende som
riksarkivets. Fasaden är i romansk stil med listverk,
fönsterinfattningar och orneringar af cementgjutning
samt väggytor af fogstruket tegel.
Låtom oss nu kasta en blick på de olika
lokaler, som riksarkivet haft i tidernas längd!
Den första permanenta lokalen — hvilken
erhölls på Gustaf II Adolfs tid — var ett par hvalf
i k. slottet. Arkivet fick också då sin första
arbetsordning. Anda till den stora slottsbranden
1697 förvarades riksarkivet i k. slottet. Då gick
en del af de vigtigaste handlingarna förlorad. De
öfriga spriddes åt olika håll: till Rosenhaneska
huset — numera generalstabens — på
Riddarholmen, till Oxenstiernska vid Storkyrkobrinken, o. s. v.
Först 1768 återfördes handlingarna åter i en
gemensam lokal, på slottet, i ett par rum i nordvestra
flygeln.
Det var f. d. landshöfdingen Hans Järta —
han stod från 1837 under ett antal år i spetsen för
arkivet — hvilken lyckades fa en särskild, egen
lokal för riksarkivet. Det flyttades nämligen 1846
till det för statens räkning köpta Ridderstolpeska
huset vid Slottsbacken, nuvarande telegrafverket.
Men det visade sig, att grunden här var för svag,
sä att man kunde frukta för en olycka, hvarför
arkivet 1865 flyttades till kommerskollegiets hus,
forna Stenbockska palatset, vid Birger Jarls torg
på Riddarholmen. Arkivet hade fortfarande kvar
ett par hvalf under nordvestra slottsflygeln.
Inom ett par årtionden var den nya lokalen
för trång — och 1881 ingick riksarkivarien R. M.
Bowallius till vederbörande med en framställning i
frågan. Byggnadsfrågan blef emellertid invecklad
med andra, Helgeandsholmens reglering och
uppförandet af nytt riksdagshus och riksbankshus.
1884 skedde en omreglering af kronans och P. A.
Norstedt & Söners tomter ä Riddarholmen i
sammanhang med en gatureglering, och då föll man
på tanken att lösa arkivfragan genom en
tillbyggnad på den gamla tomten, som sträckte sig ned åt
järnvägslinien utmed Riddarholmskanalen.
Riksdagen gaf ett anslag. Det gamla huset, som pä
ömse sidor är sammanbygdt med det nya, användes
nu som förvaringsrum, och arkivet har fortfarande
ett hvalf i slottet.
*
Den nuvarande byggnaden är med afseende å
utrymmet beräknad för omkring 50 år. Den har
30,000 sträckfots hyllor, hvartill komma 18,000
fot i det gamla huset samt slottshvalfvet. Hela
hyllängden uppgår till omkring i1/» svensk mil.
I jordvåningen finnas bostäder m. m. Första
vaningen har nio för arkivalier afsedda rum samt
en bokbindareverkstad. Ambetslokalerna påträffas
i andra våningen. Här äro fyra tjänsterum, ett
expeditionsrum samt en större oeh en mindre sal
för forskare. Den öfversta våningen består af sex
rum för arkivalier. De flesta förvaringsrum men
äro genom järnbottnar afdelade i två eller tre
gallerier (»belgiska magasins<ystemet».)
Arkivet är, enligt 1877 års instruktion, ett
fristående embetsverk, lydande under
ecklesiastikdepartementet, och fördeladt på en administrativ
och tvä historiska afdelningar. Arkivet är på vissa
tider tillgängligt för besökande. Antalet besök i
riksarkivet har under åren 1886 95 vexlat från
cirka 4,300 till 6,700 årligen.
*
Riksarkivets ursprungliga uppgift har varit och
är att mottaga och förvara handlingar af olika
slag, statsurkunder, koncept, registratur, protokoll
m. m., som lemnas dit af regeringen eller hvad nu
kallas K. M:ts kansli. De olika departementen,
justitierevisionen och justitiekanslersembetet lemna
sålunda årligen en mängd handlingar. I riksarkivet
påträffas t. ex. registraturserierna alltifrån Gustaf
Vasas regering, koncept allt sedan midten af
1500-talet, protokoll i riksrådet, senaten, konseljen, allm.
beredningen, statsrådet oeh högsta domstolen, ända
från 1620-talet, o. s. v.
- 466 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 6 09:54:06 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/2/0477.html
