Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 41. Den 7 Juli 1901 - Isak Gustaf Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISAK GUSTAF CLASON.
NORDISKA MUSÉETS ARKITEKT.
Det var år 1889, som Nordiska museets
monumentala byggnad började resa sig å
Lejonslätten å Djurgården efter professor 1. G. Clasons
ritningar. Ännu år 1898 var endast en tredjedel
af den till allmogehall afsedda delen färdig,
nämligen den mot Galérvarfvet vettande. Det var
denna del, som, jämte en efter Agi Lindegrens
ritning uppförd provisorisk tillbyggnad, användes för
1897 års utställning i hufvudstaden. Att arbetet
framskred så långsamt, kom sig som bekant af brist
å pängar. År 1896 utgjorde byggnadsfondens
ehallning endast 35,158 kr. Men d:r Hazelius
var icke den, som lät afskräcka sig af en dylik
»obetydlighet». Han lyckades år 1898 utverka det
första pänninglotteriet till förmån för Nordiska
muséets byggnadsfond, och tack vare de genom
detta lotteri och dess efterträdare influtna rikliga
pänningemedlen har byggnadsarbetet på senare
tiden framskridit så pass raskt, att man nu mycket
väl kan se, huru det hela kommer att taga sig ut.
Nordiska muséets i svensk renässansstil utförda
byggnad med dess imponerande hall — kanske den
största museihall, som finnes — .kommer
säkerligen att göra professor Clasons namn världsberömdt.
Man kan häller knappast se en på samma gång
mera storartad och för ögat behaglig byggnad,
och det är jämväl dessa egenskaper, som
karakterisera professor Clasons konst i allmänhet: han
åstadkommer ovanligt förnäma och värdiga saker,
men all stelhet och torrhet äro borta. Det är
behag i noblessen, och detta behag härflyter till stor
del från den förträffliga, på vissa viktigare punkter
koncentrerade ornamentiken.
•
Isak Gustaf Clason föddes den 30 juli 1856 på
Rottneby nära Falun. Han blef 1874 student och
samma år lärjunge vid Tekniska högskolan, där
han ämnade studera till ingeniör. Emellertid
öfvergick han 1877 till arkitekturafdelningen, hvilken
stod under Gellerstedts ledning, och 1879 till
Akademiens för de fria konsterna läroverk. Under
professor Scholander genomgick han 1879—81
arkitekturskolan, erhöll k. medaljen och företog 1883
—1886 en utländsk studieresa. C. blef 1890
professor i arkitektur vid Tekniska högskolan.
Vi behöfva här endast erinra om några af de
af professor Clason uppförda byggnaderna. Mest
bekant är \äl det efter spanska motiv byggda von
Hallwylska palatset vid Hamngatan i Stockholm,
en pärla i sitt slag. Vidare Bunzowska huset vid
Strandvägen, uppfördt 1886—1888, efter förebilder
från den yngre franska renässansen. Det är
uppfördt i råtegel itu d utmärkt ornering i huggen sten,
ett material, som professor Clason gärna använder.
Andra af professor Clasons verk äro grefve
Cl. von Rosens hus (1896), Adelswärdska huset vid
Drottninggatan (1889), Telegrafhuset i Göteborg
(1891), Lejondal i Upiand (1889), Kronovall i Skåne
(1893), o. s. v.
Professor Clasons verksamhet har — säger
intendenten Upmark i en uppsats om honom — i
flere afseenden varit banbrytande. I en tid af
schablon och handtverksmessighet uppträdde han
som en verklig konstnär, och tack vare sin
utomordentliga förmåga, sammansatt både af skapande
fantasi och skicklighet att på ett fyndigt sätt
begagna sig af äldre motiv, vann han seger. Kanske
lycKades detta också så väl för honom, ehuru han
ofta rönte segt motstånd, därför att han aldrig
gjort sig skyldig till ölverdrifter.
Professor Clason är bl. a. ledamot af
Stockholms stadsfullmäktige, och han har där, liksom
många gånger i skrift uppträdt mot det
okonstnärliga sätt, hvarpå stadsplanen i hufvudstaden
genomföres. Det är att hoppas, att professor Clason skall
kunna göra sig hörd bland stadsfullmäktige, så att
hufvudstaden omdanas icke blott efter ekonomiska
hänsyn, utan att äfven det konstnärliga elementet
må komma till sin rätt, och vår fagra
Mälardrott-ning i allo må komma att framstå i den dräkt,
som anstår hennes sällsynta skönhet.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
