Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 46. Den 11 Augusti 1901 - Fredrika Bremer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA BREMER.
Ett hundraårsminne tecknadt för HVAR 8 DAG.
Det är den 17 augusti jämnt hundra år sedan en
af Sveriges största och märkligaste kvinnliga
personligheter föddes, nämligen författarinnan
Fredrika Bremer.
Hennes böcker läsas numera väl icke i någon
högre grad. Vår tid finner stilen och
uttryckssättet föråldrade och kompositionen alltför uttänjd.
Medan t. ex en August Blanches kvicka, men
ba-gatellartade småhistorier på grund af den lediga
och spirituella form, hvari de äro framställda, sent
eller aldrig tyckas skola falla i glömska hos den
svenska allmänheten, äro Fredrika Bremers verk,
som dock en gång voro världsberömda, numera
till största delen redan förgätna. Och likväl lefva
de långt mera och ha långt större betydelse för
oss än många af de alster, som tidt och ofta gå
ut i nya upplagor för att slukas af en okritisk
publik. Ty innehållet och andan i Fredrika Bremers
böcker, har trängt ut i lifvet och har där verkat
befruktande allt från hennes egen tid och till våra
dagar. Och den svenska förening som den 3 dec.
1884 bildades i Stockholm, och som vill verka för
»en sund och lugn utveckling af arbetet för
kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt såväl som
i socialt ocli ekonomiskt hänseende», tog sig med
allt skäl namnet Fredrika Bremer-förbundet. Ty det
är Fredrika Bremers höga och ädla tankar, sotn
här gå igen, och som förbundet satt som sitt mål.
Fredrika Bremer var banbryterskan för
kvinnoemancipationen i vårt land. Men man må därför
icke föreställa sig henne som någon stridslysten
djärf natur, som ville blåsa upp till storm, revo-
lutionera. Man ser ’också detta redan af hennes
uttryckssätt och hennes ämnesval: hvad hon
åsyftade var att åstadkomma rättvisa, frid och
harmoni, och det var i hvardagsskildringen, i
skildringen af hemlifvet, som hon framlade sina idéer.
Fredrika Bremer kan egentligen blott älska och
tro», säger Hellen Lindgren träffande i en essay
öfver henne; Men därför att hon älskade alla
människor så högt — hon var som bekant, djupt
religiös — och därför att hon trodde sa djupt och
innerligt på släktets framåtskridande, lyckades hon
trots sin mildhet och blidhet åstadkomma så mycket
Om man vill se skillnaden mellan Fredrika
Bremer och många af hennes efterföljerskor, hvilka
tagit kvinnoemancipationen så att säga på
entreprenad och ofta drifvit den än la till osmaklighet,
skall man främst minnas, att hvad Fredrika
Bremer framför allt framhåller, och det hvarom
hennes tankar och skildringar främst röra sig, är
hemmet. Samme essayist, som vi nyss citerade,
säger också med rätta om henne:
»Ingen har bättre än hon framställt hvad
hemmet är för barnen, den säkra hamnen, värnet emot
lifvets frestelser. Det svenska i hennes
författarskap ligger framför allt i hennes tro på hemmets
makt, i hennes på erfarenhet hvilande öfvertygelse
om den underbara uppfostrande verkan af det
gemensamhetens lif, som föres i ett svenskt hem.
Härigenom gaf hon för hela den bildade världen
ett godt, på samma gång som ett sant vittnesbörd
om en af våra största nationella helgedomar,
hemlifvet som en förädlande medelpunkt i vårt lif.
Dess vänliga brasa, dess aftoncirklar, dess
skämtsamma syskongnabb är något, som bennes pänna
icke tröttnar att skildra. Också ligger väl
obestridligen Fredrika Biemers största betydelse i den
potsi, som breder sig öfver hennes hemlifstaflor,
och hennes moraliska mission var i främsta rummet
att predika hemmets evangelium.»
Det står ju i godt samband härmed, att
Fredrika Bremer inträngde i de högsta lifsfrågorna
genom gemenskapen med en man, rektorn i
Kristianstad, den djupt bildade lilosofen P. Böklin, med
hvilken en lifslång vänskap förenade henne.
Kvinnoemancipationens banbrytande förkämpe
sympatiserade på det innerligaste med en man och lät sig:
upplysas af honom! . . .
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
