Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 51. Den 15 September 1901 - Undervattensbåten »Gustave Zédé» - Assessor Carl Otto Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERVATTENSBÅTEN »GUSTAVE ZÉDÉ
Fotografi och korrespondens för HVAR 8 DAG.
/tf-v.)
DEN FRANSKA UNDERVATTENSBÅTEN «GUSTVAVE ZÉDÉ, hvilken fått efterföljare hos alla stormakterna. Det är
ett fruktansvärdt vapen, som màhär.da är uppslaget till en revolution pà sjöförsvarets område.
I nom alla mariner har frågan om
undervattens-båtar blifvit brännande. Det må nu vara sannt
eller icke, hvad engelsmännen säga, att
undervattensbåtar äro den svages vapen, dugliga endast till
kustförsvar, men utan offensiv betydelse, säkert är dock,
att det råder en täflan mellan sjömakterna, om
hvem som först skall finna typen för en god
undervattensbåt. Fransmännen påstå, att denna typ
är funnen, att det är »Gustave Zédé», och franska
marindepartementet låter f. n. konstruera ett
sjuttiotal nya undervattensbåtar efter denna modell.
Man minns, hvilket uppseende det nyligen
väckte, då det förkunnades, att under franska
Me-ilelhafseskaderns manövrer två pansarskepp plötsligt
försatts ur stridbart skick, där de lågo utanför
Ajaccios redd, af torpeder, afskjutna från »Gustave
Zédé», som osynlig närmat sig pansarkolosserna,
medan man ombord på eskadern trodde, att båten
låg kvar i Toulons hamn.
Detta lyckade experiment liar sedermera
kritiserats. Man har föri ingat dess betydelse, i det man
erinrat om att, »Gustave Zédé» måst bogseras öfver
hafvet. Under krig skulle det bogserande fartyget
snart upptäckts och förstörts. VkUre säges »Gustave
Zédé > icke besitta den manöverduglighet, som
fordras. Den vänder tämligen långsamt, och det åtgår
nära en half timme för att sänka den under
vattenytan.
’ Såväl franske konseljpresidenten
Waldeck-Rousseau som marinministern Lanessan ha dock
personligen ombord på »Gustave Zédé* närvarit vid
experiment med fartyget, och de ha förklarat^ sig
mycket nöjda med de resultat, som därvid uppnåtts.
Ralph.
ASSESSOR CARL OTTO MONTAN.
STOCKHOLMS DAGBLADS AFGÅNGNE HUFVUDREDAKTÖR.
Z\ ssessor Montan har sedan
juli 1895 varit Stockholms
Dagblads hufvudredaktör,
hvilken befattning han nu lämnar,
sedan han utsetts till ledamot af
den internationella domstolen i
Egypten.
M. är född i Stockholm den
24 juni 1853. Han blef student
i Uppsala "1871 och aflade 1882
jur. kand.-examen. Vice
häradshöfding 1884, utnämndes M. 1892
till assessor i Svea hofrätt. År
1893 var han t. f.
revisionssekreterare. M. har utvecklat en
betydande
skriftställareverksamhet i juridiska och ekonomiska
m. fi. ämnen.
Montan, hvilken som
Stockholms Dagblads redaktör
efterträdde sin broder, professor
Wilh. Montan, har såsom tid-
ningschef visat sig i hesittning
af en ovanlig energi och
arbetsförmåga. Ifrig frihandlare,
hat-han kämpat mot »det nya
systemet», liksom hän i det stora
hela fört tidningen något öfver
åt venster. Ty Montan är en
man, som alls icke är blind eller
döf för tidens rättmätiga kraf,
och han har nog flere gånger
slagit tidningens öfriga styrande
med häpnad genom sina i deras
tycke alltför liberala uttalanden.
Detta särskildt under de första
åren af sin redaktörsperiod.
Otvifvelaktigt en af Sveriges
lärdaste och skickligaste jurister,
återgår Montan nu till sin gamla
kärlek. Hans mänga vänner
önska honom ett hjärtligt: »Lycka
till!» iden nya verksamheten och
ett varmt »Välkommen åter!»
Foto. lioscii, Stockholm.
~ 813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
