Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 44. Den 28 Juli 1901 - Annonser - Vid kraterns rand. Af C. E. C. Weigall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID KRATERNS RAND.
ETT TRAGISKT RESEÄFVENTYR
af C. E. C Weigall.
»J^)et är ett märkvärdigt faktum», sade kapten
Antruder fundersamt,» att en person må
stjäla en häst, utan att någon säger ett ord därom,
under det att en annan knappt vågar titta öfver
porten af fruktan att bli misstänkt».
»Jag tycker om folk som säger sin tanke rent
ut», Sade Nanny Treval, »och i detta fall har ni
tagit alldeles miste.»
Hon var en älsklig kvinna, ungefär tjugufem
år gammal, en af dessa själfständiga flickor, som
man i våra dagar finner i alla ^världens länder,
ständigt färdiga att våga allt på sina resor som
turister och fullt jämngoda med männen i detta
afseende.
James Antruder ville ej gärna erkänna detta
ty han var gammalmodig nog att tänka sig
kvinnorna som det svagare könet, hvilka hade
rättighet fordra ridderlighet från männens sida och
äfven voro i behof af deras- skydd. Detta passade
dock ej in på miss Treval, hvilken han för kort
tid sedan lärt känna på ett hotell i Palermo, där
de i slutet af maj månad sammanträffade. Hon
reste i sällskap med en äldre tant och kom då
öfverens med kapten Antruder att de
tillsammans skulle besöka det eldsprutande berget Etna.
Miss Latrobe, tanten, samtyckte till färden,
till hvilken hon äfven inbjudit en grefve Lucchesi.
Från det lilla värdshuset Nicolosi började de
uppstigningen.
Kapten Antruder vandrade vid sidan af den
åsna, som bar miss Treval, under det grefve
Lucchesi höll sig i miss Latrobes sällskap.
Grefven gjorde nämligen miss Treval sin kur
och hade synbarligen vunnit miss Latrobe på sin
sida, sedan han för henne utpekat de vingårdar
och olivlundar som tillhörde honom.
Det var om denne herre Antruder hade talat
då han satte sig att hvila på den hårda bänken
utanför turisthyddan, hvilken man uppfört tusen
fot nedanför kratern.
Grefven hade förmått miss Latrobe att ej taga
några vägvisare, förutom två af hans egna män,
som,skulle taga vara på mulåsnorna. Det syntes
dem som oin han varit förtrogen med hvarje tum
af vägen och att hvarje siciliansk bonde de mötte
var hans lydige tjänare och utförde hans
befallningar med synbar fruktan och räddhåga.
På detta sätt hade Lucchesi blifvit
expeditionens ledare. Han satt nu småleende framför miss
Latrobe, under det att en af hans män kringbjöd
detta (jocka, svarta kaffe, som är italienarnes
förtjusning.
»Eder grefve liknar en stråtröfvare af första
slaget», sade Antruder öppet, under det han
kastade en blick på det tunna, bruna ansiktet med j
de skarpa, svarta ögonen. »Jag tror han tillhör
den sortens folk, och han kommer troligen att strypa
både er och er tant, för att komma åt edra dyr-,
barheter.»
Detta sade han helt obekymradt, under det
han förtjust betraktade miss Trevals ansikte, I
detsamma kom han att kasta ögonen på Lucchesi
och deras blickar möttes. Det var en sådan skärpa
i sicilianarens blick, att Antruder kände sig som
träffad af en dolkstöt, och han drog sig ofrivilligt
tillbaka, liksom anande en fara.
»Fryser ni, signor?»
frågade grefven
hånleende, »jag tyckte ni
darrade.»
Antruder svarade
ingenting utan föreslog att
gå till hvila.
Det lilla sällskapet
drog sig nu tillbaka in i turisthyddan och
tillbragte ännu några angenäma timmar, lyssnande
till grefvens intressanta berättelser och vilda
äfventyr från de romantiska dagar, då Sicilien ännu
var oberoende.
Då tiden var inne att gå till kojs, insvepte de
båda männen sig i sina filtar och lade sig i det
yttre rummet. Nattens tysta timmar stördes
endast af ett och annat tjutande från åsnorna i
stallet.
Men efter några timmars orolig sömn,
vaknade Antruder, fann grefven vid sin sida och
kände hans heta andedräkt mot sin kind likt
en eldflamma och med ett språng var han uppe,
redo att försvara sig.
»Förlåt, signor», sade grefven och drog sig
hastigt tillbaka, »men här finnas giftiga myggor
och jag tyckte mig se en på eder kudde.»
»Här finnas nog farligare saker än giftiga
myggor», sade Antruder, ty han var säker på att
han sett en slidknif blänka i månskenet.
Grefven gick tyst bort till sitt hörn och
Antruder lade sig, efter en stunds tvekan, besluten
att ej insomna.
Strax före dagningen väcktes hela sällskapet
af de båda vägvisarne och om några minuter hade
de ånyo böriat sin färd uppför berget.
Nanny var vid bästa humör, men miss
Latrobe "var ytterst irriterad, efter en sömnlös
natt, så att ingen kände sig förvånad, då hon
föreslog de två männen att skynda förut för
att få" se soluppgången, under det hon och
£khtrl$l? ää
ledarematerlel I parti och minut,
billigast genom
Allmänna Svenska Elektriska A -B
STOCKHOLM.
Illustrerad katalog gratis & franco.
Ledig annonsplats
Af alla munvotlM» i»r nu, »om Antl®«plleura
Extra koncentrerad Aseptol
i 2 kr. pr flatka
N:o 2 Vademccum, N o 3 Unhncltt
N:o 4 ätomutol etc.
Jemför Prof. E. ALMQUISTS Intytf.
S:t Eriks Tekn. Fabrik. Stockholm.
6
Vid köp af regnplagg
bör Ni aUlltl begiira all fi af
KLEINS i Malntö
prisbelönta tillverkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
