Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Den 3 November 1901 - C. F. Tietgen + - Landshöfd. Gustaf Ryding +
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN BORTGÅNGEN STORMAN
hvarunder han äfven bedref energiska språkstudier,
återvände Tietgen till Danmark och slog sig ner
som grosshandlare i Köpenhamn. Affären gick
icke särdeles lysande för honom, men han skulle
inom kort få tillfälle att i långt större förhållanden
visa sin enastående talang. Det högre handelslif
vet fick vid denna tid stark känning af saknaden
af ett modernt bankväsende, och den danska affärsvärldens
förnämsta representanter beslöto afhjälpa
denna brist genom att starta den nya »Privatbanken».
Den tjugoåttaårige Tietgen hade redan nu
tillvunnit sig så stort förtroende, att han utsågs till
bankens direktör. Detta var hösten 57 och knappt
en månad innan den stora pänningkrisen kom, hotande
att draga med sig större delen af den danska
landsortens köpmän. Här fick T. för första
gången tillfälle att visa tydliga prof på sina ovanliga
egenskaper och, då han lyckades rädda Danmark
undan den farliga situationen, stärktes hans
position i banken i hög grad. Han offrade de närmaste
åren uteslutande på Privatbankens utveckling,
reformerade det dittills rådande byråkratiska
formalitetsväsendet och införde det modärna, snart
oumbärliga foliosystemet.
Nu inföll det olyckssaliga andra dansk-tyska
kriget, landet låg snart i lägervall och folket
stod dådlöst och overksamt under tyngden af de
svåra förlusterna. Då grep T. in och nu började
han energiskt och målmedvetet att bygga sitt stora
lifsverk. Sedan han deltagit i ordnandet af de
olika statslånen, som skulle återupphjälpa statens
affärer, blåste han Utgifvande anda i det tynande
handelslifvet. Han började med att förse landet
med tidsenliga kommunikationer, startade »Det forenede
Dampskibsselskab», anlade järnvägar i olika
delar af landet, fick till stånd ett vidtförgrenadt
spårvägsnät i den danska hufvudstaden och startade
slutligen »Det store nordiske Telegrafselskab»,
som omslöt Europa och Asien med den budbringande
elektriska tråden. Samtidigt härmed fick
han till stånd en mängd storslagna merkantila företag,
hvilka blefvo af ovärderlig betydelse för landets
ekonomiska utveckling. Sålunda tillkom
Burmeister & Wains världsbekanta skeppsvarf,
Thingvalla-linien, de storslagna Tuborgsbryggerierna,
De förenade bryggerierna, Köpenhamns Telefonbolag,
Köpenhamns Byggnadsbolag, Sockerfabrikerna,
De danska spritfabrikerna, Svitzers bärgningsbolag,
Fakse kalkbruk, Pappersfabrikerna,
Strandvägens ångspårväg och många andra stort
tänkta och praktiskt genomförda företag.
De goda pänningtiderna efter fransk-tyska
kriget voro slut, och konjunkturerna voro åter de
sämsta möjliga. Då visade Tietgen en nationalekonomisk
insikt, tack vare hvilken han undgick
hvarje följd af den tryckta pänningmarknaden.
Och snart kunde han fortsätta de stora företag,
hvarmed han omspänt sitt hela land.
Och bland de många betydelsefulla saker han
sedan hann med, är främst att nämna uppbyggandet
af »Marmorkyrkan» i Köpenhamn. Den som
sett de vittrande ruinhögar, hvarur Marmorkyrkan
reste sig, har också sett den bästa symbolen på
hvad Tietgens snille och viljekraft förmått skapa
af det ruinerade Danmark. Då Marmorkyrkan
ändtligen stod färdig, yttrade Danmarks konung
de stolta orden: »Hvad icke sju danska konungar
mäktat, det har Tietgen förmått.» – –
Af denna sammanträngda antydan om hufvuddragen
i Tietgens lifsgärning torde man dock
kunna få ett begrepp om hans storhet. Men denna
storhet bestod icke i den ena eller andra nyttiga
anläggningen, den tog sig uttryck i den helhet, för
hvilken det hela tillkommit, den plan, enligt hvilken
T. återuppbyggde det merkantila Danmark.
C. F. Tietgen ägde geniets säkraste kännetecken:
skaparelusten och skaparekraften. Det att
skapa var för honom allt – att skapa i stort och
godt. Han ville skapa sitt lands ekonomiska helhet,
och han gjorde det genom att lägga den solidaste
grunden till Danmarks hela handelslif. Det
låg intet småaktigt personligt vinstbegär bakom
de stora planernas förverkligande, han kände
icke den egoistiska baktanken och han lämnade
alla de företag, han startat, midt i deras blomstring,
utan att han ens förde den minsta förmögenhet
med sig som segerbyte. Och om icke så varit,
skulle Tietgen aldrig blifvit den han blef. Hans
bevekelsegrunder voro nämligen långt större och
ädlare än de flestes och den personliga drifkraften
inskränkte sig till äregirigheten. Men denna var
också så utpräglad hos T. som hos någon annan
andens storman. Och han nådde den dag, då den
tillfredsställdes.
Skarpsinthet och förutseende, vidsträckt synvidd
och omsorgfull beräkning, fantasi, själfullhet,
energi och arbetskraft smälte samman till den storväxta
helhetsnatur, som till Danmarks nytta och
till Danmarks heder bar namnet C. F. Tietgen.
LANDSHÖFD. GUSTAF RYDING. D.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
