Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 8. Den 24 November 1901
- Apropos Carl Jonas Ludvig Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
APROPOS CARL JONAS LUDVIG ALMQUIST.
C. J. L. ALMQUIST
Efter porträtt å Bredablick, måladt 1836 af Mazer.
Den 26 september 1866 afled den svenske
författare, som af alla torde ha varit den
störste nyhetsmakaren, den mest oförskräckte, Carl
Jonas Ludvig Almquist. Han dog i Bremen i
Tyskland, dit han anländt i början af året, och
där han gick under namnet professor Westermann.
Han begrofs på Heerdenthors kyrkogård, och en
enkel minnesvård restes å grafven.
Med anledning af en järnvägsanläggning skall
detta område nu regleras, och släktingarne till de
personer, som ligga begrafna å platsen, ha
underrättats om, att de kunde få taga vara på de
jordades kvarlefvor. Almquists nu lefvande
släktingar tillsatte en komité, hvilken beslöt, att stoftet
af den store och omtvistade skalden skulle föras
till Sverige. Det är – när detta skrifves –
meningen, att kvarlefvorna skola nedsättas i
Gjörwellska familjegrafven på Solna kyrkogård.
Kvarlefvorna – ja, de bestå numera blott af
några benknotor, och är det – sade nyligen en
Almquists släkting till den som skrifver dessa
rader – meningen att å dem söka verkställa
några mätningar. Några vidare intressanta
slutsatser kunna naturligtvis icke dragas af dessa
mätningar. Man kan dock t. ex., om materialet är
tillräckligt, häraf få veta, huru lång skalden i
lifstiden var.
Benknotorna hitfördes i en ny kista, då den
gamla var fullständigt förmultnad. Den gamla
minnesvården från grafven i Bremen skulle icke
komma att resas här, enär den tyska inskriptionen
gör den mindre lämplig. Säkert skulle det unga
Sverige med glädje vilja bidraga till uppresandet
af en skalden värdig minnesvård. Två personer
skulle – det vågar man förvisso antaga – gå i
spetsen för detta verk: Ellen Key och Sven
Scholander. Dessa båda ha ju, så att säga, gjort
Almquist modärn på nytt, den förra genom sina skrifter
och sina föreläsningar, den senare genom sina
Almqvistska visaftnar.
*
Almqvist föddes den 28 nov. 1793 i Stockholm.
Föräldrarne voro krigskommissarien Carl Gustaf
Almquist och Brigitta Lovisa Gjörwell, dotter till
den bekante C. C. Gjörwell. Den unge A. blef
1815 fil. magister. Man bör från tilldragelserna i
hans ungdomstid erinra om, huru han 1824 flyttade
till Värmland för att lefva ett naturenligt lif och
lefva af sina händers arbete. En ny Rousseau,
men en Rousseau som omsatte principerna i
praktiken. Och här i Värmland gifte Almquist sig med
en folkets dotter – Anna Maria Andersdotter
Lundström.
1826 återvände Almquist till Stockholm och
blef lärare. Han blef till och med 1829 rektor vid
Nya Elementarskolan. 1837 prästvigdes han. Från
och med 1842 ägnade han sig nästan uteslutande
åt författareskap. Men den 11 juni 1851 flydde
han från Stockholm, som bekant åtalad för svåra
förbrytelser.
Almquist reste först till Amerika, där han
uppehöll sig å många platser, tills han, såsom här
ofvan nämndes, åter begaf sig till Europa för att dö.
Och Almquists författareskap? Ofantligt rikt
och skiftande till form och innehåll. Ibland ytterst
egendomliga och fantasifulla saker, ibland fromma,
innerliga skrifter, ibland folklifsskildringar, ibland
tendensskrifter, riktade t. ex. mot äktenskapet –
»Det går an» – men hållna i lugn och värdig stil,
och ibland dikter fyllda af hån och bitterhet! Ett
stort geni, men ingen harmonisk ande. Ett stort
geni, som – när anden föll på – också gjorde
musik, som icke sällan var en utmärkt lärare och
icke drog sig för att skrifva läroböcker ...
En samlad upplaga, upptagande de förnämsta
af Almquists verk, vore nu för tiden på sin plats.
Sannolikt kommer den.
BRITE LOUISE ALMQUIST, född Gjörwell
Efter porträtt måladt af Anders Eklund 1794;
Ett icke förut reproduceradt porträtt af ALMQUISTS MODER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/0808.html